Slåttergubbe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slåttergubbe
Arnica montana - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-015.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteArnikasläktet
Arnica
ArtSlåttergubbe
A. montana
Vetenskapligt namn
§ Arnica montana
AuktorLinné
Hitta fler artiklar om växter med
Slåttergubbe som gått i frö

Slåttergubbe eller hästfibbla (Arnica montana), särskilt i hälsokostsammanhang ofta kallad enbart arnica, är en flerårig växt som tillhör släktet arnikor och familjen korgblommiga växter. Arten är på tillbakagång och fridlyst i Sverige.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Slåttergubben är ganska vanlig och påträffas på öppen, frisk, mager, kalkfattig sandjord, exempelvis naturbetesmark, hedar, glesa skogar, bryn, slåtterängar, stigkanter och vägrenar. Slåttergubben är utbredd i hela södra Sverige, med undantag för östkusten, södra Norge och så gott som hela Danmark. Den kommer troligen från Pyrenéerna, men är utbredd över hela Europa.

Slåttergubbe blir 20 - 50 centimeter hög och blommar i juni - juli med aromatiskt doftande guloranga strålblommor. Bladen är elliptiska med 5 bågböjda nerver. Korgarna är 6 - 8 centimeter breda, men de nedre korgarna mindre.

Två underarter noteras: subsp. montana som förekommer i Skandinavien och centrala Europa samt subsp. atlantica som förekommer i södra Frankrike, Spanien och Portugal.

Läkeväxten[redigera | redigera wikitext]

Insamling av läkeväxten slåttergubbe görs under blomningstiden och antingen plockas blomsterhuvudena flos arnicae cum calycibus eller också avlägsnas blomsterbotten flos arnicae sine calycibus, som sen torkas. Drogen som tillreds därav har en svagt aromatisk doft och bitter, skarp kryddsmak. Man kan även samla in rötterna radix arnicae, och de är betydligt rikare på eteriska oljor än vad blomstren är.

Denna naturmedicin verkar antiseptiskt, magstärkande och främjar ämnesomsättningen, och brukar vanligtvis appliceras som alkoholextrakt utvärtes genom omslag vid inflammerade, variga sår. Den eteriska oljans retande effekt utnyttjas vid ledgångs- och muskelreumatism.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Benämning Trakt Referens

Burmänner Bohuslän [1]
Fibler Östergötland [2]
Håväxter Västergötland [1]
Hästfibler Småland [1]
Nysblad Östergötland [1]
Vill ringblomma Närke [1]

I Skåne och Blekinge förekommer namnen Sankt Hans-urta och sammandraget till Sanhansurta (urta = ört) eftersom växten blommar kring midsommar, då även helgonet Sankt Hans, Johannes Döparen firas. [3]

I Blekinge förekommer även namnet Missummarsurta [3] med syftning på blomningen i midsommartid. Detta ska dock inte förväxlas med Midsommarblomster, som är en annan växt, Geranium sylvaticum.

I sammanhanget kan även noteras diktsamlingen Sanct Hans Urt vi sanke av den danske poeten Fredrik Nygaard. (Sanke är ett gammaldags ord för samla. [4])

Blomsterur[redigera | redigera wikitext]

Linné anger att slåttergubbe-blommans öppningstid passar för att i ett blomsterur ange kl 06.[5]. (Uppgift om klockslag då blomman sluter sig saknas t v.)

Klockslager för Linnés blomsterur gäller för sann soltid.a)
──────────
a) Se Blomsterur för en diskussion av det visade klockslaget.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 285 [1]
  2. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 136 [2]
  3. ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 242 [3]
  4. ^ Den Danske Ordbog [4]
  5. ^ Shenet: Arnica (se avsnitt Historia) [5]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]