Klippans kommun är en kommun i Skåne län . Klippan är kommunens centralort .
Kommunens område motsvarar socknarna: Färingtofta , Gråmanstorp , Källna , Riseberga , Vedby , Västra Sönnarslöv och Östra Ljungby . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Klippans municipalsamhälle inrättades 22 januari 1887 i Gråmanstorps landskommun . Hela landskommunen ombildades 1945 till Klippans köping . Ljungbyheds municipalsamhälle inrättades 21 december 1934 och upplöstes vid årsskiftet 1962/1963.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Riseberga Färingtofta och Riseberga) samt Östra Ljungby Källna , Össjö och Östra Ljungby) samtidigt som landskommunerna Vedby och Västra Sönnarslöv uppgick i Klippans köping .
Klippans kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Klippans köping. 1974 införlivades Riseberga kommun och delar ur Östra Ljungby kommun (Källna och Östra Ljungby församlingar )[ 8]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Klippans domsaga och ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga .[ 9]
Blasonering : I sköld en fors av silver, utformad som en högerstråle, bildad ovan av en vågskura och nedan av en rak skura samt gränsande ovan mot blått och nedan mot svart .
Vapnet fastställdes 1961 för Klippans köping. Utan konkurrens från andra vapen efter kommunbildningen registrerades det för Klippans kommun i PRV 1974.
Befolkningsutvecklingen i Klippans kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
16 198
1975
16 263
1980
16 549
1985
16 099
1990
16 426
1995
16 351
2000
15 541
2005
16 048
2010
16 515
2015
16 917
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 943, eller 17,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 16 733 den 31 december 2014).[ 10]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Klippans kommun 16 733 personer. Av dessa var 2 378 personer (14,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 11]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Klippans kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 12]
Det finns fem tätorter i Klippans kommun.[ 13]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Gunilla Svensson
Förste vice ordförande
M
Tonny Svensson
Andre vice ordförande
SD
Jonas Luckmann
Källa:[ 14]
Presidium 2018–2022
Ordförande
M
Hans Bertil Sinclair
Förste vice ordförande
S
Johan Petersson
Andre vice ordförande
SD
Åsa Edvardsson
Källa:[ 15]
Mandatfördelning i Klippans kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP FD VFK SD NYD FRP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 15 3 6 3 4 31 89,5 1973 21 17 4 7 49 90,6 1976 21 16 4 8 49 90,7 1979 21 14 4 10 49 88,9 1982 22 11 2 1 13 49 88,9 1985 21 1 9 5 2 11 49 86,1 1988 1 18 3 3 9 4 2 9 49 80,6 1991 1 15 1 2 2 1 8 3 4 12 49 80,3 1994 19 1 6 2 2 11 41 81,0 1998 3 14 5 2 5 12 41 73,04 2002 2 16 5 3 5 10 41 71,91 2006 1 16 3 4 2 3 12 41 73,45 2010 1 14 1 5 3 2 3 12 41 75,07 2014 1 15 2 9 3 1 2 8 41 76,82 2018 1 10 1 2 13 3 1 3 7 41 78,84
I valet 2014 blev 2 mandat obesatta. Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Kommunalråd mandatperioden 2007 - 2010: Kommunalråd Bengt Svensson (m)
Kommunen äger eller är delägare i följande bolag (kommunens ägande inom parentes):
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 ISBN 978-91-87784-05-7 , (Källa från Wikidata) ^ Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läst: 21 juli 2019, (Källa från Wikidata) ^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2020 Statistiska centralbyrån , 12 maj 2020, (Källa från Wikidata)
^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012 Statistiska centralbyrån , läst: 29 september 2013, (Källa från Wikidata) ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , (Källa från Wikidata) ^ läs online , läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata) ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris länk . ISBN 91-87784-05-X ^ Domsagohistorik Klippans tingsrätt ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 6 december 2015)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 . ^ ”Kommunfullmäktige” . Klippans kommun. http://www.klippan.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.3e0b0197126995d688080006514.html . Läst 16 oktober 2019 . ^ ”Kommunstyrelsen” . Klippans kommun. http://www.klippan.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen.4.3e0b0197126995d688080006567.html . Läst 16 oktober 2019 . ^ [a b c ”Våra vänorter” . Klippans kommun. http://www.klippan.se/kommunpolitik/vanorter.1863.html . Läst 11 november 2016 .
.jpg)
Sverige
Danmark
Polen
Europeiska unionen: Övriga länder
Tyskland
Finland
/
Bosnien och Hercegovina
Thailand
Norge
Turkiet
Syrien
Afghanistan
Irak
Island
Iran
Kina
Somalia
Sovjetunionen
