Skidskytte
 Flera tävlande skjuter liggande skytte på skjutvallen vid olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver | |
| Högsta förbund | IBU |
|---|---|
| Först utövad | Norge, 1700-talet |
| Egenskaper | |
| Kontaktsport | Nej |
| Könsmixad | Nej, separata tävlingar |
| Kategorisering | Militäridrott Skidsport Skytte Vintersport |
| Utrustning | Gevär Skidor Stavar |
| Spelplats | Utomhus, skidspår |
| OS | 1924; 1960– (modern form) |
Skidskytte eller biathlon är en vintersport och precis som namnet antyder är det en kombination av två sporter, längdskidåkning och skytte. I skidskytte användes tidigare, precis som inom längdskidåkningen, klassisk stil men 1986 godkändes fristil i skidskytte.
Historia
Sporten har sitt ursprung i Norge där norska soldater utövade den i något annorlunda form. Den första kända tävlingen ägde rum 1767 då gränssoldater i Norge tävlade mot varandra i olika grenar som att träffa måltavla under utförsåkning på skidor, distanslopp på skidor, slalom och störtlopp. Grenarna premierades med pengar var för sig och var således inte en kombinationsidrott av skytte och längdskidåkning.[1]
Gradvis blev sporten vanligare i Skandinavien och utövades mycket av militärer som alternativ träning. Under namnet Militärpatrull fanns kombinationen av skidåkning och skytte med som en gren i de olympiska vinterspelen 1924, och som en uppvisningssport 1928, 1936 och 1948. Därefter kom sporten inte med på det olympiska programmet förrän 1960 eftersom man internationellt inte kunde enas om reglerna.
För att stimulera skid- och skytteintresset i Sverige instiftade Svenska Dagbladet under andra världskriget Skidskyttemärket med devisen "frihetens värn".[2]
Intresset för skidskytte var tidigare starkt begränsat till ett fåtal länder, men under 1950-talet började populariteten öka i Sovjetunionen och Sverige.
De första världsmästerskapen hölls 1958 i Saalfelden, Österrike. [3] Då tävlades det bara i 20 km individuellt eller distans som det framförallt kallas numera. Endast herrar deltog, damerna började tävla i världsmästerskap 1984, och vid olympiska spelen i samband med vinterspelen 1992 i Albertville.
Från och med 1978 slutade man att använda grovkalibriga vapen och skjutavståndet 150 meter, och började istället att använda finkalibriga vapen (.22 Long Rifle) och ett skjutavstånd på 50 meter. Mekaniska måltavlor började användas i samband med olympiska vinterspelen 1980 i Lake Placid, New York, USA. 1985 introducerades fristil inom längdskidåkningen och året därpå godkändes stilen inom skidskytte.
1948 bildades Union Internationale de Pentathlon Moderne et Biathlon (UIPMB) för att standardisera reglerna i skidskytte och modern femkamp. 1993 bröt man ut skidskytte ur UIPBM och bildade Internationella Skidskytteförbundet International Biathlon Union (IBU). Svenska Skidskytteförbundet bildades 1986.
Ordförande i UIPMB/IBU
- 1948–1949: Tom Wiborn (Sverige)
- 1949–1960: Gustaf Dyrssen (Sverige)
- 1960–1988: Sven Thofelt, (Sverige)
- 1988–1992: Igor Novikov (Sovjetunionen/Ryssland)
- Från 1992: Anders Besseberg (Norge)
Världscupen
- Huvudartikel: Världscupen i skidskytte
Tävlingarna arrangeras på olika orter runtom i världen, främst Europa, Nordamerika och Asien, under vintern. Vanligtvis påbörjas säsongen mot slutet av november/början av december och löper fram till mars, och vanligtvis tävlar man från onsdag/torsdag-söndag under tävlingsveckorna. Poängen räknas sedan samman.
Herrtävlingen hade premiär säsongen 1977/1978, damtävlingen säsongen 1982/1983 men kallades "Europacupen" fram till säsongen 1986/1987 även om deltagandet inte var begränsat till européer.
I skidskytte fick man världscuppoäng även i världsmästerskap och olympiska spel, något som inte förekommer i många andra vintersporter.
Poängsystem
| Poängsystem sedan säsongen 2008/2009 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Placering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | 39 | 40 |
| Poäng | 60 | 54 | 48 | 43 | 40 | 38 | 36 | 34 | 32 | 31 | 30 | 29 | 28 | 27 | 26 | 25 | 24 | 23 | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | 17 | 16 | 15 | 14 | 13 | 12 | 11 | 10 | 9 | 8 | 7 | 6 | 5 | 4 | 3 | 2 | 1 |
Grundregler
De tävlande åker skidor runt en bana, beroende på vilken disciplin de tävlas i skjuter man två eller fyra gånger. Hälften i liggande och hälften i stående. Beroende på skytteprestationen får man tillägg i tiden eller extra sträcka att åka.
