Studentföreningen Ateneum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Studentföreningen Ateneums representation på Hälsningsgillet HT 2014.

Studentföreningen Ateneum är en politisk studentförening vid Lunds universitet. Föreningen grundades 1934 som Ungsvenska Studentföreningen. Ett antal namnbyten har sedan skett, Konservativa studentföreningen (1942), Fria Moderata Studentföreningen (1974) och Studentföreningen Ateneum (1992). Ateneum är öppen för studenter med konservativ eller klassiskt liberal värdegrund och anordnar regelbunden verksamhet, bland annat i form av talarkvällar, diskussionskvällar och diverse studentikosa sittningar. Ateneum är grundande medlem av Fria Moderata Studentförbundet (FMSF) och även medlem i European Students for Liberty. FMSF är fristående från, men närstående till, Moderata Samlingspartiet. Mot denna bakgrund beskriver sig Studentföreningen Ateneum ibland sig som "allmänborgerlig" för att visa på bredden av representerade idéer – i motsats till en utstakad partilinje.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Föreningens grundande och tidiga historia[redigera | redigera wikitext]

Föreningen grundades 1934 av studerande vid Lunds universitet som Ungsvenska studentföreningen. Den första styrelsen såg bland annat den blivande redaktören och tidningsmannen Gösta Lindskog som sin ordförande och blivande juris jubeldoktor Gunvor Wallin, tillika Lunds universitets första kvinnliga professor i juridik, som sin första skattmästarinna. Föreningen var dock under sina första år inte särskilt stark. Cirka 10 år efter grundandet uppgick medlemsantalet endast till 25 personer i ett Lund som till stor del var socialistiskt dominerat.[1]

Under andra halvan av 1940-talet kom föreningen däremot att växa kraftigt och dåvarande Sveriges konservativa studentförbund (numera Fria Moderata Studentförbundet) som man var ansluten till växte även det och kom att bli den största och mest aktiva politiska studentorganisationen i Sverige. Systerföreningen i Uppsala, Föreningen Heimdal, som i många år dominerade studentförbundets verksamhet kom i många frågor att bli föreningens motpart. Under 1940-talet förde Heimdal en mer semantiskt inriktad etikettsdiskussion medan Lundaföreningen var mer intresserade av sakpolitik. Namnet Ungsvenska studentföreningen byttes 1942 ut mot Konservativa studentföreningen. Hösten 1945 knöt man kontakter med den konservativa studentföreningen i Köpenhamn, en kontakt som finns även idag.[1] Efter krigsslutet samarrangerade studentföreningen en protest mot Baltutlämningen. Denna hölls på Tegnérplatsen.[2] Fredrik Swartling som var ordförande 1944-1946, senare ständig hedersmedlem, anses idag påverkat inte bara Studentförbundet utan även friheten i Sverige i stort genom sitt tydliga ställningstagande mot obehagliga politiska strömningar i vissa delar av 40-talets samhälle.

Föreningen växer, utvecklas och bryter med Högerpartiet[redigera | redigera wikitext]

Som ovan nämnts hade lundaföreningen en motpart i många frågor i uppsaliensiska Heimdal. Så även i frågan om förhållandet till Högerpartiet, som ju lundaföreningen sedan tillblivelsen varit knuten till. Heimdal hade bildats redan 1891 och alltid varit partipolitiskt fristående medan Ungsvenska studentföreningen/Konservativa studentföreningen i Lund var partianknuten långt in på 1950-talet. Uppsala- och Lundaföreningarna var ofta oense om vilken relation studentförbundet borde ha till Allmänna valmansförbundet/Högerpartiet. Slutligen valde dock även lundaföreningen att vara från partiet fristående, om än väldigt närstående. På 1960-talet startar föreningen också sin egen tidning, Nye Atenaren, vilken utkom med jämna eller ojämna mellanrum fram till år 2004[3].

