Snubbelsten

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stolpersteine)
Růžena Lindtová och Rudolf Pick, Prag.
Gunter Demnig.
Gunter Demnig sätter Robert Remaks sten, Berlin.
Anna Sax, Jehovas vittne, Braunau, Österrike
Herman Bebert, politiskt förföljd, Sassnitz.
Video.

Snubbelsten, på tyska Stolperstein, är ett minnesmärke i form av en gatsten för att hedra nazismens offer. Det initierades av den tyske konstnären Gunter Demnig för att hedra de judar, romer, politiska motståndare till nazismen, homosexuella, Jehovas vittnen och eutanasioffer som fördrevs eller förintades av nazisterna 1933–1945.

Stenarna är placerade i trottoaren utanför offrets sista bostad eller en viktig plats i frihet. Varje sten är gjord av betong, med en ovansida av mässing, som har en inskrift med offrets namn. Demnig kallar snubbelstenarna "ett konstprojekt för Europa". Omkring 90 000 stenar (2022) med namn på offer för nazismens förföljelse och utrotningspolitik finns utplacerade i totalt 27 länder (2021) bland andra Tyskland, Sverige, Österrike, Ungern, Tjeckien, Nederländerna, Belgien, Norge och Danmark.[1][2]

Den första snubbelstenen placerades ut i Köln i Tyskland 1995.

En sten, ett namn, en människa[redigera | redigera wikitext]

”En människa är bortglömd först när namnet är bortglömt”, säger Gunter Demnig.[3] Genom att placera stenar med namn i trottoaren framför husen där personerna bodde kommer minnet av dem att leva vidare. Snubbelstenarna ger namnen åter till de personer som reducerades till nummer i koncentrationslägren.

Varje sten bär en kortfattad inskrift: "Hier wohnte" (Här bodde) samt namnet, födelseår och namnet på lägret han/hon fördes till och dödsår eller "überlebt" (överlevde). Om offret inte var jude står även vilken förföljd grupp personen tillhörde. Exempel: Här bodde Karoline Levy f. Glaser, f. 1864, Deporterad 1942 Theresienstadt, död 11.8.1942. (Oberdollendorf); Här bodde Johann Kerndlbacher, Sinti, f.1895, Lägret Weyer, Deporterad Lodz, Död 7.1.1942. (Braunau am Inn).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Konstnären Gunter Demnig fick idén till snubbelstenarna 1993 och presenterade den vid en utställning i Köln 1994. Han fick stöd för sitt projekt och började placera mässingsstenar i Köln och Berlin 1995. År 1997 satte han två stenar i Sankt Georgen vid Salzburg i Österrike. Men det var först efter millennieskiftet som utplaceringarna tog fart. I oktober 2007 hade Demnig placerat ut 13 000 stenar i mer än 280 städer. Sommaren 2009 fanns det sammanlagt omkring 20 000 snubbelstenar i 480 orter i Tyskland samt i Österrike, Ungern, Nederländerna, Belgien och flera är planerade i Polen, Italien och Frankrike. Vem som helst kan delta i projektet genom att föreslå en snubbelsten och bidra med 120 euro (2012).[4]

År 2010 fick Skandinavien sina första snubbelstenar - 19 stenar vid Calmeyers gate 15 i Oslo som hedrar minnet av de personer som bortfördes i maj 1942.[5] Calmeyers gate 15 var tidigare en synagoga och är i dag Jødisk Museum. Calmeyers gate ligger i hjärtat av Hausmannskvartalene, som i sin tid var Oslos judiska kvarter; även flera av de omkringliggande gatorna har snubbelstenar.

Ett tiotal stenar har placerats ut i Adolf Hitlers födelsestad Braunau am Inn i Österrike.[6]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Vissa städer har varit och är kritiska till projektet. I München avvisade både borgmästaren och en judisk talesperson projektet 2004.[7] De anser bland annat att minnesmärken som folk går på vanhelgar nazismens offer. Städerna Leipzig och Freiburg[förtydliga] var till en början avoga till utplacerandet av snubbelstenar men ändrade sedan inställning. På flera orter har en del boende motsatt sig att man sätter dessa stenar framför sina hus. De menar att stenarna skapar obehag och kan försvåra försäljningen av husen.[källa behövs] I Polen har det också höjts kritiska röster mot snubbelstenar.[källa behövs]

Snubbelstenar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

På initiativ av Forum för levande historia, Föreningen Förintelsens överlevande, Judiska församlingen i Stockholm och i samarbete med Stockholms stad placerade Sveriges första snubbelstenar på tre adresser i Stockholm under invigningsceremonier den 14 juni 2019:[förtydliga][8]

Hösten 2022 invigdes tre snubbelstenar i Malmö. De placerades samtliga vid Posthusplatsen, där det tidigare låg ett tullhus från vilket nyanlända både ankom och deporterades. Liberalerna i Malmö låg bakom initiativet och de tre skolorna Sankt Petri, Borgarskolan och Latinskolan har adopterat varsin sten att sköta om. Stenarna minner om tre judar som flytt till Sverige, men avvisades kort tid efter ankomsten och mördades i koncentrationslägren:[2]

