Örnsköldsviks kommun

Örnsköldsviks kommun
Kommun
Kommunhuset 2015
Kommunens vapen.
Örnsköldsviks kommunvapen
LandSverige
LandskapÅngermanland
LänVästernorrlands län
CentralortÖrnsköldsvik
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd55 478 ()[2]
Areal8 428,14 kvadratkilometer ()[3]
- därav land6 376,54 kvadratkilometer[3]
- därav vatten2 051,6 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet8,70 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°17′00″N 18°44′00″Ö / 63.283333333333°N 18.733333333333°Ö / 63.283333333333; 18.733333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÅngermanlands domkrets (–)
Örnsköldsviks domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2445[4]
Anställda7 025 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2284
GeoNames2686466
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Örnsköldsviks kommun är en kommun i Västernorrlands län och landskapet Ångermanland. Kommunen är Västernorrlands läns näst folkrikaste kommun efter Sundsvalls kommun. Centralorten Örnsköldsvik är kommunens största tätort.

Kommunen har kust mot Bottenhavet och genom området rinner bland annat Gideälven. Höga Kusten är klassat som världsarv och inkluderar Skuleskogens nationalpark. Det finns en lång tradition av industrier, i synnerhet kopplad till timmer  och pappersmassa.

Örnsköldsviks kommun har traditionellt varit ett starkt fäste för Socialdemokraterna som styrt kommunen sedan kommunsammanslagningen på 1970-talet, vissa mandatperioder i koalition med Vänsterpartiet. Efter valet 2022 tog dock en koalition bestående av C, KD och M ("Öviksalliansen") för första gången över styret i kommunen.

Befolkningens medelålder är något högre än genomsnittet för Sverige och  befolkningsmängden har varit minskande sedan 1980-talet, även om trenden avstannat sedan 2005.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Anundsjö, Arnäs, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo, Nätra, Sidensjö, Själevad, Skorped och Trehörningsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Samtidigt bröts köpingskommunen Örnsköldsviks köping ut från Själevads socken. Köpingen ombildades 1 juli 1894 till Örnsköldsviks stad.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Sidensjö landskommun i Nätra landskommun och Skorpeds landskommun uppgick i Anundsjö landskommun medan landskommunerna Arnäs, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo, Själevad och Trehörningsjö samt Örnsköldsviks stad förblev opåverkade.

1963 uppgick Mo landskommun i Själevads landskommun och Arnäs landskommun införlivades i Örnsköldsviks stad. Örnsköldsviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örnsköldsviks stad och landskommunerna Anundsjö, Björna, Gideå, Grundsunda, Nätra, Själevad och Trehörningsjö.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Örnsköldsviks domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2019 i Förvaltningsområdet för finska och för samiska[8], kommunnamnet på samiska är Orrestaaren tjïelte[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger i länets norra del och gränsar i norr till Västerbottens län och kommunerna Åsele, Bjurholm och Nordmaling, i väster till Sollefteå kommun och i söder till Kramfors kommun, de två sistnämnda i Västernorrlands län. Örnsköldsviks kommun är Västernorrlands läns näst folkrikaste kommun efter Sundsvalls kommun.

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Höga Kusten 2015

Kommunen är belägen vid Bottenhavet med djupa fjärdar kring Höga Kusten. I dalstråken rinner Gideälven, Moälven och Nätraån. Bland större sjöar återfinns Gissjön, Anundsjön och Önskasjön.[10]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns en nationalpark, Skuleskogens nationalpark.[11] Nationalparken är kommunöverskridande och hör även till Kramfors kommun. Nationalparken är inkluderad i världsarvet Höga Kusten.[12] Det finns också 39 naturreservat i kommunen. Däribland sydväxtberget Billaberget, Killingkullen med tallskog som präglats av bränder samt Lillsjöslåttern med bevattnad slåttermyr.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Örnsköldsviks kommun

Sedan 2016 indelas kommunen i 12 distrikt[13]Anundsjö, Arnäs, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo, Nätra, Sidensjö, Själevad, Skorped, Trehörningsjö och Örnsköldsvik.

