Vårdförbundet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vårdförbundet
Vårdförbundet logga okt-2019.png
Information
OrdförandeSineva Ribeiro
Vice ordförandeAnn Johansson, Ragnild Karlsson
Historia
HuvudkontorAdolf Fredriks kyrkogata 11, Stockholm
Antal medlemmar114 000 (2017)
HuvudorganisationTCO
Övrigt
Webbplatswww.vardforbundet.se
FörbundstidningVårdfokus
Vårdförbundets kontor på Adolf Fredriks kyrkogata 11 i Stockholm.

Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund anslutet till TCO för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor samt för studenter inom respektive utbildningar. Antalet medlemmar är cirka 114 000.

Ordförande för Vårdförbundet sedan 2011 är Sineva Ribeiro. Vårdfokus är Vårdförbundets medlemstidning (namnbyte från Vårdfacket i maj 2010).

Historik[redigera | redigera wikitext]

1998 genomfördes ett namnbyte från Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) till Vårdförbundet.

Förbundsordförande[redigera | redigera wikitext]

1976 - 1986 Marianne Lundqvist
1986 - 1994 Inger Ohlsson Örtendahl
1994 - 2005 Eva Fernvall[1]
2005 - 2011 Anna-Karin Eklund[2]
2011 - Sineva Ribeiro[3]

Vårdstrejken 2008[redigera | redigera wikitext]

I april 2008 gick Vårdförbundet ut i strejk för förbättrade löner. De ansåg att dåvarande lönesättning var orimligt låg med tanke på det samhällsansvar de berörda har. Ett av kraven var en minimilön på 22 000 kr.

I slutet av maj kom Vårdförbundet överens med arbetsgivarna om nya löner: En minsta genomsnittlig löneökning på 4 % (2008), 3 % (2009), 2 % (2010) samt en lägstalön på 21 100 kronor från och med 1 mars 2009 för de som arbetat minst ett år i yrket.

Sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad[redigera | redigera wikitext]

Åren 2017-2019 låg sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad i intervallet 78-79 procent, varav i offentlig sektor (kommuner och regioner) 81-82 procent och i privat sektor 62-68 procent.[4] Bland inrikes födda sjuksköterskor var organisationsgraden 79-81 procent och bland utrikes födda 61-74 procent. Åren 2001-2003 var cirka 90-92 procent av sjuksköterskorna fackligt anslutna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anna Danielsson (27 oktober 1994). ”Förnyarnas kandidat vann ordförandeval”. Svenska Dagbladet: s. 1. https://www.svd.se/arkiv/1994-10-27/1. Läst 29 november 2017. 
  2. ^ Anna Danielsson (12 maj 2005). ”Ny ordförande för vårdpersonal”. Svenska Dagbladet: s. 42. https://www.svd.se/arkiv/2005-05-12/42. Läst 29 november 2017. 
  3. ^ Cecilia Axelsson (6 maj 2011). ”Vårdförbundets nya ordförande vill sticka ut”. Svenska Dagbladet: s. 38. https://www.svd.se/arkiv/2011-05-06/38. Läst 29 november 2017. 
  4. ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 33 och 60.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]