Skogsand

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skogsand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hartlaub's Duck RWD.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläktePteronetta
Salvadori, 1895
ArtSkogsand
P. hartlaubii
Vetenskapligt namn
§ Pteronetta hartlaubii
Auktor(Cassin, 1859)
Synonymer
  • Hartlauband
  • Hartlaubs and
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skogsand[2] (Pteronetta hartlaubii) är en afrikansk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Skogsanden är en relativt stor and, lätt igenkänd på kombinationen av svart huvud och hals, mörkt kastanjefärgad kropp och blågrå övre vingtäckare, mest synliga i flykten. Hanen har vita teckningar på huvudet. Dessa saknar honan, som dessutom är mer dovt färgad.[4] Lätena består av olika visslingar och kvackande läte i flykten.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeön förekommer lokalt i Afrika nära Ekvatorn, närmare bestämt från Guinea till Ghana och från Nigeria österut till Sydsudan och söderut till västra Uganda, södra Demokratiska republiken Kongo och norra Angola. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placeras numera som ensam art i släktet Pteronetta från att tidigare ha placerats i Cairina. DNA-studier visar att fågeln är närmast släkt med blåvingad gås (Cyanochen cyanoptera) och att dessa båda är nära besläktade med änder i Marmaronetta, Asarcornis, Aythya och Netta.[5] Individer från nordöstra Demokratiska republiken Kongo med mycket vitt på huvudet urskiljdes tidigare som en egen underart, albifrons, men denna egenskap varierar individuellt.[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Skogsanden är Afrikas enda äkta skogslevande and som hittas i undanskymda våtmarker, dammar och små floder. Födan består mestadels av vattenlevande ryggradslösa djur som insekter, spindlar, mollusker och kräftdjur, men även vegetabilisk föda. Inga bon har hittats i det vilda, men tros häcka under regnperioden.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Världspopulationen tros bestå av mellan 26.000 och 110.000 individer.[8] Den verkar vara lokalt vanlig i Centralafrika, allra vanligast i Kamerun, men väldigt ovanlig och minskande i antal i Västafrika där möjligen färre än 1.000 individer återstår.[9][10] Trots detta bedömer internationella naturvårdsunionen IUCN att den inte är hotad och placerar den därför i hotkategorin livskraftig..[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen och samlaren Gustav Hartlaub (1814-1900).[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Pteronetta hartlaubii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  5. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  6. ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2017). Hartlaub's Duck (Pteronetta hartlaubii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/52849 14 april 2017)
  7. ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2020). Hartlaub's Duck (Pteronetta hartlaubii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52849 13 april 2020).
  8. ^ Wetland International - China Office. 2006. Relict Gull surveys in Hongjianao, Shaanxi Province. Newsletter of China Ornithological Society 15(2): 29.
  9. ^ Callaghan, D. A.; Green, A. J. 1993. Wildfowl at risk, 1993. Wildfowl 44: 149-169.
  10. ^ Scott, D. A.; Rose, P. M. 1996. Atlas of Anatidae populations in Africa and western Eurasia. Wetlands International, Wageningen, Netherlands.
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]