Innan distriktsindelningen 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 11 församlingar – Anundsjö, Arnäs, Björna, Gideå-Trehörningsjö, Grundsunda, Mo, Nätra, Sidensjö, Själevads, Skorped och Örnsköldsvik.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 14 tätorter i Örnsköldsviks kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Örnsköldsvik &&&&&&&&&&032493.&&&&&032 493
2 Bjästa &&&&&&&&&&&01845.&&&&&01 845
3 Husum &&&&&&&&&&&01593.&&&&&01 593
4 Bredbyn &&&&&&&&&&&01200.&&&&&01 200
5 Köpmanholmen &&&&&&&&&&&01194.&&&&&01 194
6 Mellansel &&&&&&&&&&&&0825.&&&&&0825
7 Björna &&&&&&&&&&&&0430.&&&&&0430
8 Sidensjö &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
9 Billsta &&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361
10 Åmynnet &&&&&&&&&&&&0333.&&&&&0333
11 Moliden &&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300
12 Gideå &&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255
13 Långviksmon &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220
14 Gottne &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har, sedan kommunsammanslagningen i början av 70-talet, varit det styrande partiet i kommunen. Med kommunalrådet Elvy Söderström i spetsen, fick partiet vid kommunvalet 2010 31 av totalt 61 mandat i kommunfullmäktige, och därmed egen majoritet. Vid valet 2014 förlorade Socialdemokraterna den egna majoriteten men fortsatte att styra tillsammans med Vänsterpartiet. Efter valet 2018 upphörde majoritetssamarbetet mellan S och V, vilket innebär att Socialdemokraterna styr i minoritet. Valet 2022 innebar att vänsterblocket (S + V) för första gången sedan kommunen bildades inte längre har majoritet i kommunfullmäktige och att Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna avser att styra i minoritet under mandatperioden.[14]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande C Anna-Lena Lindberg
Förste vice ordförande KD Lars Eidenvall
Andre vice ordförande S Tony Olsson

Mandatfördelning i Örnsköldsviks kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDSPICLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197033114733
33114733
6189,6
55
197323017534
3017534
6192,0
4912
197623017534
3017534
6192,4
4813
197923018434
3018434
6191,9
4516
198223315236
331536
6192,1
4615
198523212636
3212636
6190,3
4417
1988132311644
32311644
6187,0
4120
1991131110477
3110477
6186,6
3625
199423529445
359445
6187,0
3229
199853128276
531876
6180,44
3229
20023349474
3349474
6180,06
3328
2006235110256
351056
6180,94
3229
2010231229258
31958
6183,59
3328
20143282310258
32831058
6184,88
3328
201852651357
52651357
6186,73
3229
2022423612610
423612610
6183,34
3030
  • I valet 2022 blev 1 SD-mandat obesatt
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2023-2026[15]
Ordförande C Anna-Britta Åkerlind
Förste vice ordförande M Johannes Nordin
Andre vice ordförande S Carolina Sondell

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Anund Hedberg 1971 1980 Socialdemokraterna
  Vidar Fahlén 1981 1994 Socialdemokraterna
  Elvy Söderström 1995 2014 Socialdemokraterna
  Glenn Nordlund 2015 2018 Socialdemokraterna
  Per Nylén 2019 2022 Socialdemokraterna
  Anna-Britta Åkerlind 2023 Centerpartiet

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd[15] Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Välfärdsnämnden M Annica Jonsson M Linnea Berggren S Anna Sundberg
Kultur- och fritidsnämnden C Björn Olsson KD Birgitta Sedin S Bo Strömstedt
Samhällsbyggnadsnämnden C Andreas Jansson M Felix Frölander S Mikael Malmén
Bildningsnämnden KD Maria Gulliksson C Elin Mårtensson S Erika Howcroft
Myndighetsnämnden C Anna-Britta Åkerlind M Johannes Nordin S Carolina Sondell
Krisledningsnämnden C Anna-Britta Åkerlind M Johannes Nordin S Carolina Sondell
Valnämnden M Jeanette Karlsson S Mattias Öberg

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kommunens historia är tätt förknippad med timmer- och pappersmassaindustri. MoDo var under lång tid den helt dominerande arbetsgivaren. Både Domsjö Fabriker och pappersbruket i Husum har idag andra ägare. Även verkstadsindustrin har en lång tradition i kommunen, främst representerad av Hägglund & Söner som grundades 1899. Företaget hade tillverkning av bl.a. spårvagnar, bussar och andra fordon samt lyftkranar. Idag är företaget uppdelat i flera olika företag med internationella ägare såsom BAE Hägglunds och Bosch Rexroth Mellansel.

Tjänster och turism[redigera | redigera wikitext]

Ulvön är skärgårdens största turistmål med kulturella värden i form av välbevarade sjöbodar, bostadshus och gistvallar.[16]

Höga kusten, en mycket dramatisk kuststräcka med många fina vyer, som lockar turism precis som Höga kustenleden, som är en 127 km lång vandringsled genom Höga Kusten.

