Almagrundet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Almagrundet
Almagrundets Fyr sommaren 2002, då sealbeambelysning fortfarande var i bruk.
Almagrundets Fyr sommaren 2002, då sealbeambelysning fortfarande var i bruk.
Svenskt fyrnummer 285500
Internationellt fyrnummer C 6465
Fyrkaraktär FL(4) WR 12s (efter 2008)
LFl(3) WRG 30s (före 2008)
Lyshöjd 29 meter ö.h.
Byggår 1964
Byggnadstyp Kassunfyr
Färg röd/blå
Lysvidd 13 nautiska mil
Radar Racon(– – •)
Nuvarande optik LED

Almagrundet är ett undervattensgrund och en fyrstation sydost om Sandhamn utanför Stockholms skärgård.

Grundet, som på sjökort benämns Almas grund, består av ett antal grundklackar på djup mellan 3 och 14 m.u.h. Grundet fick sitt namn efter att den norska briggen Alma fick grundkänning, men klarade sig, i hård storm år 1866 på en plats som tidigare ansetts som grundfri. Efter en tids sökande fann man grundet som till en början markerades med en boj. Från 1896 fanns fyrskeppet nr. 2B Sydostbrottet vid platsen. Denna ersattes 1912 av ett annat fyrskepp, nr. 6 Svenska Björn. Båda fyrskeppen målades med Almagrundet i vita bokstäver på sidorna. Fyrskeppen var bemannade och Lubbe Nordström, känd för sina sociala reportage i början av 1900-talet, tog tjänst på Almagrundets fyrskepp vintern 1921-1922. Han skildrade i boken Fyrskeppet hur psykologiskt påfrestande isolationen kunde vara.

Fyrskeppet vid Almagrundet

Från 1964 har grundet bevakats av en kassunfyr som står där än i dag. Tornet bogserades från tillverkningsorten Jävre-Sandholmen nära Piteå ner till Almas grund. Fyren drevs ursprungligen av en elkabel, kopplad till fyren Revengegrundet. Fyren var utrustad med 144 "sealbeam"-strålkastare på 200 watt (varav 72 reserv), racon, kompressordrivna tyfoner, dieselgeneratorer för reservkraft, helikopterplatta, samt ett pentry och två sovplatser för personal. Fyren har dock aldrig varit fast bemannad.

År 2008 gav den gamla landkabeln upp, och Sjöfartsverket ersatte den tidigare belysningen med en modern solcellsdriven LED-lykta placerad uppe på helikopterplattan. Detta medförde en ändrad fyrkaraktär och ett ljussvagare sken (från 19 nm till 13 nm). Fyren är också numera tömd på sin interiör.

Den 1 januari 1984 uppmättes en våg på 12,75 meter i närheten av grundet. Det är den näst högsta våg som hittills uppmäts i svenska vatten (efter den på Väderöarna 2007).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]