Tau8 Eridani

Från Wikipedia
Tau8 Eridani (τ8)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildEridanus
Rektascension03t 53m 42,70302s[1]
Deklination-24° 36′ 44,0309″[1]
Skenbar magnitud ()4,63 – 4,65[2]
Stjärntyp
SpektraltypB6 V[3]
U–B-0,48[4]
B–V-0,13[4]
VariabeltypPulserande variabel av 53 Persei-typ och Beta Cephei-typ (SPB+BCEP)[5]
Astrometri
Radialhastighet ()23,00 ± 4,10[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +31,28[1] mas/år
Dek.: -7,49[1] mas/år
Parallax ()8,65 ± 0,30[1]
Avstånd380 ± 10  (116 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-0,67[7]
Detaljer
Massa5,0 ± 0,1[8] M
Radie2,60[9] R
Luminositet256[10] L
Temperatur11 858[10] K
Vinkelhastighet30[4] km/s
Ålder32,8 ± 9,9[8] år
Andra beteckningar
33 Eridani, GEN# +1.00024587, JP11 836, SKY# 5956, GSC 06448-013722, MASS J03534270-2436438, TD1 2652, HD 24587, PPM 246826, TYC 6448-1372-1, CD-24 1945, HIC 18216, Renson 6296, UBV 3818, CPD-24 483, HIP 18216, ROT 581, UBV M 9812, GC 4698, HR 1213, SAO 168925, uvby98 100024587, GCRV 2234, IRAS 03515-2445, SBC9 2016, WEB 3518[3]

Tau8 Eridani, (τ8 Eridani, förkortat Tau88 Eri, τ8 Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, eller 33 Eridani, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Eridanus. Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på 4,64[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 380 ljusår (ca 116 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Tau8 Eridani A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B6 V[3]. Den har en massa som är ca 5[8] gånger så stor som solens massa, en radie som är ca 2,6[9] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 256[10] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 11 900[10] K och kan ha ett longitudinellt magnetfält med en styrka av -140 ± 71 G. [11]

Tau8 Eridani är ett enkelsidig[12] spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på ca 459 dygn och en excentricitet av 0,18.[13] Den är en långsamt pulserande variabel av SPB-typ[5]. Den har en skenbar magnitud som varierar 4,63-4,65 med en period av 0,86438 dygn eller 20,745 timmar.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] "Tau 8 Eri". The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. Hämtad 16 februari 2018.
  3. ^ [a b c] ”Basic data: V* tau08 Eri – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau8+Eri&submit=SIMBAD+search. Läst 16 februari 2018. 
  4. ^ [a b c] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  5. ^ [a b c] ”Tau 8 Eri” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=14222. Läst 13 februari 2018. 
  6. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  7. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; et al. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
  9. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/tau8eridani. Hämtad 2019-02-03.
  10. ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  11. ^ Bagnulo, S.; Landstreet, J. D.; Fossati, L.; Kochukhov, O. (February 2012), "Magnetic field measurements and their uncertainties: the FORS1 legacy", Astronomy & Astrophysics, 538: 22, arXiv:1112.3969, Bibcode:2012A&A...538A.129B, doi:10.1051/0004-6361/201118098, A129.
  12. ^ Szewczuk, W.; Daszyńska-Daszkiewicz, J. (June 2015), "Identification of pulsational modes in rotating slowly pulsating B-type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 450 (2): 1585–1603, arXiv:1504.04490, Bibcode:2015MNRAS.450.1585S, doi:10.1093/mnras/stv715.
  13. ^ Pourbaix, D.; et al. (2004), "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits", Astronomy and Astrophysics, 424 (2): 727–732, arXiv:astro-ph/0406573, Bibcode:2004A&A...424..727P, doi:10.1051/0004-6361:20041213.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]