Tranarpsbron

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tranarpsbron
Tranarpsbron 2011.jpg
Tranarpsbron 2011 körande mot norr.
Officiellt namnBro L788 över Rönne å vid Tranarp
PlatsKlippans kommun
KorsarRönne å
56°10′50″N 13°1′4″Ö / 56.18056°N 13.01778°Ö / 56.18056; 13.01778
Konstruktionsdata
Total längd549 m
Bredd11,25 m per fristående vägbana
Höjd15,3 m
Antal brospann11 x 2
Längsta spann50,1 m
Antal pelare10 x 2
Materialstål, betong
Underhålls avTrafikverket
ArkitektInger Berglund
KonstruktörVägverket Produktion
Datum
Byggstart1994
Färdigställd1996
Öppnade19 oktober 1996[1]
Trafik
TrafikslagBiltrafik
Antal vägbanor4
Maxhöjd för fordonFri
Maxvikt för fordonBK1

Tranarpsbron är en bro längs E4:an över Rönne å i Klippans kommun. Bron består av två separata brobanor och är belägen i Tranarp mellan Östra Ljungby och Åstorp i nordvästra Skåne.

Bron räknas med sina 549 meter som den längsta bron inom Skåne och uppfördes mellan 1994 och 1996. Den ersatte då en äldre överfart för E4:an som gick på en bank över ån ner genom Tranarpsdalen. Denna äldre överfart störde åns lopp och därför överspänner den nya Tranarpsbron hela dalgången, vilket har möjliggjort en återställning av åns flöde, samt åkermark och vall.[2] Den invigdes den 19 oktober 1996.[1]

Bron byggdes med Vägverket som byggherre och Vägverket Produktion som entreprenör och konstruktör.

År 2014 trafikerades bron av närmare 7.000 fordon per dygn (ÅDT). Hastighetsgränsen är 110 km/tim.

Sektion och linjeföring[redigera | redigera wikitext]

Bron är uppförd med två parallella helt fristående men identiska broar; "södra bron" och "norra bron".

Den fria brobredden är (lika på båda broarna) 11.25 m, fördelat på körbana 7.5 m (två körfält), yttre vägren 2.75 m samt inre vägren 1.0 m.

Bron ligger i en svag S-kurva med kurvradier R1900 m och R-1500 m (minustecknet anger vänsterkurva), klotoider med A-värde 650 respektive 500 samt däremellan en 37 m lång raklinje. Tvärfallet är i den svagare kurvan (horisontalradie R1900) och på raklinjen 2,5 % samt i den tvärare kurvan 4 %. Raksträckan är bomberad och ytterkurvorna är uppbankade till positivt tvärfall (skevning). Bron ligger i en svag vertikalkurva, radie 25000 m, med lågpunkt ca 100 m norr om södra landfästet.

Vägyta[redigera | redigera wikitext]

Bron uppfördes med beläggning av typ 90 Rubit + 70 HABT 16 på asfaltmastix på isoleringsmatta enligt regelverket BRO 94. Aktuella samt historiska foton av vägmiljön samt data om typ av beläggning samt utveckling hos dess skick kan hämtas från Trafikverkets databas[3], öppen för allmänheten. Mätning av textur i vänster hjulspår, utförd 2011-04-22, visar i vänster hjulspår anmärkningsvärt slät makrotextur med ned till under 0,3 mm i både norr- och södergående långsamfil. Låg makrotextur kan innebära risk för dålig vägfriktion t.ex. vid våt vägbana. År 2012 införde Trafikverket riktvärden[4] för åtgärd mot blankpolerad asfalt som kan bli trafikfarligt hal vid fukt, frost osv. Riktvärdet för vägar med hastighetsgräns 110 km/tim och trafikvolym 4000–8000 fordon per dygn (ÅDT) är ”Minst 0.35 mm makrotextur”. Ett exempel på åtgärd mot farligt blankpolerad asfalt är retexturering. Omfattande trafik med dubbdäck ger likvärdig trafiksäkerhetshöjande effekt på farligt slätpolerad eller blödande asfalt.

