Fredrik Tersmeden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Tersmeden
Fredrik Tersmeden
Född10 mars 1968 (50 år)
Tynnered, Göteborg
NationalitetSvensk
Utbildningfil. kand., kulturvetarlinjen
Alma materLunds universitet
Yrke/uppdragarkivarie
FöräldrarErik Tersmeden
Christina Eriksson
SläktingarCarl-Erik Eriksson (morfar)

Carl Fredrik Wilhelm Tersmeden, född den 10 mars 1968 i Tynnered, Göteborg, är en svensk arkivarie, skribent och tidigare universitetslärare, även känd som studentprofil vid Lunds universitet.[1][2][3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Tersmeden föddes i Göteborg och växte upp i bland annat Stockholm och kom till Lund som student.[4] Efter studier på kulturvetarlinjen vid Lunds universitet avlade Tersmeden filosofie kandidatexamen 1992 och blev därefter antagen som doktorand i historia, först på hel- och senare på deltid. 2002 avbröt han dessa studier och började i stället yrkesarbeta som arkivarie, först vid Landsarkivet i Lund och från 2004 vid Lunds universitet, där han 2006–2008 var platsansvarig vid det centrala universitetsarkivet. 2010–2011 var Tersmeden även tillförordnad adjunkt i arkivvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper.[5]

Han är son till hovrättslagmannen Erik Tersmeden och läraren Christina Tersmeden (född Eriksson) samt dotterson till rektor Carl-Erik Eriksson.

Övrigt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Tersmeden är en känd profil i det studentikosa Lund, i synnerhet i rollen som mångårig medarbetare vid AFs Arkiv & Studentmuseum, för vilket han 2001–2007 varit förman.[1] Hans övriga engagemang inom Akademiska Föreningen (AF) inkluderar bland annat halvtannat år som föreningens ombudsman (verkställande chef) 1999–2000, redaktörskap för AF:s årsbok och programledarskap för musikprogrammet Dr Jazz i Radio AF.

Utanför AF har Tersmeden bland annat tillhört redaktionen för tidningen Lundagård (både som skribent och illustratör) och varit aktiv i Helsingkrona nation. I den senare har han varit redaktör för tidningen Helsingkroniten,[1] arkivarie och, under mer än tio år, engagerad på och bakom scenen i Helsingkronaspexet, bland annat som regissör och manusförfattare. Även senare har Tersmeden fortsatt att uppträda på scen, främst som medlem av gruppen "Glädjefrids minivarietésällskap", bland annat på Lund Comedy Festival 2012-2014.[6]

Inom Lundakarnevalen har Tersmeden varit aktiv i samtliga karnevaler sedan 1990, bland annat föreställande Carl Bildt i tåget 1994,[1] som medlem av redaktionen för karnevalstidningen Sigill 1998, som intendent för Konstifiket 2002 och 2006 samt som statist eller aktör i samtliga karnevalsfilmer sedan 1994. Han har också, tillsammans med K. Arne Blom och Per Ola Olsson, skrivit en historik över karnevalerna 1920–1990. Under 2010-talet har han inte minst bedrivit ett universitetshistoriskt författarskap. (se bibliografi nedan).

