Emeibambusångare
| Emeibambusångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Lövsångare Phylloscopidae |
| Släkte | Seicercus |
| Art | Emeibambusångare S. omeiensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Seicercus omeiensis | |
| Auktor | Martens, Eck, Päckert & Sun, 1999 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Emeibambusångare[2] (Seicercus omeiensis) är en nyligen beskriven asiatisk fågelart i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Utseende
[redigera | redigera wikitext]Emeibambusångare är liksom alla bambusångare en medelstor (11–12 cm) lövsångare med bred näbb, kraftiga borst kring näbben, gul undersida, grön ovansida och grått huvud med mörkare längsgående hjässband. Denna art är ett mellanting mellan systerbambusångare och gråkronad bambusångare, där det grå centrala hjässbandet har mycket lite inslag av blekgrönt. Även mängden vitt på stjärten är ett mellanting, ibland vita spetsar även på näst yttersta stjärtpenneparet, något som systerbambusångare aldrig uppvisar.[4][5]
Läten
[redigera | redigera wikitext]Lätet är diagnostiskt, ett "chup" eller "chut" och dubblerat "chu-du" eller "chu-tu". Sången består av en kort serie olika visslade toner som varar i endast 0,6-1,3 sekunder.[5][4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Emeibambusångaren förekommer i bergstrakter i östcentrala Kina, i norra Yunnan, Sichuan, Shaanxi, Hubei, Guizhou och troligen även södra Gansu.[4] Vintertid flyttar den till Sydostasien.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Fågeln beskrevs som ny art 1999.[6] Den behandlades tidigare som en del av burkii-komplexet, som numera delas upp i ett flertal arter efter studier[7], förutom emeibambusångaren även systerbambusångare (soror), himalayabambusångare (valentini), grönkronad bambusångare (burkii) och gråkronad bambusångare (tephrocephalus).
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Bambusångarna placeras traditionellt i släktet Seicercus. DNA-studier[8] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][9], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus[10].
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[11] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Emeibambusångaren häckar i bergsskog på mellan 1200 och 2300 meters höjd. Den födosöker huvudsakligen i undervegetationen, på jakt efter insekter, även om inga studier har gjorts i detalj.[4]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt mycket vanlig.[12]
Namn
[redigera | redigera wikitext]På svenska har arten även kallats Martens bambusångare.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus omeiensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b c d e] Alström, P. (2018). Martens's Warbler (Phylloscopus omeiensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58914 23 december 2018).
- ^ [a b] Craig Robson (2015) Birds of South-east Asia: Concise Edition, Christopher Helm, ISBN 978-1-47292-423-0
- ^ Martens, J., Eck, S., Päckert, M. & Sun, Y.-H. (1999) The Golden-spectacled Warbler Seicercus burkii - a species swarm (Aves: Passeriformes: Sylviidae). Part 1. Zool. Abh. Mus. Tierk. Dresden 50(18): 281–327.
- ^ Alström, P. & Olsson, U. (1999) The Golden-spectacled Warbler: a complex of sibling species, including a previously undescribed species. Ibis 141(4): 545–568.
- ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:.
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Seicercus omeiensis.- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|