Pass

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Pass (olika betydelser).
Montenegrinskt pass från 1887.

Ett pass är en formell identitetshandling utfärdat av en statlig myndighet som identifierar innehavaren som en nationell medborgare. Ett pass används som en internationell legitimationshandling vid gränskontroller, och i andra sammanhang nationellt och internationellt.

Passhandlingar är bundna till internationella lagar och gäller som identifiering av person och medborgarskap vid besök i andra länder. Pass innehåller (numera) innehavarens fotografi, underskrift, födelsedata, nationalitet och även andra uppgifter. Det innehåller också plats för myndighetsstämplar och påklistrade dokument. Passet gäller som identitetshandling vid resa i princip till alla världens länder, även om det ofta dessutom behövs tillstånd, visum med mera för att besöka ett land, något som skrivs, stämplas, häftas eller klistras in i passet.

Det moderna passtvånget infördes i Europa i och med första världskrigets utbrott 1914. Det har sedan dess gällt för resor mellan länder (med undantag för bilaterala överenskommelser såsom den mellan Storbritannien och Irland och den nordiska passunionen), ända tills Schengensamarbetet införde nya regler.

Sedan 1982 är det ICAO (FN:s luftfartsmyndighet) som beslutar om standarder för pass. EU har infört hårdare regler för utformning av sina länders pass. USA driver på utvecklingen av pass med bättre säkerhet och mer information. [

Passtyper[redigera | redigera wikitext]

Vanligt pass[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt pass är till för allmänheten. De utfärdas av en statlig myndighet.

Svenska pass[redigera | redigera wikitext]

För Sveriges del är det Polismyndigheterna som är passmyndigheter inom landet medan det är ambassader samt vissa konsulat som är passmyndighet utomlands. I varje län finns minst en passmyndighet. Det är inte nödvändigt att ansöka om pass i det län man bor i, utan det går bra att ansöka om pass i vilket län som helst.

Ett svenskt pass har sedan 1 oktober 2005 en giltighetstid på fem år och ansökningsavgiften är 350 kronor. Giltighetstiden och avgiften är densamma för barn och vuxna. Handläggningstiden för utfärdande av ett pass är vanligtvis 5-10 arbetsdagar. Det är nödvändigt att personligen inställa sig hos passmyndigheten både vid ansökan och vid utlämnande av pass.

Ett nytt uppdaterat pass med fler säkerhetsdetaljer, bland annat foton i både färg och svartvit, infördes i början av januari 2012.

Provisoriskt pass[redigera | redigera wikitext]

Provisoriskt pass är ett pass som utfärdas snabbt utan fulla kontroller och med sämre säkerhetsdetaljer. Det tar bara omkring ca 5 minuter att söka och få skapat ett provisoriskt pass. Endast ett fåtal passmyndigheter i Sverige utfärdar provisoriska svenska pass:

Arlanda flygplats, passcentralen i Göteborg, polishuset i Karlskrona, polishuset i Karlstad, Landvetter flygplats, polishuset i Luleå, Drottninggatan 18 i Malmö, Skavsta flygplats, Sturup flygplats, polishuset i Umeå samt polishuset i Västerås. Dessutom utfärdar svenska ambassader och konsulat i utlandet dem. Giltighetstiden för ett provisoriskt pass är maximalt sju månader men får endast användas inför nära förestående resor och omhändertas vid ankomsten tillbaka till Sverige i de fall man går igenom passkontroll. Ansökningsavgiften är 980 kronor i Sverige och 1600 kr på ambassader och konsulat.[1]

Diplomatpass[redigera | redigera wikitext]

Diplomatpass är pass som används av diplomater (tex. ambassadpersonal och konsulatpersonal). Dessa styrker innehavarens diplomatstatus. Det visar inte automatiskt på diplomatisk immunitet och ger inte visafrihet. Diplomatisk immunitet ges av endast av regeringen där diplomaten är stationerad. I andra länder måste visum, om det behövs, sökas på vanligt sätt.

