Tjocknäbbad strandpipare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tjocknäbbad strandpipare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Charadrius wilsonia, Cameron County, Louisiana 1.jpg
Adult i häckningsdräkt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteStrandpipare
Charadrius
ArtTjocknäbbad strandpipare
C. wilsonia
Vetenskapligt namn
§ Charadrius wilsonia
AuktorOrd, 1814
Utbredning
Charadrius wilsonia map.svg
Synonymer
Wilsonstrandpipare
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tjocknäbbad strandpipare[2] (Charadrius wilsonia) är en amerikansk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3] Den har en ovanligt kraftig näbb för att vara en pipare, specialiserad på att äta små krabbor.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Tjocknäbbad strandpipare är en 17-20 centimeter lång vadare med stor och kraftig näbb. Ovansidan är huvudsakligen mörkgrå med ett kort vitt vingband och vita sidor på stjärten. Undersidan är vit förutom ett bröstband. Benen är skära, färggladare under häckning. Häckande hane har svart bröstband, tygel och panna samt en rostfärgad ansiktsmask. Hona och hane utanför häckningstid har en liknande dräkt, men det svarta är ersatt av brunt eller rödbrunt. Ungfågeln har ofta ett ofullständigt bröstband. Lätet är en ljus och svag vissling.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Tjocknäbbad strandpipare delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Tjocknäbbad strandpipare är en av få vadare med utbredning i Nordamerika som ännu ej påträffats i Europa.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier tyder på att arten troligen är närmare släkt med viporna i Vanellus samt piparna i Anarhynchus, Peltohyas och Erythrogonys än med t.ex. större strandpipare (Charadrius hiaticula).[5] Än så länge (2018) har det inte lett till några taxonomiska förändringar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tjocknäbbad strandpipare är starkt kustbunden och födosöker på stränder huvudsakligen efter vinkarkrabbor,[6] men kan också inta insekter och havsborstmaskar.[4] Fågeln häckar från april till början av juli.[6] Boet består av en uppskrapad grop direkt på marken.[7] Den lägger i genomsnitt tre ägg som ruvas i 23-24 dagar av båda föräldrarna.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] En undersökning från 2012 uppskattade att populationen i USA endast uppgår till 8600 individer, med ytterligare 6000 individer i östra Mexiko och Västindien.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Sitt artepitet wilsoni har den fått för att hedra Alexander Wilson (1766-1813), en skotsk-amerikansk naturforskare som brukar kallas för den amerikanska ornitologins fader.[7][9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Charadrius wilsonia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. sid. 384–385. ISBN 0-395-60237-8 
  5. ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068. [1]
  6. ^ [a b] Wiersma, P. & Kirwan, G.M. (2018). Wilson's Plover (Charadrius wilsonia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53826 16 oktober 2018).
  7. ^ [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  8. ^ Andres, B. A., P. A. Smith, R. I. G. Morrison, C. L. Gratto-Trevor, S. C. Brown and C. A. Friis. 2012a. Population estimates of North American shorebirds, 2012. Wader Study Group Bulletin no. 119 (3):178-194.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]