Teknofobi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Teknofobi är motsatsen till teknofili och innebär rädsla eller motvilja mot avancerad teknik och komplicerade produkter, speciellt datorer.

Begreppet används vanligtvis för att beskriva en irrationell rädsla, medan vissa hävdar att fruktan är berättigad. Fobin fick först uppmärksamhet under den industriella revolutionen, varefter teknofobin har setts påverka olika samfund och samhällen i hela världen, vilket har fått vissa grupper att ta ställning mot modern teknisk utveckling för att bevara sina ideologier. I några av dessa fall har den nya tekniken kommit i konflikt med den etablerade tron, såsom personliga värderingar i enkla och anspråkslösa livsstilar.

Ett antal exempel på teknofobiska idéer finns i flera former av konst, allt från litterära verk som Frankenstein till filmer som Metropolis och Det regnar köttbullar. Många av dessa verk skildrar enligt teknofobin en mörk sida av tekniken. Allt eftersom tekniken blir mer avancerad och komplex, kan människor bli mer oroade över sin användning av modern teknik.

Allmän förekomst[redigera | redigera wikitext]

I en studie publicerad i tidningen Computers in Human Behavior genomfördes en undersökning mellan 1992 och 1994 på förstaårsstudenter runt om i världen. Den totala andelen av 3 392 studenter som svarade på hög nivå av teknofobisk rädsla var 29 %, jämfört med Japan som hade 58 % teknofober av hög nivå, Indien hade 82 %, och Mexiko hade 53 %. I en rapport publicerad 2000 konstaterades att ungefär 85 till 90 procent av nyanställda i en organisation kan vara obekväma med ny teknik och är teknofobiker i viss utsträckning.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Teknofobi började få nationell och internationell uppmärksamhet som en rörelse med början av den industriella revolutionen. Utvecklingen av nya maskiner ledde till att skickliga hantverkare ersattes av okvalificerade och underbetalda kvinnor och barn. De som fortfarande arbetade med hantverk började nu frukta för sina försörjningsmöjligheter. 1675 förstörde en grupp vävare maskiner som ersatte deras jobb. Vid 1727 hade förstörelse blivit så utbredd och vanlig att Parlamentet gjorde rivningen av maskiner till ett brott. Denna åtgärd stoppade inte vågen av våld. Ludditerna, en grupp anti-tekniska arbetstagare, förenades under namnet "Ludd" i mars 1811. Deras syfte var att förstöra textilmaskiner som de kände hotade deras arbeten, plundra hus på tillgångar och kämpa för fackliga rättigheter och samtidigt hota med våld. Dåliga skördar och matupplopp bidrog till deras mål att skapa en orolig och upprörd population.

1800-talet var också början på den moderna vetenskapen med hjälp av Louis Pasteur, Charles Darwin, Gregor Mendel, Michael Faraday, Henri Becquerel och Marie Curie och uppfinnare som Nikola Tesla, Thomas Edison och Alexander Graham Bell. Världen förändrades snabbt, för snabbt enligt många, som fruktade förändringarna som skedde och längtade efter en enklare tid. Den romantiska rörelsen exemplifierade dessa känslor. Romantiken trodde på: fantasi framför förnuft, det "organiska" framför mekaniska, och en längtan till enkelheten, mer pastorala tider. Poeter som William Wordsworth och William Blake trodde att den tekniska förändring som ägde rum som en del av den industriella revolutionen var förorenande för deras passionerade syn på naturen som perfekt och ren.

Efter andra världskriget fortsatte en rädsla för tekniken att växa pådriven av bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Med spridningen av kärnvapen och det kalla kriget började folk undra vad som skulle bli av världen, när mänskligheten hade makt att förstöra den. Under andra världskriget startade ekologism som en rörelse. Den första internationella konferensen om luftföroreningar hölls år 1955 och på 1960-talet växte en ilska bland alla miljövänner angående blyhalten i bensin. Under 1980-talet började uttunningen av ozonskiktet och hotet om global uppvärmning att tas mer på allvar.