Handel[redigera | redigera wikitext]

Örnsköldsviks kommun är en viktig exportkommun med 3,5 procent av Sveriges export, betydligt mer än befolkningsandelen 0,7 procent.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen tog år 1891 beslut om att en ny stadsbana skulle anläggas i Örnsköldsvik. Denna skulle ansluta till stambanan vid Mellansels station. År 2003 erhöll Örnsköldsvik stationshus en klassificering som byggnadsminne.[17]

Genom Örnsköldsviks centrala delar går Europaväg 4 (E4), en vägsträcka som dagligen används av 22 000 fordon per dygn. Det har funnits önskemål från kommunen om att dragningen ska göras om.[18]

Örnsköldsvik Airport är Örnsköldsviks flygplats och ägs av Örnsköldsvik kommun. Det var den första flygplatsen i världen som hade flygtrafikledning på distans.[19]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Örnsköldsvik finns Örnsköldsviks gymnasium, den kommunala gymnasieskolan, som rent fysiskt består av Parkskolan och Nolaskolan. Det finns även två fristående gymnasieskolor, Höga Kusten Teoretiska Gymnasium och Örnsköldsviks Praktiska Gymnasium.

Campus Örnsköldsvik erbjuder Umeå universitet utbildning.[20] Där undervisas till exempel sjuksköterskestudenter och blivande processoperatörer.[21]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 hade Örnsköldsviks kommun en könsfördelning på 1,02 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[22]

  • 0–14 år: 1,05 män per kvinna
  • 15–24 år: 1,13 män per kvinna
  • 25–54 år: 1,08 män per kvinna
  • 55–64 år: 1,05 män per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,88 män per kvinna

Åldersfördelningen i Örnsköldsviks kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[22]

Ålder 31 december 2017 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år &&&&&&&&&&&09651.&&&&&09 651 17,19 % &&&&&&&&&&&04942.&&&&&04 942 &&&&&&&&&&&04709.&&&&&04 709
15–24 år &&&&&&&&&&&05867.&&&&&05 867 10,45 % &&&&&&&&&&&03116.&&&&&03 116 &&&&&&&&&&&02751.&&&&&02 751
25–54 år &&&&&&&&&&020152.&&&&&020 152 35,90 % &&&&&&&&&&010449.&&&&&010 449 &&&&&&&&&&&09703.&&&&&09 703
55–64 år &&&&&&&&&&&06923.&&&&&06 923 12,33 % &&&&&&&&&&&03551.&&&&&03 551 &&&&&&&&&&&03372.&&&&&03 372
65+ år &&&&&&&&&&013546.&&&&&013 546 24,13 % &&&&&&&&&&&06325.&&&&&06 325 &&&&&&&&&&&07221.&&&&&07 221

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Örnsköldsviks kommun med 8,0 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[22] Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 8,8 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 43,6 år (varav 42,5 år för män och 44,7 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[23]

Befolkningsutvecklingen i Örnsköldsviks kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
60 374
1975
  
60 378
1980
  
60 552
1985
  
59 891
1990
  
59 379
1995
  
58 246
2000
  
55 702
2005
  
54 943
2010
  
55 073
2015
  
55 576
2020
  
55 807
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Migration[redigera | redigera wikitext]

Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 10,0 % av befolkningen, vilket är under riksgenomsnittet på 22 %.

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 575, eller 9,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 55 964 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 753, eller 6,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 55 047 den 31 december 2002).[24]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda &&&&&&&&&&&04743.&&&&&04 743 8,48 % &&&&&&&&&&&02343.&&&&&02 343 &&&&&&&&&&&02400.&&&&&02 400
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 832 1,49 % 450 382
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder &&&&&&&&&&&02448.&&&&&02 448 4,37 % &&&&&&&&&&&01243.&&&&&01 243 &&&&&&&&&&&01205.&&&&&01 205
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar &&&&&&&&&&047941.&&&&&047 941 85,66 % &&&&&&&&&&024232.&&&&&024 232 &&&&&&&&&&023709.&&&&&023 709

Denna tabell redovisar födelseland för Örnsköldsviks kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[25]

Den 31 december 2016 hade 2 647 invånare (4,73 %), varav 1 475 män och 1 172 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[26]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Ting1 är ett bostadshus med annorlunda arkitektur som kallats för Örnsköldsviks signaturbyggnad. Huset är en utbyggnad på det kulturmärkta gamla tingshuset från 1967.[27]

Fornminnen[redigera | redigera wikitext]

Vid Genesmons friluftsområde gjordes utgrävningar under 1970- och 80- talen. Där återfanns lämningar efter en gård från första årtusendet.[28] Därtill finns Gravfältet i Holm samt Björkå gravfält med ett 60-tal gravar bevarade.[29]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Örnsköldsviks kommunvapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1894 för Örnsköldsviks stad. Då var det mer naturalistiskt utformat, varför man lät göra en ny fastställelse så sent som 1972. Detta var alldeles i skiftet mellan olika regelverk, varför det också registrerades av PRV redan 1974.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Hoppbacken på Paradiskullen

IF Friska Viljor är en idrottsförening i Örnsköldsvik som är välkänd inom backhoppning och nordisk kombination. Föreningen är ägare av Paradiskullen där en av nordens bästa träningsanläggningar för backhoppning finns. Den är centralt belägen[30] vid Varvsbergets sluttning.

