Smutsgam
Smutsgam Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
Familj | Hökartade rovfåglar Accipitridae |
Underfamilj | Gamla världens gamar Aegypiinae |
Släkte | Neophron Savigny, 1809 |
Art | Smutsgam N. percnopterus |
Vetenskapligt namn | |
§ Neophron percnopterus | |
Auktor | (Linné, 1758) |
Utbredning | |
Utbredningsområde. |
Smutsgam (Neophron percnopterus) är en gam som häckar i södra Europa, norra Afrika och i Asien, så långt österut som Indien. Merparten är flyttfåglar som övervintrar på Arabiska halvön och i Afrika, söder om Sahara men populationen i Nepal och Indien, och populationen på Kanarieöarna är stannfåglar. Smutsgamen blir 60 till 70 centimeter lång.
Utbredning och förflyttningar
Smutsgamen förekommer över ett stort område i den Gamla världen och häckar från södra Europa och norra Afrika i väster till västra och södra Asien. Mycket tillfälligt kan de också förekomma på Sri Lanka.[2] Den förekommer huvudsakligen på torra slätter och kullar, i Himalaya upp till 2000 meters höjd på sommaren. Fram till 1923 häckade smutsgamar i regionen Transkei.[3] De bygger sina bon huvudsakligen på steniga klippor, ibland på utskjutande avsatser på höga byggnader i städer och i stora träd.[2]
De flesta smutsgamar som häckar i tempererade områden flyttar söderut till tropiska Afrika, söder om Sahara, över vintern. Kringflackande individer kan dock förekomma så långt söderut som Sydafrika. Liksom många andra stora glidflygande flyttfåglar undviker de långa sträckor över vatten.[4][5] Fåglarna från Italien korsar Medelhavet från Sicilien till Tunisien och gör sträckan över havet så kort som möjligt genom att ta rutten via öarna Marettimo eller Pantelleria.[6] De som flyttar via Iberiska halvön korsar Medelhavet vid Gibraltar sund medan andra tar sig till Afrika via länderna närmast öster om Medelhavet.[7][8][9]
Flyttande fåglar kan avverka upp till 50 mil om dagen. Målet är Saharas södra gränsland, som kan ligga 550 mil från deras häckningsområde. Subadulta fåglar som inte uppnått häckningsålder kan övervintra på grässtäpper och halvöken i Sahelregionen.[8]
Underarter
Smutsgamen delas upp i tre underarter:[10]
- N. p. percnopterus - häckar i Afrika och södra Europa till nordvästra Indien. Övervintrar i Afrika och på arabiska halvön.
- N. p. majorensis - stannfågel på Kanarieöarna.
- N. p. ginginianus - stannfågel i Nepal och i större delen av Indien förutom i nordväst.
Bilder
Referenser
Noter
- ^ BirdLife International 2012 Neophron percnopterus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ [a b] Ali & Ripley 1978.
- ^ Mundy 1978.
- ^ Yosef & Alon 1997.
- ^ Spaar 1997.
- ^ Agostini et al. 2004.
- ^ García-Ripollés, López-López & Urios 2010.
- ^ [a b] Meyburg et al. 2004.
- ^ Ferguson-Lees & Christie 2001.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-06-16
Tryckta källor
- Agostini, Nicolantonio; Premuda, Guido; Mellone, Ugo; Panuccio, Michele; Logozzo, Daniela; Bassi, Enrico; Cocchi, Leonardo (2004). ”Crossing the sea en route to Africa: Autumn migration of some Accipitriformes over two Central Mediterranean islands” (PDF). Ring 26 (2): sid. 71–78. doi:. http://www.raptormigration.org/Agostini%20et%20al%202004%20-%20Ring.pdf.
- Ali, Sálim; Ripley, Sidney Dillon (1978). Handbook of the birds of India and Pakistan, Volume 1 (2). Oxford University Press. sid. 310–314. ISBN 978-0-19-562063-4
- Ferguson-Lees, James; Christie, David A. (2001). Raptors of the World. Christopher Helm. sid. 417–420. ISBN 978-0-691-12684-5
- García-Ripollés, Clara; López-López, Pascual (2006). Penteriani, Vincenzo. red. ”Population size and breeding performance of Egyptian vultures (Neophron percnopterus) in eastern Iberian Peninsula”. Journal of Raptor Research 40 (3): sid. 217–221. doi: . ISSN 0892-1016. http://www.uv.es/lolopas/JRR_2006.pdf.
- Meyburg, Bernd-U.; Gallardo, Max; Meyburg, Christiane; Dimitrova, Elena (2004). ”Migrations and sojourn in Africa of Egyptian vultures (Neophron percnopterus) tracked by satellite”. Journal of Ornithology 145 (4): sid. 273–280. doi:. http://www.avibirds.com/pdf/A/Aasgier3.pdf.
- Mundy, P. J. (1978). ”The Egyptian vulture (Neophron Percnopterus) in Southern Africa”. Biological Conservation 14 (4): sid. 307–315. doi: .
- Spaar, Reto (1997). ”Flight strategies of migrating raptors; a comparative study of interspecifìc variation in flight characteristics”. Ibis 139 (3): sid. 523–535. doi:. http://infonet.vogelwarte.ch/upload/98563478.pdf.
- Yosef, Reuven; Alon, Dan (1997). ”Do immature Palearctic Egyptian Vultures Neophron percnopterus remain in Africa during the northern summer?” (PDF). Vogelwelt 118: sid. 285–289. http://www.birdsofeilat.com/pdfiles/1997%20Egyptian%20Vulture%20migration.pdf.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Smutsgam.
- Wiktionary har ett uppslag om smutsgam.
- Wikispecies har information om Neophron percnopterus.