Fredrik Tersmeden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Tersmeden
Fredrik Tersmeden
Född 10 mars 1968 (49 år)
Tynnered, Göteborg
Nationalitet Svensk
Utbildning fil. kand., kulturvetarlinjen
Alma mater Lunds universitet
Yrke/uppdrag arkivarie
Föräldrar Erik Tersmeden
Christina Eriksson
Släktingar Carl-Erik Eriksson (morfar)

Carl Fredrik Wilhelm Tersmeden, född den 10 mars 1968 i Tynnered, Göteborg, är en svensk arkivarie, skribent och tidigare universitetslärare, även känd som studentprofil vid Lunds universitet.[1][2][3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Tersmeden föddes i Göteborg och växte upp i bland annat Stockholm och kom till Lund som student.[4] Efter studier på kulturvetarlinjen vid Lunds universitet avlade Tersmeden filosofie kandidatexamen 1992 och blev därefter antagen som doktorand i historia, först på hel- och senare på deltid. 2002 avbröt han dessa studier och började i stället yrkesarbeta som arkivarie, först vid Landsarkivet i Lund och från 2004 vid Lunds universitet, där han 2006–2008 var platsansvarig vid det centrala universitetsarkivet. 2010–2011 var Tersmeden även tillförordnad adjunkt i arkivvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper.[5]

Han är son till hovrättslagmannen Erik Tersmeden och läraren Christina Tersmeden (född Eriksson) samt dotterson till rektor Carl-Erik Eriksson.

Övrigt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Tersmeden är en känd profil i det studentikosa Lund, i synnerhet i rollen som mångårig medarbetare vid AFs Arkiv & Studentmuseum, för vilket han 2001–2007 varit förman.[1] Hans övriga engagemang inom Akademiska Föreningen (AF) inkluderar bland annat halvtannat år som föreningens ombudsman (verkställande chef) 1999–2000, redaktörskap för AF:s årsbok och programledarskap för musikprogrammet Dr Jazz i Radio AF.

Utanför AF har Tersmeden bland annat tillhört redaktionen för tidningen Lundagård (både som skribent och illustratör) och varit aktiv i Helsingkrona nation. I den senare har han varit redaktör för tidningen Helsingkroniten,[1] arkivarie och, under mer än tio år, engagerad på och bakom scenen i Helsingkronaspexet, bland annat som regissör och manusförfattare. Även senare har Tersmeden fortsatt att uppträda på scen, främst som medlem av gruppen "Glädjefrids minivarietésällskap", bland annat på Lund Comedy Festival 2012-2014.[6]

Inom Lundakarnevalen har Tersmeden varit aktiv i samtliga karnevaler sedan 1990, bland annat föreställande Carl Bildt i tåget 1994,[1] som medlem av redaktionen för karnevalstidningen Sigill 1998, som intendent för Konstifiket 2002 och 2006 samt som statist eller aktör i samtliga karnevalsfilmer sedan 1994. Han har också, tillsammans med K. Arne Blom och Per Ola Olsson, skrivit en historik över karnevalerna 1920–1990 (se bibliografi nedan).

