Åstorp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åstorp
Tätort · Centralort
Åstorps hembygdsgård.
Åstorps hembygdsgård.
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommuner Åstorps kommun, Ängelholms kommun
Koordinater 56°7′51″N 12°56′2″Ö / 56.13083°N 12.93389°Ö / 56.13083; 12.93389
Area
 - tätort 666,972 ha (2015)[4]
 - kommun 93,18 km²[1]
 - Åstorps kommun 661,857 ha (2015)[4]
 - Ängelholms kommun 4,554 ha (2015)[4]
Folkmängd
 - tätort 9 633 (2017)[3]
 - kommun 15 828 (2017)[2]
 - Åstorps kommun 9 207 (2015)[4]
 - Ängelholms kommun (2015)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort 14,443 inv./ha
 - kommun 170 inv./km²
 - Åstorps kommun 13,911 inv./ha
 - Ängelholms kommun 1,757 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T3192[5]
GeoNames 2724435
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Åstorp
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Åstorp är en tätort i nordvästra Skåne, till största delen belägen i Åstorps kommun men även inkluderande en liten del av Ängelholms kommun. Åstorpsdelen av tätorten utgör centralort i Åstorps kommun. Åstorp är beläget vid Söderåsens nordvästra sluttning nära den viktiga motorvägenE4:an.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Åstorp var och är kyrkby i Björnekulla socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Björnekulla landskommun där Åstorps municipalsamhälle inrättades 15 juli 1887. Åstorps köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen med municipalsamhället. 1952 införlivades Västra Broby landskommun i köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Åstorps kommun där Åstorp sedan dess är centralort.[6] Bebyggelsen har också med en liten del kommit att expandera in i Ausås socken i Ängelholms kommun.

I kyrkligt hänseende har orten till 2002 hört till Björnekulla församling, därefter till Björnekulla-Västra Broby församling. En mindre del tillhör Strövelstorps församling.[7]

Orten ingick till 1877 i Södra Åsbo tingslag och därefter till 1971 i Södra Åsbo och Bjäre domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Åstorp i Ängelholms domsaga och sedan 2001 ingår orten i Helsingborgs domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åstorp 1900–2015[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
834
1960
  
4 305
1965
  
5 415
1970
  
6 412
1975
  
7 437
1980
  
8 103
1990
  
8 326 609
1995
  
8 402 639
2000
  
8 007 646
2005
  
8 514 658
2010
  
9 488 712
2015
  
9 215 667
Anm.: Sammanvuxen med Nyvång 1975. Björnås utbruten 2015
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Åstorp ligger Björnekulla kyrka. Här uppfördes under första världskriget ett av nio spannmålslagerhus, vilka fungerade som beredskapslager för livsmedel. Lagerhuset i Åstorp revs 1999.

Björnekullaskolan, en kommunal högstadieskola, ligger här. Sedan läsåret 2014/2015 är skolan enbart för årskurs 7-9. Skolan har cirka 300 elever. [11]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Åstorp är en järnvägsknut. Pågatåg går på Skånebanan mot Helsingborg och Kristianstad. Söderåsbanan utgår härifrån söderut mot Malmö (godstrafik, framtida planer på Pågatågstrafik finns). Fram till 1992 fanns tågtrafik till Höganäs via Skåne–Hallands Järnväg. Spåret till Kattarp finns kvar och är i drift som en avlastningsbana till Västkustbanan. Fram till 1982 bedrevs godstrafik på den sydligaste delen av Skåne–Smålands Järnväg.

Tåglinjer till/från Åstorp Tågtyp
Åstorp-Helsingborg Pågatåg
Helsingborg-Åstorp-Hässleholm-Kristianstad Pågatåg

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Åstorps FF – fotboll

Åstorps IK – ishockey, konståkning

Åstorp/Kvidinge IBS – innebandy

Björnekulla BK – brottning

Kända Personer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2017 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2017, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2018, läs online
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  4. ^ [a b c d e] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 5 juli 2017
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 mars 2014
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ om tingsrätten (NAD)
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Åstorps kommuns hemsida”. http://www.astorp.se/toppmeny/lara/grundskola/bjornekulla.4.7c21e15812c403ca74d8000173093.html. Läst 21 april 2018.