Skogsand

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skogsand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hartlaub's Duck RWD.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläktePteronetta
Salvadori, 1895
ArtSkogsand
P. hartlaubii
Vetenskapligt namn
§ Pteronetta hartlaubii
Auktor(Cassin, 1859)
Synonymer
  • Hartlauband
  • Hartlaubs and
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skogsand[2] (Pteronetta hartlaubii) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Skogsanden är en relativt stor and, lätt igenkänd på kombinationen av svart huvud och hals, mörkt kastanjefärgad kropp och blågrå övre vingtäckare, mest synliga i flykten. Hanen har vita teckningar på huvudet. Dessa saknar honan, som dessutom är mer dovt färgad.[4] Lätena består av olika visslingar och kvackande läte i flykten.

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Skogsanden är Afrikas enda äkta skogslevande and. Den förekommer lokalt i skogsbäckar i västra Afrika nära Ekvatorn.[3]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placeras numera som ensam art i släktet Pteronetta från att tidigare ha placerats i Cairina. DNA-studier visar att fågeln är närmast släkt med blåvingad gås (Cyanochen cyanoptera) och att dessa båda är nära besläktade med änder i Marmaronetta, Asarcornis, Aythya och Netta.[5] Individer från nordöstra Demokratiska republiken Kongo med mycket vitt på huvudet urskiljdes tidigare som en egen underart, albifrons, men denna egenskap varierar individuellt.[6]

Status[redigera | redigera wikitext]

Världspopulationen tros bestå av mellan 26.000 och 110.000 individer.[7] Den verkar vara lokalt vanlig i Centralafrika, allra vanligast i Kamerun, men väldigt ovanlig och minskande i antal i Västafrika där möjligen färre än 1.000 individer återstår.[8][9] Trots detta bedömer internationella naturvårdsunionen IUCN att den inte är hotad och placerar den därför i hotkategorin livskraftig..[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen och samlaren Gustav Hartlaub (1814-1900).[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Pteronetta hartlaubii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namnpå världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., <www.sofnet.org Arkiverad 26 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2014-09-01
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  5. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  6. ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2017). Hartlaub's Duck (Pteronetta hartlaubii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/52849 14 april 2017)
  7. ^ Wetland International - China Office. 2006. Relict Gull surveys in Hongjianao, Shaanxi Province. Newsletter of China Ornithological Society 15(2): 29.
  8. ^ Callaghan, D. A.; Green, A. J. 1993. Wildfowl at risk, 1993. Wildfowl 44: 149-169.
  9. ^ Scott, D. A.; Rose, P. M. 1996. Atlas of Anatidae populations in Africa and western Eurasia. Wetlands International, Wageningen, Netherlands.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]