Sodalit
Sodalit | |
![]() Prov av sodalit. | |
Kategori | Tektosilikater utan zeolitisk H2O |
---|---|
Strunz klassificering | 09.FB.10 |
Kemisk formel | Na8 (Al6Si6O24)Cl2 |
Färg | Kungsblå, grön, gul, violett, vit ådring vanlig |
Bildningsmiljö | Isometrisk hextetrahedral |
Förekomstsätt | Massiv; sällsynt som dodecahedra |
Kristallstruktur | Kubiskt |
Tvillingbildning | Vanligt på {111} bildar pseudohexagonala prismor |
Spaltning | Dålig på {110} |
Brott | Conchoidalt, ojämnt |
Hållbarhet | Spröd |
Hårdhet (Mohs) | 5,5-6 |
Glans | Glaskropp till oljig |
Refraktion | Isotrop |
Ljusbrytning | ɳ=1,483-1,487 |
Dubbelbrytning | Ingen |
Transparens | Transparent till genomskinlig |
Fluorescens | katodluminiscens och fluorescens i LW och SW UV, med gulaktig fosforescens; kan vara fotokrom i magentas |
Streckfärg | Vit |
Densitet | 2,27-2,33 |
Smältbarhet | Lätt till ett färglöst glas |
Löslighet | Löslig i saltsyra och salpetersyra |
Övrigt | Avger vätesulfid vid brott |
Sodalit, Na8 (Al6Si6O24)Cl2, är ett medelhårt, färglöst till blått mineral som ofta uppträder tillsammans med nefelin i nefelinsyenit.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Sodalit är ett lätt, relativt hårt men bräckligt mineral benämnt efter sitt natriuminnehåll; i mineralogin kan det klassas som en feldspathoid. Det är känt för sin blå färg, men färgen kan också vara grå, gul, grön eller rosa och har ofta vita ådror eller fläckar. Även om det något liknar lazurit och lapis lazuli, innehåller sodalit sällan pyrit (en vanlig komponent i lapis) och den blå färgen är mer som traditionell kungsblå än ultramarin.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Sodalit beskrevs första gången 1811 med förekomst inom dess fyndort i Ilimaussaqkomplexet, Narsaq på västra Grönland. Mineralet förekommer vanligtvis i massiv form och hittas som infyllningar i plutoniskmagmatiska bergarter såsom nefelinsyeniter. Det är förenat med andra mineraler som är typiska för undermättade miljöer, såsom leucit, cancrinit och natrolit. Övriga intressanta mineraler är nefelin, titanandradit, aegirin, mikroklin, sanidin, albit, kalcit, fluorit, ankerit och baryt.
Betydande fyndigheter av fint material är begränsad till några områden: Bancroft, Ontario, och Mont-Saint-Hilaire, Quebec, i Kanada och Litchfield, Maine, och Magnet Cove, Arkansas, i USA. The Ice River komplex, nära Golden, British Columbia, innehåller sodalit. Mindre fyndigheter finns i Sydamerika (Brasilien och Bolivia), Portugal, Rumänien, Burma och Ryssland.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Sodalit används i olika tillämpningar som prydnadssten. Mera enhetligt blått material används i smycken, där den formas till cabochons och pärlor. Mindre material ses oftare som inläggningar i olika applikationer.
Sodalit tillmäts i vissa kretsar också hälsobringande eller magiska egenskaper.[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1979