Stefan Amér

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Stefan Erik Ingvar Amér, född 1965 i Visby, är en svensk läkare, företagare samt tidigare socialdemokratisk politisk tjänsteman och studentpolitiker.

Utbildning och studentpolitik[redigera | redigera wikitext]

Amér studerade internationell hälsa vid Uppsala universitet i slutet av 1980-talet, och inspirerades bland annat av Hans Rosling som var hans handledare. Som student engagerade han sig i studierådet och valdes in i styrelsen för Sveriges förenade studentkårer. Under åren 1994–1995 var han studentorganisationens ordförande.[1]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

I januari 1999 blev Stefan Amér politiskt sakkunnig i Utrikesdepartementet åt statsrådet Pierre Schori. När Schori sommaren 1999 valdes till Europaparlamentet följde Amér med som hans politiske rådgivare. Sejouren i Bryssel blev dock kortvarig, då Schori snart lämnade Europaparlamentet för ett nytt uppdrag i FN.[1]

Efter en tid som läkare var Amér 2000–2006 återigen politiskt sakkunnig i Utrikesdepartementet, då hos utrikesminister Anna Lindh.[2] Amér fanns i den grupp medarbetare som den 10 september 2003 briefade Lindh inför en kommande debatt, timmarna innan Lindh knivhöggs på NK.[1]

Amér fortsatte som politisk sakkunnig hos Lindhs efterträdare, Laila Freivalds. Han deltog bland annat i Freidvalds resa till Thailand efter tsunamin 2004, där han också fick bistå som läkare.[2] I samband med debatten kring Muhammedbilderna i Jyllands-Posten ringde Amér till internetleverantören Levonline för att förmå bolaget att stänga Sverigedemokraternas webbsidor.[3] I den efterföljande skandalen blev han oskyldigt anklagad av bland annat statsminister Göran Persson, statssekreterare Lars Danielsson och departementsrådet Helen Eduards för att på eget bevåg ha försökt stänga webbsidorna.[4] När det framkom att Freivalds varit införstådd med detta fick hon avgå som justitieminister, och efterträddes av Jan Eliasson. Amér fick också lämna sitt jobb på departementet.[5]

Vårdföretagare[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha lämnat det politiska uppdraget startade Stefan Amér och hans hustru Maria Amér, även hon läkare, år 2007 ett vårdföretag med namnet Familjeläkarna.[2][6] År 2020 hade företaget tiotalet vårdcentraler i Region Stockholm och Uppsala, uppdrag gentemot LSS-boenden, fem team inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och en läkarmottagning online.[6]

En viktig del av verksamheten är ansvaret för läkarinsatser vid mellan 180 och 200 äldreboenden. Enligt tidningen Fokus rör det sig om 45 % av Stockholms läns äldreboenden.[2][1]

Enligt bolagets egen webbsida omsatte företaget cirka 400 miljoner kronor år 2020, och hade då ungefär 500 anställda.[6]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Amér bor i Saltsjöbaden, där hans och hustrun Marias företag grundades. De har tre barn. Amér är son till två läkare och växte upp i Visby.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Ruin, Påhl (2020). ”Man har inte tänkt på all vård som bedrivs på äldreboenden” (på svenska). Läkartidningen (Sveriges Läkarförbund). https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/05/man-har-inte-tankt-pa-all-vard-som-bedrivs-pa-aldreboenden/. Läst 9 juni 2021. 
  2. ^ [a b c d] Andra Kammaren (30 april 2020). ”Från Anna Lindhs rådgivare till central person i coronakrisen” (på svenska). Fokus (FPG Media AB). ISSN 1653-4670. https://www.fokus.se/2020/04/fran-anna-lindhs-radgivare-till-central-person-i-coronakrisen/. Läst 9 juni 2021. 
  3. ^ TT (15 februari 2006). ”Persson kritisk mot UD-påtryckningar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/persson-kritisk-mot-ud-patryckningar. Läst 27 januari 2021. 
  4. ^ Svensson, Niklas (22 mars 2006). ”Vägrar be om ursäkt till Amér” (på svenska). Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/vagrar-be-om-ursakt-till-amer/. Läst 9 juni 2021. 
  5. ^ Cantwell, Oisín (15 maj 2006). ”Tsunami-hjälten får inte vara kvar på UD” (på svenska). Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10821075.ab. Läst 9 juni 2021. 
  6. ^ [a b c] ”Familjeläkarna - Om oss”. Familjeläkarnas officiella webbsida. 2021. http://www.famlak.se/om-oss/. Läst 9 juni 2021.