Föreningen kom så småningom också att få en lokal på AF-borgen. Flera olika lokaler innehades, inklusive i Palais d'Ask, innan man slutligen hamnade i Runda tornet, tredje våningen. I denna förekom i många år föredrag om tisdagarna, ärtsoppa med punsch om torsdagarna samt en festtillställning i månaden. Dessutom hade föreningen flera utskott och bedrev studiecirklar och kampanjer.[4] Likt studentförbundet i stort kom man under 1960- och 70-talen att präglas alltmer av liberala värderingar och representanter från Lundaföreningen var aktiva i FMSF:s namnbytesprocess till sitt nuvarande namn 1969. Sitt eget föreningsnamn kom man dock att ändra till FMS Lund först 1974. Under en period fanns även ett kårparti kopplat till Studentföreningen. Namnet var Fria Studenter, FRIS, och ordförande var i mitten av 70-talet dagens styrelseordförande för Lunds universitet, Jonas Hafström.[5]

Föreningen lämnar förbundet men går med igen[redigera | redigera wikitext]

Föreningens aktivitetsgrad var hög under det tidiga 1990-talet. Man hade sittningar i Stora salen, egna vagnar i karnevalståget och lockade stora mängder studerande till sina aktiviteter.Föreningen hade också nu kommit att bli en av FMSF:s mer konservativa föreningar och 1992 begärde man utträde ur Fria Moderata Studentförbundet. Anledningen var dels förbundets, enligt föreningen, alltför liberala inställning till narkotika men hade också att göra med organisatoriska meningsskiljaktigheter. Två år senare kom man dock, efter mycken lobbying från seniorer och intensiva förhandlingar i slutna rum, att under Hans Melins ordförandeskap återinträda i studentförbundet. Efter återinträdet i det som under ett par års tid kom att heta Fria Högerstudenters Förbund innan det återigen antog namnet Fria Moderata Studentförbundet kom Ateneum att i hög utsträckning prägla den politiska diskussionen inom studentförbudet.

Förlorad lokal och nutida utveckling[redigera | redigera wikitext]

Kring millennieskiftet förde Studentföreningen Ateneum ett festglatt leverne i sin lokal i AF-borgen, något som inte uppskattades av hyresvärden. Efter omförhandlingar med Akademiska föreningen 2003 fick man emellertid ha kvar lokalen.[6] Den ansträngda relationen med AF fortsatte dock och 2007 valde Akademiska föreningen att inte förlänga hyreskontraktet.[7] Detta innebar att föreningen nu stod utan lokal, vilket också kom att påverka verksamhetsgraden. Föreningen kom dock att börja repa sig efter några år och har de senaste åren sett en alltmer växande verksamhet och samlar regelbundet ett flertal studenter till sina aktiviteter av skiftande slag, även utan en fast föreningslokal. Oftast håller föreningen sina sammankomster i puben Glorias lokaler på Sankt Petri kyrkogata. I november 2014 firade Studentföreningen ett högtidligt 80-årsjubileum med många tidigare ordförande och styrelseledamöter inbjudna.[8]

Studentföreningen Ateneums emblem. Ritat i början på 1990-talet av Fredrik Tersmeden.

Bland tidigare, idag kända, medlemmar i föreningen återfinns Moderatledaren Bo Lundgren, europaparlamentarikern Gunnar Hökmark, chefredaktören för Axess magasin P.J. Anders Linder och den tidigare ministern Sven-Otto Littorin med flera.

Ordförandelängd[redigera | redigera wikitext]

Ungsvenska studentföreningen[redigera | redigera wikitext]

Konservativa studentföreningen[redigera | redigera wikitext]

Fria Moderata Studentföreningen[redigera | redigera wikitext]

Studentföreningen Ateneum[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Fria Moderata Studentförbundet 1942-1992. 1992 
  2. ^ ”80 år av studentpolitik”. Expressen. http://www.expressen.se/kvp/ledare/80-ar-av-studentpolitik/. Läst 20 maj 2016. 
  3. ^ ”LIBRIS - Nye atenaren :” (på sv). libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/2299717. Läst 28 april 2017. 
  4. ^ Föreningsfolder, FMS Lund (tryckår okänt)
  5. ^ http://lundagard.se/wp-content/uploads/2015/04/jonashafstrom1.jpg
  6. ^ Lundagård. ”Ateneum får ny chans – kastas inte ut”. http://lundagard.se/2003/10/06/5103/. Läst 20 maj 2016. 
  7. ^ Lundagård. ”Studentförening får lämna borgen efter vilt festande”. http://lundagard.se/2007/01/17/ateneum-tvingas-lamna-af-borgen/. Läst 20 maj 2016. 
  8. ^ ”80 år av studentpolitik”. Expressen. http://www.expressen.se/kvp/ledare/80-ar-av-studentpolitik/. Läst 20 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]