Hoppa till innehållet

Systerbambusångare

Från Wikipedia
Systerbambusångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtSysterbambusångare
P. soror
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus soror
AuktorAlström & Olsson, 1999
Utbredning
Synonymer
  • Seicercus soror
  • Alströms bambusångare

Systerbambusångare[2] (Phylloscopus soror) är en rätt nyligen beskriven asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Systerbambusångare är en medelstor (12-13 cm) storhövdad lövsångare med tydligt grå hjässa, svarta längsgående hjässband, gul undersida och vita inslag i stjärten. Ovansidan är grön, ansiktet olivgrönt och vingarna mörkgrå med smala gröna spetsar. Runt det stora ögat syns en tydligt gul ögonring. Undersidan är citrongul och stjärten rätt kort.[4]

Mycket liknande bergbambusångare har mindre näbb, längre stjärt, mer vitt i stjärten och ett tydligt gult vingband som systerbambusångarem saknar. Bergbambusångare har även mindre inslag av grönt i pannan samt svartare, skarpare och bredare hjässband som går längre bak på huvudet.[4][5]

Sången är en enkel och upprepad serie visslingar utan drillar, ljusare och svagare än bergbambusångare. Bland lätena hörs ett distinkt, kort och ljust "tsi-dit" eller "tsrit".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i västra och södra Kina, och flyttar inför vintern till Thailand, Kambodja och norra Vietnam.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Fågeln behandlades tidigare som en del av burkii-komplexet, som numera delas upp i ett flertal arter efter studier[6], förutom systerbambusångare även bergbambusångare, himalayabambusångare, grönkronad bambusångare, emeibambusångare och gråkronad bambusångare.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Bambusångarna placeras traditionellt i släktet Seicercus. DNA-studier[7] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][8], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus[9].

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[10] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Systerbambusångare förekommer i undervegetation, buskar och låga träd i varma, städsegröna skogar mellan 600 och 1500 meters höjd, på lägre nivåer än bergbambusångare. Den födosöker efter insekter lågt i vegetationen, ofta genom att likt en flugsnappare göra utfall i luften. Grundat på när hanen sjunger tros den huvudsakligen häcka i maj och juni. Arten är flyttfågel.[11]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig till mycket vanlig.[12]

Arten kallades tidigare Alströms bambusångare efter den svenska ornitologen Per Alström som var en av de som upptäckte och beskrev arten som ny för vetenskapen 1999.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus soror Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  5. ^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:441, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. ^ Alström, P. & Olsson, U. (1999) The Golden-spectacled Warbler: a complex of sibling species, including a previously undescribed species. Ibis 141(4): 545–568.
  7. ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  8. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  9. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  10. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  11. ^ Alström, P. (2018). Alström's Warbler (Phylloscopus soror). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58917 17 december 2018).
  12. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]