Tjänstepass[redigera | redigera wikitext]

Tjänstepass är ett pass som används av statstjänstemän för officiella resor. I Sverige utfärdas tjänstepass i regel endast till högre statstjänstemän samt även andra tjänstemän som tillhör UD utan att vara diplomater eller som tjänstgör för SIDA i Sverige och har många officiella resor.

Familjepass[redigera | redigera wikitext]

Familjepass fanns förr, där barnen angavs i föräldrarnas pass. Numera måste barn ha egna pass. Då kan de också resa med andra släktingar, eller gruppresor utan föräldrar. För att hindra bortförande av barn kan vissa intyg krävas vid resor med en förälder och barn. Ännu längre tillbaka kunde fruar skrivas in i sina mäns pass, men då kunde hon inte resa utan honom.

Främlingspass[redigera | redigera wikitext]

Främlingspass ges till personer som inte kan erhålla ett pass från det land som de själva är medborgare i; i vissa fall utfärdas också främlingspass till de vars medborgarskap är oklart eller till statslösa. I huvudsak brukar dock statslösa istället erhålla vad som kallas för resedokument enligt 1951 års Genèvekonvention.

Resedokument[redigera | redigera wikitext]

Resedokument är ett slags pass som utfärdas enligt 1951 års Genèvekonvention och ges till personer med status som flyktingar samt till vissa statslösa. Ett resedokument berättigar innehavaren till fri inresa i de länder som anslutit sig till konventionen.

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Andra passtyper som utfärdas i olika länder är "Grupp-pass", "Inrikespass" med flera.

EU-passet[redigera | redigera wikitext]

Inom EU finns gemensamma regler för pass utöver FN-reglerna, vilket regleras i EU-bestämmelser som slogs fast 2003 och ytterligare tillfällen.

På databladet som finns på sida 4 finns följande information tryckt: Passtyp, Landskod, Passnummer, Efternamn, För- och mellannamn, Nationalitet, Längd, Födelsedatum, Personnummer, Kön, Födelseort, Myndighet, Utfärdningsdatum, Sista giltighetsdag, Namnteckning samt bild. Dessutom finns en maskinläsbar rad.

Bland säkerhetsdetaljerna finns bland annat en holografisk bild med det separata landets statsvapen, en bild på innehavaren som syns när passet riktas mot ljus, ett antal vinkelbilder (bilder som syns i olika vinklar) samt en bild på väderstreckspilen som är synlig i UV-ljus.

Dessutom finns ett datachip (RFID) med bilden i ett JPEG-format och all data. Chipet innehåller det som kallas biometrisk data, från 2005 till 2009 var det bilden på ansiktet, sedan 28 juni 2009 består de biometriska data även av fingeravtryck.[2]

EU-passet gäller som legitimation inom medlemsländerna, till exempel på banken och vid kontokortsköp, sedan 2009 även i Sverige. Icke-EU-pass och äldre pass från medlemsländerna gäller inte utan vidare för många länder, vilket skapat stora problem för en del som flyttat till EU-länder, inte minst Sverige. Fortfarande (2011) kan banker avvisa EU-pass eftersom de inte har svenska personnummer och hänvisa folk till skattemyndigheten där svenska id-kort utfärdas sedan 2009.[3]

Stämpling[redigera | redigera wikitext]

Det är vanligt att passet stämplas vid varje gränskontroll, särskilt vid inresa och ibland vid utresa. Det finns många sidor reserverade för det i passet. Stämplingen görs för att andra myndighetspersoner skall kunna se att personen rest in via en officiell passkontroll och hade rätt till inresa, samt hur länge personen varit i landet. Det brukar finnas en tidsgräns för det.