Fredrik Tersmeden är tillika aktiv inom Nasala utskottet i Lund samt i Fakirensällskapet där han sedan 2014 är ordförande.[7]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Från 20-tal till Dubbelmoral (Lund 1994, med K. Arne Blom och Per Ola Olsson)
  • Skånska gåsamord (Lund 1996, medförfattare och illustratör; redaktör: Per Olaisen)
  • Tio år till av spex (Lund 1998, redaktör och medförfattare)
  • "Vem är romantiker? – Tankar kring ett idéhistoriskt etiketteringsproblem" i Att skriva filosofihistoria (Lund 1998, redaktör: Svante Nordin)
  • "Hade Sverige en revolution 1809?" i Revolusjon, keiserdømme og statsomveltninger – Et Europa i forandring 1789–1814 (Oslo 1998)
  • Humor i Lund (Lund 1999, medförfattare och bildredaktör; huvudredaktör: Patrick Meurling)
  • "Stabstecknare eller stabsnarr" i Minnesskrift – Norra Arméfördelningen (utan tryckort 2000, redaktör: Sören Möller)
  • "AF:s Arkiv & Studentmuseum" i Mellan liv och död – Arkiv och museer i Lund berättar (Lund 2002)
  • "Hamnar, hemvägar och hästkrafter i Halland – glimtar ur ett hushållningssällskaps verksamhet för förbättrade kommunikationer och transporter" i Att resa i arkiven – Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven (Stockholm 2004)
  • Nasalmboken (Lund 2007, medförfattare och medillustratör med bl a Hans Alfredson, Jan Wirén m fl)
  • Uarda 100 år (Lund 2008, medförfattare och redaktionsmedlem; huvudredaktör: Erik Sillén)
  • Bott i Lund – Från vindskupa och logement till lägenhet; lundensiskt studentboende igår & idag & imorgon (Lund 2010, huvudförfattare samt redaktör tillsammans med K. Arne Blom)[8]
  • Lunds universitets kokbok (Lund 2011, medförfattare; redaktör: Johan Stenström)[9]
  • SHT:s Stor-Mästare (Uppsala 2011, medförfattare; redaktörer: Carl Frängsmyr och Tom Lundin)
  • "The bicentenary of the University of Lund in 1868. A low point in Scandinavian cooperation – or a rebirth?" i National, Nordic or European? - Nineteenth-Century University Jubilees and Nordic Cooperation (Leiden & Boston 2011, redaktör: Pieter Dhondt)
  • "Näsan i topografin – om den nasala kartan" i Acta Nasologica 6 – Nasala utskottet 25 år (Lund 2012)
  • "Fäktmästarna vid Lunds universitet" i LUGI Fäktförening 100 år 1912-2012 (Lund 2012)
  • "Bondestudenten som blev tidningsmakare – Om Vänersborgslektorn Johannes Swedborg" i Vänersborgs söners gille – årsskrift 2013 (Trollhättan 2013)
  • Lund just då! - Om en parodisk Lundaguide från 1890 (Lund 2014, med Sven Bjerstedt och Björn Magnusson Staaf)[10]
  • Ätten Tersmeden genom sex århundraden (2014, medförfattare och redaktionsmedlem; huvudredaktör: James Tersmeden)
  • "Women's accession to Lund University – with special focus on medicine, science, technology and mathematics" i L. Taylor, M. C. Zalis, & P. Veiga Crespo (red): The XX Factor – Women IN Great Sciences (WINGS) at Lund University (Lund 2016)
  • Lunds universitet under 350 år – Historia och historier (Lund 2016, med Björn Magnusson Staaf med flera; redaktör: Petra Francke)[11]
  • En lundensisk litteraturhistoria – Lunds universitet som litterärt kraftfält (Göteborg & Stockholm 2017; medförfattare; redaktörer: Katarina Bernhardsson, Göran Bexell, Daniel Möller och Johan Stenström)
  • 350 näsor under 350 år (Lund 2018, medförfattare med bland annat Göran Bexell, Mischa Billing, Hugo Carlsson, Olof Jarlman, Per Lindström och Kjell Åke Modéer)
  • "Lundagård och Frans G. Bengtsson" i Frans G. Bengtssons 20-tal – Frans G. Bengtsson-studier XX (Lund 2018; redaktör: Gustaf Fryksén)

Härtill artiklar i diverse olika tidskrifter (bland annat Lundagård, Orkesterjournalen, Populär Historia, Aorta, och Gamla Lund-nytt) och årsböcker (bland annat Fakirenstudier) samt i installations- och promotionsprogram vid Lunds universitet.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Mårtensson, Eva (10 mars 2008). ”Känd mustasch i studentvärlden”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110816003908/http://www.sydsvenskan.se/familj/fodelsedag/article306972.ece. Läst 1 augusti 2008. 
  2. ^ Alverfeldt, Björn (16 januari 2004). ”'Det finns ett inbyggt behov av att supa skallen av sig efter en tenta'”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525132000/http://sydsvenskan.se/dygnetrunt/article57528.ece. Läst 1 augusti 2008. 
  3. ^ "Studentikos profil fredagsgäst" (Sommar i P4, Radio P4 Malmöhus) Arkiverad 2 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Calogero, Susanne: "En arbetsseger för lång och trogen tjänst" i Lokaltidningen Lund 2008-08-20
  5. ^ Lärarpresentation på institutionens hemsida (läst 2011-10-06)
  6. ^ Presentation av "Glädjefrids minivarietésällskap" på festivalens hemsida Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ "Fredrik Tersmeden ny ordförande för Fakirensällskapet 2014" på sällskapets hemsida
  8. ^ "Studenter bodde hos rektor redan på 1600-talet" i Sydsvenska Dagbladet 2010-11-30 Arkiverad 1 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ "LU-forskarnas egen kokbok: Smart om mat!" ur LUM nr 7 2011
  10. ^ "Guideparodin från 1890 fick nytt liv" i Skånska Dagbladet 2014-11-17
  11. ^ "Jubileumsbok lyfter fram Lunds universitets historia i populär form" (Lunds universitet: Nyheter och press) 2016-12-02
  12. ^ Texthäfte till DVD-boxen Karnevalsfilmen c:a hundra år (2010)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]