Lobbying

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alfred Philips från USA:s representanthus med skylt om att lobbyister är förbjudna.

Lobbying, lobbyism, lobby eller lobbning (från engelska: lobby) innebär politiskt påtryckningsarbete, det vill säga att professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare. Lobbyister kan exempelvis vara anställda som PR-konsulter eller ombudsmän. Närliggande begrepp är public affairs och samhällskontakter.

Lobbying eller public affairs kan handla om att hjälpa företag eller organisationer som vill påverka myndigheter, beslutsfattare, röststarka individer eller det offentliga samtalet i en viss riktning.[1] Det sker genom att identifiera var i beslutssystemet en viss fråga hör hemma och när en politisk process är mest mottaglig för påtryckningar samt vilka aktörer som har inflytande över frågan.[2] Metoder som används är bland annat omvärldsbevakning, statistiska undersökningar, rapporter, remissvar eller verktyg för att mobilisera gräsrötter.[3]

Lobbying förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. I USA är lobbyism det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser. Som ett resultat av detta är även lobbyverksamheten noggrant reglerad. Det finns dock de som hävdar att endast hälften av lobbyorganisationerna i USA är registrerade och att regleringen är tandlös (se till exempel SOU 1998:146[4]). I EU ser reglerna något annorlunda ut; vissa länder har lagstiftning medan andra inte har det. I EU som organisation ser det också olika ut; vissa institutioner som Europeiska kommissionen har regler, andra som Europeiska unionens domstol har det inte.

Public relations, public affairs och lobbying[redigera | redigera wikitext]

Public relations kan betraktas som en förlängning av reklambranschen och handlar framförallt om organisationers anseende bland invånarna. Praktiskt innebär detta till exempel varumärkesbyggande, CSR och ansträngningar för att sätta en positiv bild av organisationen i medier.[5] Det är ett arbete som de flesta företag och organisationer kontinuerligt ägnar sig åt för att nå ut med sitt budskap eller sina produkter i mediabruset.[6]

Public affairs kretsar kring en ambition att forma samhällsförändringar eller att ändra folkopinionen i en fråga.[5][6] Lobbying syftar i första hand till att påverka politiska beslut genom att uppvakta enskilda politiker.[7]

Gränsdragningen mellan begreppen är vag. Vissa väljer att använda public affairs och lobbying såväl som "samhällskontakter" som synonymer för samma aktivitet.[8] Jesper Strömbäck beskriver public affairs som en slags lobbying. Han menar att begreppet egentligen bara syftar till att ge en mer positiv klang till lobbyistens arbete, och används för att skapa en mer tilltalande bild av branschen.[9] För ett resonemang om branschens demokratiska för- och nackdelar se Lobbying i Sverige.

Några exempel[redigera | redigera wikitext]

Israel-lobbyn i USA[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Israel-lobbyn i USA

Israel-lobbyn är en koalition av individer, nätverk och organisationer som söker påverka USA:s utrikespolitik i en Israelvänlig riktning, eller åt en riktning i linje med policys som är centrala för Israels regering. Lobbyn beskrivs ofta som mycket stark och inflytelserik.

Industrilobbyism i USA[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel är The American Council of Science and Health (ASCH).[10][11] Där kan företag skänka pengar för att få artiklar skrivna på det sätt de vill ha, och det utan att det syns att de haft inflytande på artikelns utformande. ACSH har samlat ett antal "scientific advisors", som är villiga att sätta sitt namn på dylika artiklar.[12]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lobbying i Sverige

I Sverige har lobbning traditionellt varit begränsad, men har blivit vanligare i takt med att banden mellan de politiska partierna och olika intresseorganisationer blivit svagare. Exempel på sådana traditionella band som försvagats på senare år är exempelvis de mellan LO och Socialdemokraterna, mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Centerpartiet samt mellan Svenskt Näringsliv och Moderata samlingspartiet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter 
  2. ^ ”Public affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908155358/http://halvarsson.se/samarbeta/public-affairs/. Läst 8 september 2017. 
  3. ^ ”Public affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908154016/http://www.narva.se/sv/erbjudande/public-affairs/. Läst 8 september 2017. 
  4. ^ Riksdagsförvaltningen. ”sou 1998 146 Statens offentliga utredningar 1998:146 - Riksdagen” (på sv). www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-1998-146-_GMB3146. Läst 7 maj 2019. 
  5. ^ [a b] ”Public affairs vs. public relations: What is the difference?”. https://www.prdaily.com/Main/Articles/Public_affairs_vs_public_relations_What_is_the_dif_16506.aspx. Läst 8 september 2017. 
  6. ^ [a b] ”Public Relations vs. Public Affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908154039/http://www.coalage.com/features/2229-public-relations-vs-public-affairs.html#.WbJ0tNPyhE4. Läst 8 september 2017. 
  7. ^ ”The Difference Between Public Affairs and Lobbying”. http://www.thinkhubbell.com/the-difference-between-public-affairs-and-lobbying/. Läst 8 september 2017. 
  8. ^ ”What is Lobbying? What is Public Affairs?”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908154927/http://publicaffairsjobshq.com/what-is-lobbying-what-is-public-affairs/. Läst 8 september 2017. 
  9. ^ Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter 
  10. ^ Ruskin, Gary (12 augusti 2018). ”The American Council on Science and Health is a Corporate Front Group” (på en-US). U.S. Right to Know. https://usrtk.org/hall-of-shame/why-you-cant-trust-the-american-council-on-science-and-health/. Läst 7 maj 2019. 
  11. ^ ”American Council on Science and Health” (på en-US). Media Bias/Fact Check. https://mediabiasfactcheck.com/american-council-on-science-and-health/. Läst 7 maj 2019. 
  12. ^ Schulman, Jeremy. ”Leaked documents reveal the secret finances of a pro-industry science group” (på en-US). Mother Jones. https://www.motherjones.com/politics/2013/10/american-council-science-health-leaked-documents-fundraising/. Läst 7 maj 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]