Tofstärna

Tofstärna Status i världen: Livskraftig (lc)
Adult tofstärna i häckningsdräkt på Tasmanien
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Vadarfåglar Charadriiformes
Familj	Måsfåglar
Underfamilj	Tärnor Sterninae
Släkte	Thalasseus Se text
Art	Tofstärna T. bergii
Vetenskapligt namn
§ Thalasseus bergii
Auktor	(Lichtenstein, 1823)
Utbredning
Ungefärlig häckningsutbredning       Utbredningsområde under vintertid
Synonymer
Sterna bergii
Tofstärna under sitt första levnadsår (1K).

Tofstärna (Thalasseus / Sterna bergii) är en havsfågel i familjen tärnor.

Utbredning och systematik

Tofstärnan förekommer i den tropiska och subtropiska delen av gamla världen. Dess fem underarter häckar i ett område som sträcker sig från Sydafrika runt Indiska oceanen till centrala Stilla havet och Australien. Efter häckningstiden sprider de sig i ett stort område.

Arten beskrevs från början som Sterna bergii av den tyske naturvetaren Martin Lichtenstein 1823. Resultat ifrån studier av mitokondriellt DNA (Bridge, 2005) indikerar att de tre typiska huvudmönstren som tärnor uppvisar (ingen svart hjässa, svart hjässa och svart hjässa med vit panna) översenstämmer med tre distinkta klader. Utifrån dessa resultat föreslogs tofstärnan att flyttas till släktet Thalasseus som redan beskrevs 1822 av Heinrich Boie, men som övergavs ända tills resultaten av Bridge (2005) studier föreslog behovet av ett separat släkte. Alla taxonomiska kommittéer runt om i världen har inte anammat dessa förslag. Exempelvis behandlar fortfarande Svenska ornitologiska föreningen tofstärnan som tillhörande släktet Sterna.

• S. b. bergii - häckar från Namibia till Sydafrika. Sprider sig så långt som till Mozambique
• S. b. enigmus - häckar på öar utanför Mozambique, i Zambeziflodens delta och på Madagascar.
• S. b. thalassinus - häckar i Tanzania, Seychellerna och på öarna Aldabra och Rodrigues.
• S. b. velox - häckar från Röda havet och nordvästra Somalia till Maldiverna, Myanmar och Sri Lanka.
• S. b. cristatus - häckar från Malaysia till Filippinerna och Ryukyuöarna, östra Australien och Sällskapsöarna.
• S. b. gwendolenae - häckar i västra och nordvästra Australia.

Utseende och fältkännetecken

Morfologikt skiljer sig tofstärna ifrån sina nära släktingar kungstärnan och iltärnan främst genom storlek och färg på näbben. Tofstärnan har grå ovansidan, vit undersida, gul näbb och en raggig svart tofs som är mindre framträdande på vintern. De juvenila individerna är tydligt urskiljbara, med dess tydligt mönstrade gråa, bruna och vita fjäderdräkt.

Ekologi

Den bygger bon i täta kolonier på kustremsor och öar och stannar hos sina föräldrar för matning i flera månader efter att de blivit flygga. Likt de andra arterna i släktet Thalasseus födosöker tofstärnan genom att störtdyka efter fisk, ofta i marina områden. Hanen erbjuder fisk till honan som en del av parningsleken.

Arten är anpassningsbar och följer efter fiskebåtar för bortslängd bifångst. Den brukar även ovanliga boplatser som hustak och artificiella öar i saliner och reningsverk.

Status och hot

Dess ägg och ungar utsätts för predation ifrån måsar, trutar och ibisar. Mänsklig aktivitet som fiske, jakt och äggskördning har orsakat lokala populationsförminskningar. Det finns inga globala hot för fågeln som har en stabil total population på över 500 000 individer och IUCN kategoriserar artn som livskraftig (LC).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Greater Crested Tern, tidigare version.

Källor

• Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2010-01-11