Hägglunds Arena, tidigare kallad Swedbank Arena och Fjällräven Center, är kommunens arena, med en publikkapacitet på 7 600 vid till exempel hockeyevenemang.[31] Arenan är hemmaplan för Modo Hockey, som vann SM-guld 1979 och 2007. Klubben har fostrat spelare som Peter Forsberg, Anders Hedberg, Nils ”Nicke” Johansson, bröderna Henrik och Daniel Sedin samt Markus Näslund.[32]

Centralt i kommunen finns äventyrsbadet Paradiset.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Om Örnsköldsviks rådhusrätt (NAD)
  8. ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  9. ^ enligt minoritete.se
  10. ^ ”Örnsköldsvik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6rnsk%C3%B6ldsvik. Läst 31 maj 2022. 
  11. ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/sok.html. Läst 31 maj 2022. 
  12. ^ ”Skuleskogens nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/skuleskogens-nationalpark.html. Läst 31 maj 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Maktskifte i Örnsköldsvik – C, M och KD i allians”. P4 Västernorrland. 12 september 2022. https://sverigesradio.se/artikel/maktskifte-i-ornskoldsvik-oviksalliansen-och-sd-far-majoritet. Läst 4 december 2022. 
  15. ^ [a b] ”TroInt Örnsköldsviks kommun”. troint.ornskoldsvik.se. Arkiverad från originalet den 27 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220127030254/http://troint.ornskoldsvik.se/troint/extern/index.asp?oid=0&page=. Läst 26 januari 2022. 
  16. ^ ”Ulvön - Bottenhavets pärla”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/stader-platser/ulvon. Läst 31 maj 2022. 
  17. ^ ”Örnsköldsviks stationshus”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/kulturmiljoer/ornskoldsviks-stationshus.html. Läst 29 april 2022. 
  18. ^ ”Välkommen till Örnsköldsviks kommun - E4 Förbifart Örnsköldsvik”. www.ornskoldsvik.se. http://www.ornskoldsvik.se/bo-miljo-och-trafik/trafik-och-resor/e4-forbifart-ornskoldsvik. Läst 29 april 2022. 
  19. ^ ”Om oss - Örnsköldsvik Airport”. oer.se. https://oer.se/om-oss.html. Läst 29 april 2022. 
  20. ^ ”Campus Örnsköldsvik”. www.umu.se. https://www.umu.se/kontakta-oss/vara-campus/campus-ornskoldsvik/. Läst 31 maj 2022. 
  21. ^ ”Välkommen till Örnsköldsviks kommun - Universitetsutbildningar”. www.ornskoldsvik.se. http://www.ornskoldsvik.se/utbildning-och-barnomsorg/eftergymnasial-utbildning/universitet-och-hogskolor/universitetsutbildningar. Läst 31 maj 2022. 
  22. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  23. ^ ”Kommuner i siffror - Örnsköldsviks kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2284&region2=00. Läst 16 mars 2018. 
  24. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  25. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018. 
  26. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018. 
  27. ^ ”Ting1 – Örnsköldsviks fulaste byggnad eller framtidshopp? Signaturbyggnader del 4 - P1 Kultur Reportage”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/avsnitt/847867. Läst 31 maj 2022. 
  28. ^ ”Välkommen till Örnsköldsviks kommun - Genesmons arkeologiska friluftsmuseum”. www.ornskoldsvik.se. Arkiverad från originalet den 19 april 2022. https://web.archive.org/web/20220419130241/https://www.ornskoldsvik.se/fritid-och-kultur/kultur/museer-och-hembygdsgardar/genesmons-arkeologiska-friluftsmuseum. Läst 31 maj 2022. 
  29. ^ ”Gravhögarna i Holm och Björkå”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/gravhogarna-i-holm-och-bjorka. Läst 31 maj 2022. 
  30. ^ ”Om oss”. Backhoppning. Arkiverad från originalet den 18 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220518003338/https://www.fvbacke.se/om-oss. Läst 31 maj 2022. 
  31. ^ ”Hägglunds Arena”. www.hogakusten.com. Arkiverad från originalet den 31 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220531175153/https://www.hogakusten.com/boka/evenemanget/86336/h%C3%A4gglunds-arena/arena. Läst 31 maj 2022. 
  32. ^ ”MODO Hockey - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/modo-hockey. Läst 31 maj 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]