Springråttor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Springråttor
Jaculus orientalis Stuffed specimen 2.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Överfamilj Råttartade gnagare
Myomorpha
Familj Springråttor
Dipodidae
Vetenskapligt namn
§ Dipodidae
Auktor Fischer, 1817
Synonymer
Hoppmöss
Hitta fler artiklar om djur med

Springråttor eller hoppmöss (Dipodidae[1]) är en familj i ordningen gnagare[1][2] som kännetecknas av långa bakre extremiteter.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Några arter liknar vanliga möss men arterna av släktet ökenspringråttor (Jaculus) hoppar som en känguru på sina bakre extremiteter. Kroppslängden ligger mellan 4 och 26 cm och svansen är 6 till 31 cm lång.[3] Svansen är alltid längre än kroppen och huvudet tillsammans. På grund av att dessa djur är aktiva på natten har de särskilt stora öron och ögon.[3]

Hos vissa medlemmar har bakfötterna bara tre tår och hos de andra är den första och den femte tån mindre än tårna i mitten. De övre framtänderna har i underfamiljen Zapodinae tydliga rännor. Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 0-1/0 M 3/3, alltså 16 till 18 tänder.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet sträcker sig från mellersta Europa och norra Afrika över tempererade och torra zoner av Asien till Kina. Dessutom förekommer springråttor med några få arter i Nordamerika.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Några springråttor lever liksom möss i skogar eller buskland. Under flykten kan de skutta med upp till 2 meter långa hopp.[3] Under natten letar de efter föda som består av bär, frön och insekter. De gömmer sig på dagen i tät undervegetation eller gräver korta tunnlar.[3]

Andra arter är särskilt anpassade till livet i öknar eller halvöknar. På samma sätt som känguruer skuttar de med 3 meter långa hopp. Den långa svansen hjälper djuren att hålla balansen. Även vid långsamma rörelser använder de nästan uteslutande sina bakre extremiteter. I motsats till de förstnämnda arterna har de vidsträckta tunnelsystem.

I Nordamerika finns bara arter som tillhör den förstnämnda typen.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Att springråttor är en monofyletisk grupp betvivlas inte. Ändå indelas gruppen ibland i flera familjer. Grizimek räknar alla arter som liknar vanliga möss i familjen hoppmöss (Zapodidae) och bara de arter som skuttar som kängurur till familjen springråttor (Dipodidae). Shenbrot skiljer gruppen 1992 i fyra familjer och andra auktoriteter har en annan indelning. Den här beskrivna uppdelningen i en familj med sju underfamiljer följer Wilson & Reeder.

Catalogue of Life[1] och Dyntaxa[2] räknar bara 15 släkten med 51 arter till familjen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ [a b] Dyntaxa Dipodidae
  3. ^ [a b c d e] Nowak, R. M. (1999) s.1327/29 Google books

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0-8018-5789-9
  • Don E. Wilson, Deeann M. Reeder: Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. Smithsonian Books, 1993 ISBN 1-56098-217-9
  • Bernhard Grzimek: Grzimeks Tierleben. Band 11 (Säugetiere 2), ISBN 3-8289-1603-1
  • G.I. Shenbrot: Cladistic approach to the analysis of phylogenetic relationships among dipodoid rodents (Rodentia, Dipodoidea). In: Sbornik Trudov Zoologicheskovo Muzeya MGU. 1992, Nr. 29, S. 176-201

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]