Stockholms stads byggnadsritningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms stads äldsta bevarade bygglovsritning som ingår i världsminnet avser ett privathus i kvarteret Guldfjärden vid Bastugatan. Ritningen är daterad 19 maj 1713 och signerades av Jonas Nilson.

Stockholms stads byggnadsritningar är en unik samling byggnadsritningar över huvuddelen av alla hus som byggts eller byggts om i Stockholm under tidsperioden 1713–1978. Samlingen förvaras av Stockholms stadsarkiv och har år 2011 utsetts av Unesco till världsminne.

Samlingens omfattning[redigera | redigera wikitext]

J.E. Carlberg.
Stockholms stadsarkivs ritningsarkiv.
Stockholms stadsarkivs ritningsarkiv.

Johan Eberhard Carlberg, Stockholms stadsarkitekt 1727-1773, anses vara grundaren av den unika ritningssamlingen som omfattar inlämnade bygglovsritningar över en period av 300 år.[1] År 1736 kom en förordning som ålade varje person som önskade bygga ett nytt eller bygga om ett existerande hus att lämna in en kopia på ritningen till stadens myndigheter. Det innebär att i princip samtliga hus i Stockholm är dokumenterade efter 1736. Det anses vara mycket ovanligt att information om en stads arkitektoniska och byggnadsmässiga historia har bevarats på ett så samlat sätt som i Stockholm.

Samlingens omfattar cirka 2,5 miljoner ritningar men endast en mindre del av arkivet har digitaliserats och är tillgänglig "on line", men på Stockholms stadsarkiv kan allmänheten ta del av dem, med undantag för byggnader som är klassade som skyddsobjekt. Den äldsta bevarade ritningen är från 19 maj 1713 och gäller nybyggnad av ett privathus i kvarteret Guldfjärden vid Bastugatan. Byggherre var "välborne kommissarien herr Wattrang" och ritningen upprättades av Jonas Nilsson. Huset finns inte kvar längre, det revs i slutet av 1930-talet när Södergatan sprängdes fram genom Södermalms norra delar. På dess plats står sedan 1989 Hilton Stockholm Slussen.[2]

Dokumentationen av bygglovsritningar sträcker sig fram till 1978. Senare bygglovshandlingar finns på Stockholms stadsbyggnadskontor och ingår inte i världsminnet. Statligt uppförda byggnader ingår inte heller i samlingen, dessa förvaras på Riksarkivet respektive i slottsarkivet som är en arkivdepå under det svenska Riksarkivet.

Bland ritningarna och planerna finns allt från små stugor på Stockholms malmar från 1700-talet till stora privatpalats och villor, skolor, kontor, bostadshus, kyrkor samt 1900-talets varuhus och industrikomplex. De flesta av de mycket tidigt avbildade byggnaderna existerar inte längre, vilket gör ritningarna till ett särskilt värdefullt dokument över en svunnen stad.

Frimärke[redigera | redigera wikitext]

År 2013 fyllde Stadsarkivets samling av byggnadsritningar 300 år eftersom den första ritningen är från 1713. För att uppmärksamma denna händelse utgavs i mars 2013 en serie av fem frimärken med temat ”Stockholms stads byggnadsritningar”. Dessa visar Kryddkrämare Ericssons hus (1795), Gröna gården (1854), Bredenbergs varuhus (1935), en villa i Södra Ängby (1935) och Kulturhuset (1971-1974). Valören är 12 kr, för utrikes brev.

Akvarellerade ritningar ur samlingarna (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kallstenius (2013), s. 33
  2. ^ Ritning över hus i kvarteret Guldfjärden.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Kallstenius, Per; Ploom Lennart (2013). Stockholm - ett världsminne: stadens byggnader i ritningar 1713-1913. Stockholm: Max Ström. Libris 14010337. ISBN 9789171262523 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]