Spetsstjärtad petrell

Från Wikipedia
Spetsstjärtad petrell
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläkteBulweria
ArtSpetsstjärtad petrell
B. bulwerii
Vetenskapligt namn
§ Bulweria bulwerii
Auktor(Jardine & Selby, 1828)
Utbredning

Spetsstjärtad petrell[2] (Bulweria bulwerii) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Spetsstjärtad petrell är en gracil petrell som mäter 25–29 cm, har ett vingspann på 67–73 cm och som har mycket långa och smala vingar och lång avsmalnande stjärt.[4] Den har en gråbrun fjäderdräkt och upplevs nästan helmörk förutom de ljusare diagonala vingtäckarfälten.[4]

Spetsstjärtad petrell i flykten utanför ön Kauai i Hawaiiöarna.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i fågelkolonier på öar i Atlanten (Selvagensöarna, Porto Santo och Ilhas Desertas i Madeira; Teneriffa och utanför Lanzarote i Kanarieöarna; Cima och Razo i Kap Verde samt tillfälligt på Santa Maria i Azorerna[5]), Indiska oceanen och Stilla havet (Johnstonatollen och nordvästra Hawaii).[3]

Utanför häckningssäsongen lever den ett pelagiskt liv. Förutom vid häckningskolonierna är arten en mycket sällsynt gäst i övriga Europa, med några enstaka fynd från Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna och Storbritannien.[6] I juli 2015 hittades en individ som senare avled långt inåt landet i tyska Ellwangen i Baden-Württemberg.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Spetsstjärtad petrell är en mycket pelagisk art som inte kommer nära land utom vid häckning. Den lägger bara en kull med ett ägg per häckningssäsong och detta ruvas i ungefär 44 dagar.[7] Petrellen placerar sitt bo nära havet i stenskravel eller klipphålor och besöker bara kolonierna nattetid.[4] Fågeln är trogen sin boplats och sin partner och båda könen matar den enda ungen.[8]

Fågeln lever huvudsakligen av småfisk som sardiner och bläckfisk, tillfälligtvis även krabbor, krill, räkor och plankton.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan en halv och en miljon indider.[1] I Europa tros det häcka 6.100 par.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns både vetenskapliga artnamn och släktesnamn hedrar James Bulwer (1794-1879), skotsk naturforskare verksam på Madeira 1825-1826.[9]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Bulweria bulwerii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 72-73. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Cramp et al., 1977, Handbook of the Birds of Europe the Middle East and North Africa, vol. 1, sid. 132, ISBN 0-19-857358-8.
  6. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av spetsstjärtad petrell i Västpalearktis
  7. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  8. ^ Hauber, Mark E. (1 August 2014). The Book of Eggs: A Life-Size Guide to the Eggs of Six Hundred of the World's Bird Species. Chicago: University of Chicago Press. sid. 40. ISBN 978-0-226-05781-1. https://books.google.com/books?id=evQvBAAAQBAJ 
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]