Varje skjutning måste skidskytten träffa fem måltavlor, för varje bom blir man straffad på tre olika sätt beroende på disciplin:
- Åka straffrundan som är omkring 150 m. Det brukar ta mellan 20 och 30 sekunder för de bästa skidskyttarna,
- Få en minuts tillägg till totaltiden eller
- Använda extraskott för att träffa alla måltavlorna. Vid varje skjutning finns det tre extraskott tillgängliga, har man ändå inte träffat alla fem får man åka straffrundan.
Discipliner
Distans
20 km för herrar och 15 km för damer med intervallstart. Detta är den äldsta disciplinen i skidskytte. De tävlande skjuter fyra gånger i följande ordning: liggande, stående, liggande, stående. Totalt 20 skott; för varje bom får man 1 minuts tillägg i totaltiden.
Sprint
Sprintloppet är 10 km för herrar och 7,5 km för damer och man startar med intervallstart. I sprint skjuter man två gånger, först liggande, sedan stående; för varje bom får man åka en straffrunda som är ca 150 m lång. Det brukar ta ca 23 sekunder för herrar och 25 sekunder för damer att åka.
Jaktstart
Jaktstarten är 12,5 km för herrar och 10 km för damer. Man startar med samma ordning och tidsskillnad som slutresultatet i en annan tävling, oftast en sprinttävling. Man skjuter fyra gånger, liggande, liggande, stående, stående. Varje bom resulterar i en straffrunda. Den som först korsar mållinjen vinner.
Masstart
I masstarten startar alla åkare samtidigt. Herrarna åker 15 km och damerna 12,5 km. Man skjuter fyra gånger, liggande, liggande, stående, stående. För varje bom får man åka en straffrunda. Först i mål vinner.
Stafett
Ett stafettlag består av fyra deltagare. Hos herrarna åker varje tävlande 7,5 km och skjuter två gånger, en gång liggande och en gång stående. Damerna åker 6 km och skjuter också två gånger. Vid varje skjutning har deltagarna åtta försök att träffa de fem måltavlorna, men de tre sista skotten måste laddas om ett och ett. Om man trots extraskotten inte träffat alla de fem måltavlorna på de åtta skotten, får man åka lika många straffrundor som missade måltavlor. Lagen startar samtidigt på första sträckan och vid växlingarna måste åkarna beröra varandra för att växlingen ska vara giltig.
Mixedstafett
I mixedstafetten deltar två damer och två herrar i stafettlaget. Damerna åker 6 km och sedan herrarna 7,5 km var. Reglerna är desamma som i den vanliga stafetten.
Skidåkningen
Alla tekniker är tillåtna i skidskytte vilket betyder att skate är att föredra eftersom det går fortast. Numera åker alla skate under tävlingarna.
Skyttet
I distans, jaktstart och masstart skjuter man fyra gånger, två i liggande och två i stående. I sprint och stafett skjuter man två gånger, en gång i liggande och en gång i stående. Varje skjutning består av fem skott.
Skjutavståndet är 50 m och måltavlans diameter i liggande är 45 mm och i stående är den 115 mm. Geväret måste väga minst 3,5 kg och ammunitionen som man använder sig av är av kaliber .22 Long Rifle.
I distanstävlingar leder varje missat skott till en tilläggsminut medan man i övriga grenar tvingas åka en straffrunda på cirka 150 m. I stafett har man förutom sina fem ordinarie skott även tre extraskott att ta till för att träffa måltavlorna med innan man eventuellt måste genomföra straffrundor.
Framgångsrika svenska aktiva och före detta skidskyttar
- Adolf Viklund -VM-guld 1958
- Klas Lestander - OS-guld 1960
- Eva Korpela - VM-guld, vinnare av totala världscupen 2 gånger
- Mikael Löfgren - Vinnare av totala världscupen 1 gång
- Magdalena Forsberg - 6 VM-guld, vinnare av totala världscupen 6 gånger
- Björn Ferry - OS-guld och VM-guld
- Anna Carin Zidek - OS-guld och VM-guld
- Carl Johan Bergman - VM-guld VM-Silver VM-Brons
- Helena Ekholm - 3 VM-guld, vinnare av totala världscupen 1 gång
Skidskyttetävlingar
Världscupen och världsmästerskapen i skidskytte hålls av tradition på ett mindre antal platser.
Skidskytte i populärkultur
De mekaniska måltavlorna visades 1981 i James Bond-filmen Ur dödlig synvinkel (For Your Eyes Only) då James Bond besöker Cortina d'Ampezzo under pågående skidskyttetävling.
Se även
Referenser
 |
Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2016-02) Motivering: Enbart tre fotnoter i dagsläget. Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
- ^ ”Det Holtaaldske Skielober Compagnie 1718-1826” (pdf). Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310113843/http://kildenett.no/filearchive/det_holtaalske_skielober_compagnie_1718-1826.pdf. Läst 14 december 2009.
- ^ http://www.beredskapsmaerken1939-1945.se/propaganda.htm
- ^ ”OS gren för gren”. Svenska dagbladet. 8 februari 2010. http://www.svd.se/os-gren-for-gren. Läst 10 januari 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skidskytte.
