Harstad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Harstad
Tätort
Harstadt im Februar 2005.jpg
Land Norge Norge
Fylke Troms fylke
Kommun Harstads kommun
Koordinater 68°47′54″N 16°32′30″Ö / 68.79833°N 16.54167°Ö / 68.79833; 16.54167
Area 11,15 km²[1]
Folkmängd 20 953 (2017-01-01)[2]
Befolkningstäthet 1 879 invånare/km²
GeoNames 3153823
Harstads läge i Troms fylke, Norge.
Red pog.svg
Harstads läge i Troms fylke, Norge.
Troms fylke i Norge.
Troms fylke i Norge.
Simhallen Grottebadet i Harstad, 2008

Harstad är en tätort och stad i Norge, centralort i Harstads kommun, och ligger i Troms fylke.[3]

Staden är centrum för det varje år återkommande Festspelen i Nord-Norge (FINN). Varje morgon möts nord- och sydgående fartyg från Hurtigruten här.[4]

Högskolan i Harstad har funnits sedan 1983[5] och har cirka 1 200 studenter.

Insprängd i fjället ligger en simhall kallad Grottebadet. Anläggningen var 2012 den näst mest besökta attraktionen i Nordnorge, med 204 000 besökande, bara Nordkap hade fler besökande.[6]

Både oljebolaget Statoil och myndigheten Oljedirektoratet har kontor i Harstad, som är en regional knutpunkt för oljeverksamheten.

Harstad har gymnasieskolor, folkhögskola och Högskolan i Harstad. Här finns sjukhus och ett träningscentrum för Kustjägarkommandon. Harstad hör till Troms polisdistrikt, Trondenes tingsrätt och Hålogaland lagmannsrett (hovrätt).[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Harstad ligger på nordöstra Hinnøya, Norges största ö. Hinnøya är skilt från fastlandet i öster av den norra delen av Tjeldsundet. Söder om Hinnøya ligger Vestfjorden. I väster går det trånga Raftsundet. Området domineras av många fjordar av olika storlek och längd.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det har varit bosättningar i Harstad ända sedan vikingatiden. År 1848 blev Harstad ankomsthamn för kystrutebåtene. Efter att det blev fiskat stora fångster med sill på Vågsfjorden, omkring 1870, började orten växa. År 1888 fick Harstad, som första plats i Nord-Norge, expeditionskaj för ångbåtar. Samma år började årliga handelsmarknader.[7]

1890 fanns det över 80 hus och 540 invånare i Harstad. År 1899 blev Harstad standkvarter för distriktskommandon, och underofficersskola i det nya militärdistriktet, Nord-Norge. Försvaret har varit viktigt för Harstads utveckling. 1895 etablerades skeppsvarv och detta gav många industriarbetsplatser. Harstad var också centrum för ett av de bästa och folkrikaste jordbruksdistrikten i området.[7]

Transport[redigera | redigera wikitext]

Hurtigruten anlöper Harstad varje dag, både från söder och från norr. Härifrån går också andra båtlinjer till bland annat Vesterålen och södra Troms. Det går också en snabbare typ av båt, Hurtigbåt, till Tromsø. Riksväg 867 går från centrum till Grytøya (färja mellan Stornes och Bjørnerå). [7]

Riksväg 83 förbinder Harstad med Europaväg 10, med bro över Tjeldsundet och vidare förbindelse med Europaväg 6. Flygplatsen, Harstad-Narviks flygplats, Evenes, ligger 46 kilometer från Harstad centrum och är en knutpunkt för denna delen av Nordland och Troms.[7]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i Harstad är väldigt allsidigt, med vikt på servicenäringarna. En stor del baserar sig på jordbruket. Man har bland annat huvudkontor för Nord-Norges salgslag, mejeri och köttindustri. Här finns fiskeförädlingsindustri och Harstad är centrum för Nord-Norges verkstadsindustri med flera mekaniska verkstäder, samt landets största torrdocka. Harstad är också en viktig bas för oljeverksamheten i norra Norge, och flera oljebolag samt Oljedirektoratet har etablerat sig här.[7]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1965 har Harstad arrangerat Festspillene i Nord-Norge i juni månad varje år. Harstad kulturhus, med bland annat konsertscen och kongresshall, öppnade 1992. I juni arrangeras en internationell havsfiskefestival.[7]

Harstad har många forntidsminnen. Straxt norr om centrum ligger Trondenes kyrka från cirka 1250, som är värdens nordligaste stenkyrka från medelåldern. Trondarnes distriktsmuseum har bland annat utställningar om Harstads kultur och naturhistoria. I centrum ligger Slottet, en bygdeborg som förmodligen är från järnåldern.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 1.januar 2017.”. Statistisk sentralbyrå. 19 december 2017. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett/aar#relatert-tabell-4. Läst 30 december 2017. 
  2. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 1.januar 2017.”. Statistisk sentralbyrå. 19 december 2017. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett/aar#relatert-tabell-4. Läst 30 december 2017. 
  3. ^ http://snl.no/Harstad
  4. ^ http://www.destinationharstad.no/
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 november 2011. https://web.archive.org/web/20111112130039/http://www.hih.no/nor/om-hih/historie. Läst 25 augusti 2012. 
  6. ^ Harstad Tidene
  7. ^ [a b c d e f g h] Store Norske Leksikon-Harstad
  8. ^ Det Norske Leksikon - Hinnøya


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]