Tranor
Tranor | |
![]() Grå krontrana (Balearica regulorum) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Underklass | Neornithes |
Infraklass | Neognata fåglar Neognathae |
Överordning | Neoaves |
Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
Familj | Tranor |
Vetenskapligt namn | |
§ Gruidae | |
Auktor | Vigors, 1825 |
Arter | |
Se text | |
Hitta fler artiklar om fåglar med |
Tranor (Gruidae) är en familj inom ordningen tran- och rallfåglar med stora, långbenta och långhalsade fåglar.
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
De fullvuxna fåglarna blir mellan 90 och 175 centimeter mellan näbbspets och stjärtspets. De utmärks genom sina långa, trubbiga vingar, kraftiga kropp och långa hals. Deras baktå sitter betydligt högre än framtårna. Den yttre tån är genom bindhinna förenad med mellantån och den inre tåns klo är mycket kraftig. Benen är långa och ett långt stycke av underbenet är naket. Näsborrarna ligger nära näbbens undre kant och är baktill omgivna av en hinna. Stjärten är kort och har 12 pennor.
Flera tranarter har trumpetliknande läten.
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Ungarna föds med många dunfjädrar och de kan snart följa föräldrarna. Under häckningstiden lever tranorna parvis, men på vintern och under flyttningarna uppträder de i flockar. Deras föda hämtas både från växt- och djurriket. De är skygga men livliga fåglar, som inte blott under parningstiden, utan också vid andra tider på året genomför riktiga danslekar, då de intar egendomliga kroppsställningar och vridningar. De gör höga hopp och griper något föremål med näbben för att kasta det i luften.
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Traditionellt delas tranorna ofta upp i de fyra släktena Balearica, Bugeranus, Grus och Anthropoides. Analyser av DNA-DNA hybridisering, data från DNA-sekvenser av cytokrom-B och studier av protein indikerar dock att de två arterna inom släktet Anthropoides, jungfrutrana (A. virgo) och paradistrana (A. paradisea), bör föras till släktet Grus[1]. Liknande är det med den enda arten inom släktet Bugeranus, vårttrana (Bugeranus carunculatus).
Släkten och arter[redigera | redigera wikitext]
Denna lista följer Clements et al. 2012 som delar upp familjen i fyra släkten med 15 nu levande arter, spridda över alla världsdelar utom Sydamerika och polartrakterna.[2] De två släkten Anthropoides och Bugeranus fördes tidigare till släktet Grus.
- Släkte Antigone
- Glasögontrana (Antigone vipio)
- Släkte Balearica
- Grå krontrana (Balearica regulorum)
- Svart krontrana (Balearica pavonina)
- Släkte Anthropoides
- Jungfrutrana (Anthropoides virgo)
- Paradistrana (Anthropoides paradiseus), också kallad blåtrana
- Släkte Bugeranus
- Vårttrana (Bugeranus carunculatus)
- Släkte Grus
- Snötrana (Grus leucogeranus)
- Prärietrana (Grus canadensis)
- Grus canadensis canadensis
- Grus canadensis tabida/rowani
- Grus canadensis pulla
- Grus canadensis pratensis
- Grus canadensis nesiotes
- Sarustrana (Grus antigone)
- Brolgatrana (Grus rubicunda)
- Trana (Grus grus)
- Munktrana (Grus monacha)
- Trumpetartrana (Grus americana)
- Svarthalsad trana (Grus nigricollis)
- Japansk trana (Grus japonensis)
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Svart krontrana (Balearica pavonina)
-
Vårttrana (Grus carunculatus)
-
Snötrana (Grus leucogeranus)
-
Brolgatrana (Grus rubicunda)
-
Glasögontrana (Grus vipio)
-
Prärietrana (Grus canadensis)
-
Prärietrana (Grus canadensis)
-
Prärietrana, kyckling (Grus canadensis)
-
trana (Grus grus)
-
Trumpetartrana (Grus americana)
-
Japansk trana (Grus japonensis)
-
Japansk trana (Grus japonensis)
-
Paradistrana (Grus paradisea)
-
Jungfrutrana (Grus virgo)
Tranor och människan[redigera | redigera wikitext]
På grund av sin storlek och spektakulära utseenden är flera arter populära att hålla i fångenskap.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ (Ingold et al., 1989), (Krajewski, 1989) och (Krajewski & Fetzner, 1994)
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls) Arkiverad 16 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2013-04-24
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Ingold, James L., Vaughin, Jack C., Guttman, Sheldon I & Maxson, Linda R. (1989) Phylogeny of the cranes (Aves: Gruidae) as deduced from DNA-DNA hybridization and albumin micro-complement fixation analyses., The Auk, vol.106, nr.4, sid:596-602
- Krajewski, Carey (1989) Phylogenetic relationship among cranes (Gruiformes: Gruidae) based on DNA hybridization., The Auk, vol.106, nr.4, sid:603-618
- Krajewski, Carey & Fetzner, James W. (1994) Phylogeny of cranes (Gruiformes: Gruidae) based on cytochrome-B DNA sequences., The Auk, vol.111, nr.2, sid:351-365
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tranor, 1904–1926.
|