Storspigg

Från Wikipedia
Version från den 13 mars 2013 kl. 02.12 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 36 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q203572Wikidata)
Storspigg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningSpiggartade fiskar
Gasterosteiformes
FamiljSpiggar
Gasterosteidae
SläkteGasterosteus
ArtStorspigg
G. aculeatus
Vetenskapligt namn
§ Gasterosteus aculeatus
AuktorLinné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Storspigg (Gasterosteus aculeatus) är en taggfenig fisk i familjen spiggar.

Utseende

Storspiggen kan bli upp till 10 centimeter lång. Störst blir de individer som lever i saltvatten. Framför den mjuka ryggfenan finns 2 till 4 (oftast 3) taggar.[1]

Ovansidan är gröngrå och sidorna silverfärgade. Vissa populationer kan vara påtagligt mörkt färgade, mer eller mindre svarta[2]. Under lektiden blir hanarna klarröda och/eller blåglänsande på haka, buk, nertill på sidorna samt i ögat[1].

Kroppen är täckt av smala, benlika plattor[1].

Utbredning

Storspiggen förekommer i Europa från Svarta havet, norra sidan av Medelhavet, längs kusten över Brittiska öarna, in i Östersjön, längst Norges kust till Murmanskområdet. Också runt Island och Grönlands sydspets. I Asien från Korea och Japan till Tjuktjien. I Nordamerika dels längs Alaskas västkust ner till norra Kalifornien, dels längs östkusten från Labrador till Virginia.[3]

Ekologi

Arten förekommer i åar, sjöar samt bräckt och salt vatten. Det förekommer även att den vandrar mellan sött och salt vatten.[1] Storspiggen föredrar grunda regioner med mjuka bottnar (sand eller gyttja) och mycket växtlighet. Den lever normalt i stim utom under lektiden.[3] Den äter huvudsakligen bottenlevande kräftdjur och andra ryggradslösa djur, vatteninsekter samt fiskyngel.[2] Storspiggen blir högst fyra år gammal.[1]

Fortplantning

Storspigghane i lekdräkt med blått öga och rött hakparti

Lektiden infaller under vår och tidig sommar. Hanen bygger ett näste av vattenväxter på bottnen. Han hävdar ett revir kring nästet, och lockar äggstinna honor att lägga ägg i det. Efter äggläggningen kör han bort honan. En hona kan lägga upp till 400 ägg. men flera honor kan inbjudas till nästet, som kan rymma över 1000 ägg. Hanen vaktar och ventilerar nästet, plockar bort obefruktade ägg, och försvarar det frenetiskt. Äggen kläcks efter 1 till 2 veckor. Hanen vaktar ungarna i någon vecka, varefter de sprids i vegetationen. Den blir könsmogen vid omkring ett års ålder.[3]

Bygdemål

I norra Halland har den dialektalt enligt Rietz kallats för Hundagädda.[4] Rietz hänvisar dock enbart till släktet Gasterosteus, men anger ingen art. Möjligen kan benämningen alltså generellt ha använts för flera arter inom släktet.

Källor

  1. ^ [a b c d e] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  2. ^ [a b] FishBase
  3. ^ [a b c] Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3
  4. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 267, spalt 1, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]