Seriekrockarna 2013[redigera | redigera wikitext]

Den 15 januari 2013 inträffade två masskrockar ungefär samtidigt på Tranarpsbron, en i varsin riktning på de åtskilda vägbanorna/broarna. Totalt var 84 fordon var inblandade, varav 40 lastbilar. Krocken krävde ett människoliv och 49 personer fick föras till sjukhus, varav tre hade allvarliga skador.[5] Vid tidpunkten för olyckorna var det extremt halt väglag och även dimmigt.[6][7] Vid tidpunkten för olyckan var det 16 minusgrader och vägbanan var mycket hal av frosthalka. Siktförhållandena hade dessutom snabbt ändrats från klart vinterväder till tät dimma med endast cirka 20 till 50 meters fri sikt.[8] Den första krocken inträffade i den norrgående vägbanan och växte sedan snabbt. En stund därefter skedde även en olycka i södergående riktning.[9] Det första larmet inkom klockan 11.02 och räddningstjänsterna i Åstorp och Klippan blev utlarmade klockan 11.04.[5][10] Senare ankom även enheter från räddningstjänsterna i Helsingborg (Berga), Ängelholm och Örkelljunga.[11] Totalt medverkade 17 enheter från 9 kommunala räddningstjänster, 13 enheter från ambulanssjukvården och 33 enheter från polismyndigheten.[12] I halkan och dimman kom även fordon från räddningstjänsten att bli inblandade i olyckan, bland annat en tankbil och en ambulans. Styrkeledaren från Klippans räddningstjänst blev påkörd av en lastbil när denna till fots försökte att stoppa trafiken, men kunde trots detta fortsätta sitt arbete.[10][13] Efter cirka 3,5 timmar hade man tagit hand om alla skadade och övergick till upprensning av olycksplatsen[14]. Olyckan var en av de största i Sverige räknat i antal inblandade fordon[9][15]. I efterhand konstateras (se avsnitt om Vägyta ovan) att vägytans asfaltyta var vid olyckstillfället oacceptabelt blankpolerad, vilket kan ha medverkat till den svåra halkan vid det frostiga väglag som rådde.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Vägverket (1996). E4 och Tranarpsbron - Skånes längsta bro invigs den 19 oktober 1996. Kristianstad: Vägverket.
  2. ^ Erik Magnusson (16 januari 2013). ”Bron känd för sin frosthalka”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418163130/http://www.sydsvenskan.se/Pages/ArticlePage.aspx?id=696556&epslanguage=sv. Läst 16 januari 2013. 
  3. ^ PMSv3 https://pmsv3.trafikverket.se
  4. ^ Trafikverket, Underhållsstandard belagd väg 2011
  5. ^ [a b] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2013). Trafikolycka Tranarpsbron : Faktablad Arkiverad 1 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
  6. ^ Polismyndigheten i Skåne (15 januari 2013). 2013-01-15 11:11, Trafikolycka, Klippan[död länk]. Polisen.se. Läst 15 januari 2013.
  7. ^ Clas Svahn (15 januari 2013). ”En omkom i masskrock med 70-tal fordon”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/en-omkom-i-masskrock-med-70-tal-fordon. Läst 15 januari 2013. 
  8. ^ Andersson Carlin & Sjöström, s. 12
  9. ^ [a b] Andersson Carlin & Sjöström, s. 13
  10. ^ [a b] Brand & Klauser, s. 12
  11. ^ Brand & Klauser, s. 13
  12. ^ Andersson Carlin & Sjöström, s. 40
  13. ^ Brand & Klauser, s. 23
  14. ^ Andersson Carlin & Sjöström, s. 18
  15. ^ Clas Svahn (15 januari 2013). ”Ovanligt med masskrockar i Sverige”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ovanligt-med-masskrockar-i-sverige. Läst 16 januari 2013. 

Källor[redigera | redigera wikitext]