Fredrik Tersmeden är tillika aktiv inom Nasala utskottet i Lund samt i Fakirensällskapet där han sedan 2014 är ordförande.[7]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Från 20-tal till Dubbelmoral (Lund 1994, med K. Arne Blom och Per Ola Olsson)
  • Skånska gåsamord (Lund 1996, medförfattare och illustratör; redaktör: Per Olaisen)
  • Tio år till av spex (Lund 1998, redaktör och medförfattare)
  • "Vem är romantiker? – Tankar kring ett idéhistoriskt etiketteringsproblem" i Att skriva filosofihistoria (Lund 1998, redaktör: Svante Nordin)
  • "Hade Sverige en revolution 1809?" i Revolusjon, keiserdømme og statsomveltninger – Et Europa i forandring 1789–1814 (Oslo 1998)
  • Humor i Lund (Lund 1999, medförfattare och bildredaktör; huvudredaktör: Patrick Meurling)
  • "Stabstecknare eller stabsnarr" i Minnesskrift – Norra Arméfördelningen (utan tryckort 2000, redaktör: Sören Möller)
  • "AF:s Arkiv & Studentmuseum" i Mellan liv och död – Arkiv och museer i Lund berättar (Lund 2002)
  • "Hamnar, hemvägar och hästkrafter i Halland – glimtar ur ett hushållningssällskaps verksamhet för förbättrade kommunikationer och transporter" i Att resa i arkiven – Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven (Stockholm 2004)
  • Nasalmboken (Lund 2007, medförfattare och medillustratör med bl a Hans Alfredson, Jan Wirén m fl)
  • Uarda 100 år (Lund 2008, medförfattare och redaktionsmedlem; huvudredaktör: Erik Sillén)
  • Bott i Lund – Från vindskupa och logement till lägenhet; lundensiskt studentboende igår & idag & imorgon (Lund 2010, huvudförfattare samt redaktör tillsammans med K. Arne Blom)[8]
  • Lunds universitets kokbok (Lund 2011, medförfattare; redaktör: Johan Stenström)[9]
  • SHT:s Stor-Mästare (Uppsala 2011, medförfattare; redaktörer: Carl Frängsmyr och Tom Lundin)
  • "The bicentenary of the University of Lund in 1868. A low point in Scandinavian cooperation – or a rebirth?" i National, Nordic or European? - Nineteenth-Century University Jubilees and Nordic Cooperation (Leiden & Boston 2011, redaktör: Pieter Dhondt)
  • "Näsan i topografin – om den nasala kartan" i Acta Nasologica 6 – Nasala utskottet 25 år (Lund 2012)
  • "Fäktmästarna vid Lunds universitet" i LUGI Fäktförening 100 år 1912-2012 (Lund 2012)
  • "Bondestudenten som blev tidningsmakare – Om Vänersborgslektorn Johannes Swedborg" i Vänersborgs söners gille – årsskrift 2013 (Trollhättan 2013)
  • Lund just då! - Om en parodisk Lundaguide från 1890 (Lund 2014, med Sven Bjerstedt och Björn Magnusson Staaf)[10]
  • Ätten Tersmeden genom sex århundraden (2014, medförfattare och redaktionsmedlem; huvudredaktör: James Tersmeden)
  • "Women's accession to Lund University – with special focus on medicine, science, technology and mathematics" i L. Taylor, M. C. Zalis, & P. Veiga Crespo (red): The XX Factor – Women IN Great Sciences (WINGS) at Lund University (Lund 2016)
  • Lunds universitet under 350 år – Historia och historier (Lund 2016, med Björn Magnusson Staaf med flera; redaktör: Petra Francke)[11]
  • En lundensisk litteraturhistoria – Lunds universitet som litterärt kraftfält (Göteborg & Stockholm 2017; medförfattare; redaktörer: Katarina Bernhardsson, Göran Bexell, Daniel Möller och Johan Stenström)

Härtill artiklar i diverse olika tidskrifter (bland annat Lundagård, Orkesterjournalen, Populär Historia, Aorta, och Gamla Lund-nytt) och årsböcker (bland annat Fakirenstudier) samt i installations- och promotionsprogram vid Lunds universitet.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Mårtensson, Eva (10 mars 2008). ”Känd mustasch i studentvärlden”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110816003908/http://www.sydsvenskan.se/familj/fodelsedag/article306972.ece. Läst 1 augusti 2008. 
  2. ^ Alverfeldt, Björn (16 januari 2004). ”'Det finns ett inbyggt behov av att supa skallen av sig efter en tenta'”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525132000/http://sydsvenskan.se/dygnetrunt/article57528.ece. Läst 1 augusti 2008. 
  3. ^ "Studentikos profil fredagsgäst" (Sommar i P4, Radio P4 Malmöhus) Arkiverad 2 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Calogero, Susanne: "En arbetsseger för lång och trogen tjänst" i Lokaltidningen Lund 2008-08-20
  5. ^ Lärarpresentation på institutionens hemsida (läst 2011-10-06)
  6. ^ Presentation av "Glädjefrids minivarietésällskap" på festivalens hemsida Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ "Fredrik Tersmeden ny ordförande för Fakirensällskapet 2014" på sällskapets hemsida
  8. ^ "Studenter bodde hos rektor redan på 1600-talet" i Sydsvenska Dagbladet 2010-11-30 Arkiverad 1 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ "LU-forskarnas egen kokbok: Smart om mat!" ur LUM nr 7 2011
  10. ^ "Guideparodin från 1890 fick nytt liv" i Skånska Dagbladet 2014-11-17
  11. ^ "Jubileumsbok lyfter fram Lunds universitets historia i populär form" (Lunds universitet: Nyheter och press) 2016-12-02
  12. ^ Texthäfte till DVD-boxen Karnevalsfilmen c:a hundra år (2010)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]