Stáŋŋgajávrásj
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°03′20″N 18°41′12″Ö / 67.05560°N 18.68659°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7442330, 660300 |
  Stáŋŋgajávrásj
| |
| Mått | |
| Areal | 0,109 km² [1] |
| Höjd | 513 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 1,34 km [3] |
| Flöden | |
| Tillflöden | Stáŋŋgajågåsj |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Utflöde | Stáŋŋgajågåsj |
| VattendragsID (VDRID) | 744280-162450 |
| Övrigt | |
| SjöID | 744305-162522 |
| Vattenytans ID (VYID) | 744283-162538 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Ultevis fjällurskog (SE0820186)[4] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 744305-162485 |
| Namn | Mynnar i Raktenjåkkå |
| Areal | 37,5 km² |
| Vattenytor | 0,4438 km² |
| Sjöprocent | 1,18 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 37,5 km² |
| Biflödesordning | 5 |
| Utflöde | Stáŋŋgajågåsj |
| VattendragsID (VDRID) | 744280-162450 |
| Avstånd till havet | 289 km |
| Medelhöjd | 643 m ö.h. |
| Område nedströms | 744297-162367 |
| Källor | [5][6][7] |
Stáŋŋgajávrásj, enligt tidigare ortografi Stankajauratj, är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,109 kvadratkilometer och ligger 513 meter över havet. Stáŋŋgajávrásj ligger i Ultevis fjällurskog Natura 2000-område.[4] Sjön avvattnas av vattendraget Stáŋŋgajågåsj.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Stáŋŋgajávrásj ingår i det delavrinningsområde (744305-162485) som SMHI kallar för Mynnar i Raktenjåkkå. Medelhöjden är 643 meter över havet och ytan är 37,5 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Stáŋŋgajávrásj avvattnar avrinningsområdet, och vattnet flödar därefter genom Áhojågåsj, Raktenjåhkå, Blackälven, Lilla Luleälven och Lule älv innan det når havet efter 289 kilometer.[7] Avrinningsområdet består mestadels av skog (66 procent) och kalfjäll (25 procent). Avrinningsområdet har 0,44 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 1,2 procent.[6]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ Topografiska kartan, 2023
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.