Enligt gemensamma EU-bestämmelser skall pass som tillhör medborgare i EU/EES/Schweiz inte stämplas vid in- eller utresa till/från de länderna. En familjemedlem till en medborgare i EU/EES/Schweiz som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt skall inte heller få sitt pass stämplat vid in- eller utresa inom EU/EES/Schweiz, oavsett vilket land familjemedlemmen är medborgare i. Samtliga övriga medborgare skall få sina pass stämplade både vid in- och utresa till/från Schengenområdet. Det finns några få undantag som gäller i vissa gränsområden, avseende personer som bor i gränsområdet och har särskilda ID-kort för att få passera gränsen till/från Schengen inom ett mycket begränsat geografiskt område.

Inom många muslimska länder får personer som tidigare besökt Israel inte besöka landet utan särskilt visum. Det avslöjas om israelisk stämpel eller egyptisk eller jordansk stämpel från israeliska gränsen finns i passet. Av detta skäl utfärdar svensk polis två pass till diplomater och vissa andra personer som reser mycket till både arabländer och till Israel.

Förfalskning av pass[redigera | redigera wikitext]

Förfalskningar av pass eller användande av andra personers pass är ett relativt vanligt brott. Det har blivit svårare i och med passens tekniska utveckling, men även förfalskarna har skaffat sig modern utrustning som gör den brottsliga verksamheten möjlig.

Det förekommer för vissa länder såsom Irak och Afghanistan att äkta pass ändå är felaktiga eftersom de är utfärdade på falska personbevis, födelseattester med mera. Syftet med detta har med all sannolikhet varit att underlätta för innehavarna av de falska passen att söka asyl i länder där irakier har lätt att få asyl. Till exempel konstaterade norsk polis januari 2007 att den irakiska ambassaden i Stockholm utfärdat 26 000 irakiska pass på felaktiga grunder. Bland de som fått dessa pass finns människor från Syrien, Iran, Turkiet och Libanon.[4]

Passfrihet[redigera | redigera wikitext]

I vissa fall tillåts man resa mellan två länder utan pass. Ofta är det ändå identitetskontroll. Oftast behöver man också ett särskilt identitetskort som visar medborgarskap.

  • Inom Norden. Enligt den nordiska passunionen är det normalt inga personkontroller vid gränsen och nordisk godkänd legitimation (som inte behöver visa medborgarskap) gäller vid gränsen, för flyg, på hotell och liknande, dock oftast inte på banken och liknande, där inhemsk legitimation behövs.
  • Inom Schengenområdet är det normalt inga passkontroller vid gränsen och ett särskilt nationellt id-kort eller pass gäller vid gränsen, för flyg, på hotell och liknande.
  • Mellan Storbritannien och Irland. Vid den nordirländska landgränsen är det ingen kontroll alls. För flyg är det kontroll, fastän formellt inte för de som är britter eller irländare, men dessa måste ändå ha id-kort från dessa länder och helst pass. Övriga behöver pass (eller nationellt id-kort från EU-länder).[5]
  • Vid övriga gränser mellan EU-länder är det passkontroll, men nationellt id-kort från EU-länder accepteras, vilket följer av EU-regler. Förutom att Sverige kräver pass för resande till och från sådana EU-länder.[6]
  • Mellan Kroatien och Italien/Österrike/Slovenien är det passkontroll, men nationellt id-kort från någon av dessa länder accepteras.
  • Mellan USA och Kanada är det passkontroll. Det finns vissa passliknande kort (till exempel NEXUS) som accepteras, som endast medborgare eller fast bosatta i de två länderna kan få.
  • Mellan ett antal sydamerikanska länder kan man resa med nationella id-kort från länderna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Provisoriskt pass Sveriges ambassad Prag
  2. ^ Fakta om pass Polisen
  3. ^ Oprette bankkonto i Sverige (Danish)
  4. ^ 26 000 falska pass från Iraks ambassad Metro, 31 januari 2007
  5. ^ Visas / Passports
  6. ^ Fakta om nationellt id-kort Polisen

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]