  • Siegfried Gutmann
  • Walter Gerson
  • Schulim Bürger

Bildgalleri: Snubbelstenar i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Snubbelstenar i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Den svensk-judiska författarinnan och journalisten Cordelia Edvardson, som var lägerfånge i Theresienstadt och Auschwitz, har en snubbelsten utanför Eichkatzweg 33 i Berlin.[10]

Snubbelstenar i Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland finns (2020) sju snubbelstenar för att hedra de judar som deporterades och fördes till Auschwitz i november 1942.[11] De sju som fått snubbelstenar hör samtliga till den grupp på åtta personer som deporterades till Tallinn och Nazityskland i november 1942 med fartyget S/S Hohenhörn, och som år 2000 uppmärksammades med minnesmärket Hjälpsökande händerObservatorieberget i stadsdelen Ulrikasborg i Helsingfors i Finland. Den åttonde personen i gruppen, Hans Eduard Szybilski (född 29 augusti 1907 i Elberfeld) har sedan juni 2019 en snubbelsten vid Apelbergsgatan i Stockholm.

  • Heinrich Huppert (född 16 november 1896 i Wien, Österrike), snubbelsten vid Grönnäsgatan i Hagnäs sedan november 2020
  • Kurt Huppert (född 29 augusti 1931 i Wien, Österrike), snubbelsten vid Grönnäsgatan i Hagnäs sedan november 2020
  • Georg Kollman (född 19 november 1912 i Wien, Österrike), snubbelsten i Munknäs sedan sommaren 2018
  • Janka Kollman, född Holčerová (född 10 september 1910 i Nyiregyháza, Ungern), snubbelsten i Munknäs sedan sommaren 2018
  • Franz Olof Kollman (född 15 maj 1941 i Helsingfors, Finland), snubbelsten i Munknäs sedan sommaren 2018
  • Elias Kopelowsky (född 22 september 1881 i Ilgen), snubbelsten utanför hotell TorniGeorgsgatan i Helsingfors sedan sommaren 2019
  • Hans Robert Martin Korn (född 26 juni 1919 i Bielitz, Polen), snubbelsten vid Högbergsgatan i Ulrikasborg sedan november 2020

Av dessa överlevde endast Georg Kollman. Efter kriget flyttade han till Israel där han arbetade som läkare och avled den 3 oktober 1992.[12][13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbsidor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nu kommer snublesten til Danmark” (på danska). 14 juni 2019. https://www.kristeligt-dagblad.dk/bagsiden/snublesten-bliver-lagt-i-koebenhavn. Läst 22 december 2020. 
  2. ^ [a b] Ebbe Gertten (31 augusti 2022). ”Snubbelstenar hedrar Förintelsens offer”. Sydsvenska Dagbladet. https://www.sydsvenskan.se/2022-08-31/snubbelstenar-hedrar-forintelsens-offer. Läst 1 september 2022. 
  3. ^ snubbelstenarnas hemsida/start
  4. ^ Stolpersteine hemsida/aktuell
  5. ^ ”Snublesteiner i Oslo”. Jødisk Museum i Oslo. Arkiverad från originalet den 24 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110724180258/http://www.jodiskmuseumoslo.no/full_news.asp?m=8801&dynID=36.  (bokmål)
  6. ^ ”Stolpersteine”. House of Responsibility - Braunau, Austria. Arkiverad från originalet den 6 december 2006. https://web.archive.org/web/20061206003640/http://www.hrb.at/stolpersteine/.  (tyska)
  7. ^ Süddeutsche Zeitung
  8. ^ ”Snubbelstenar invigdes i Stockholm”. Forum för levande historia. 14 juni 2019. https://www.levandehistoria.se/press/release/2019/snubbelstenar-invigdes-i-stockholm. Läst 20 juni 2019. 
  9. ^ ”Klart med snubbelstenar i Stockholm till minne av Förintelsens offer”. DN.SE. 20 maj 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/klart-med-snubbelstenar-i-stockholm-till-minne-av-forintelsens-offer/. Läst 21 maj 2019. 
  10. ^ ”Stolperstein Eichkatzweg 33”. Offizielles Stadtportal der Hauptstadt Deutschlands. http://www.berlin.de/ba-charlottenburg-wilmersdorf/bezirk/lexikon/eichkatzweg33.html.  (tyska)
  11. ^ Klingberg, Laura (19 november 2020). ”Nya snubbelstenar i Helsingfors påminner om deporterade judar”. Hufvudstadsbladet: s. 10. http://www.pressreader.com/finland/hufvudstadsbladet/20201119/281663962550743. 
  12. ^ Wegelius, Maria Mi (20 april 2019). ”Finland stängde dörrarna redan 1938 – Familjen Kollman hörde till de judar Finland utvisade”. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/04/20/finland-stangde-dorrarna-redan-1938-familjen-kollman-horde-till-de-judar-finland. 
  13. ^ ”Dr. Georg Kollman”. Meliza's Genealogy. https://www.amitys.com/webtrees/individual.php?pid=I8772&ged=Gedcom.ged. Läst 19 november 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]