Teknofobiska grupper[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal sociala grupper kan benämnas teknofobiska där de mest kända är Amish och Ludditerna. Många teknofobiska grupper gör revolt mot modern teknik på grund av deras tro att tekniken är ett hot mot deras leverne och samhälle. Ludditerna var en brittisk hantverksfolkrörelse under tidiga 1800-talet i opposition mot avancerad teknik inom textilindustrin. Framstegen inom tekniken ersatte många skickliga textilhantverkare med relativt dåliga maskiner. Amishfolket anses teknofobiska på grund av deras motvilja till modern teknik. De fokuserar istället på att upprätthålla sin sociala ordning som betonar gemenskap, enkelhet och religion. Deras ledarskap ogillar starkt det sociala inflytande som ny teknik kan ha på traditioner som av dem anses vara socialt oberoende av yttre politiska och ekonomiska maktstrukturer.

Teknofobi i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Ett tidigt exempel på teknofobi i litteraturen och modern kultur är Mary Shelleys Frankenstein. Det har varit en grundpelare för science fiction sedan dess, exemplifierad av filmer som Fritz Langs "Metropolis", vilket visar ett exempel på hur teknofobi kan förekomma, och Charlie Chaplins "Moderna tider", där människor nedgraderas till kugghjul i maskineriet, en produkt av ny industriell teknik lik som Löpandebandsprincipen. Detta fortsatte genom 1950-talet med rädsla för kärnvapen och strålning, vilket ledde till gigantiska insekter i monsterfilmer, liksom det varnande exemplet "The Day the Earth Stood Still", och in i 1960-talet, med seriefigurer som The Hulk. Detta följdes sedan upp med rädsla för superintelligenta robotar, och människans uppror mot dessa, vilket var ett återkommande tema i Star Trek, från originalserien till "ST:NG" till "Voyager" under 1990-talet.

Även under 60-talet, filmen Omega Man (löst baserad på Richard Mathesons roman Varulvarnas natt) visade en värld förstörd av biologiska vapen och bara en tunn skara människor bland en kultur bestående av överlevande mutanter. Charlton Hestons karaktär är en forskare som blir måltavla för mutanterna som försöker att förstöra all forskning och maskineri på grund av deras teknofobiska tro. Teknofobi är även temat för Walter M. Millers novell A Canticle for Leibowitz, där kärnvapenkrig gör ett försök att utplåna vetenskapen som ansågs vara ansvarig för eländet.

Under 1970-talet så erbjöd "The Forbin Project" och "Demon Seed" exempel på en värld dominerad av datorer. Under 1970-talet skapade Rich Buckler Deathlok, en cyborg skapad av en galning och använd som en lydig dödsmaskin, således en mörk twist på Frankenstein.

Teknofobi uppnådde kommersiell framgång under 1980-talet med filmen The Terminator, där ett datornätverk, Skynet, blir medvetet om sin egen intelligens och beslutar att döda alla människor. Blade Runner visade oss hur konstgjorda människor kunde leva på jorden, och skildrade även hur fel det vore med kopior och kloner, som förblir olyckliga med deras inbyggda begränsningar, vilka krävde modifikationer för att överleva. "Star Trek: Voyager" presenterar en annan vändning, när "överskott" EMH:s, lik som sofistikerade expertsystem för att vara nästan omöjlig att skilja från människan, blir reducerade för slaveri, medan andra, liknande system förvandlades till levande måltavlor.

På senare tid har filmer som I Robot, The Matrix-trilogin, WALL-E, och Terminator-uppföljarna. Exempel som visas är Doctor Who – speciellt episoden Robots of Death – har även tacklat problemen med teknofobi, med en karaktär i Robots of Death som visar en stor rädsla för robotar på grund av deras brist av kroppsspråk, beskriven av Fourth Doctor som ger dem existens för 'dead men walking'. Seriekonsulten Kit Pedler använde även sin rädsla som bas för inspiration till Doctor Whos monster Cybermen, när skaparen blir inspirerad av sin egen rädsla för att artificiella lemmar blir så vanligt att det skulle bli omöjligt att veta när någon upphörde att vara människa och bli en robot. Virtuosity talar om en virtuell seriemördare som lyckas fly till den verkliga världen. Han går på en bärsärkagång innan han oundvikligen stoppas. Detta är en sann teknofobisk film i att dess främsta handlingsbudskap är teknik som gått fel. Det introducerar en mördare som uppenbarligen förstör människor.

I Pixar-filmen WALL-E framställs människor med att ha utvecklat fetma, foglighet och lathet som resultat av att robotar nu kunde göra allt för dem. Även Godfrey Reggio's Qatsi-trilogi konfronterar teknofobin. Idealet att bevara "tänkare" och "arbetare" visar oss att även folk som anammat tekniken fruktar dess potential på något sätt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Technophobia, 24 januari 2010.