Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, förkortat TTIP (engelska: Transatlantic Trade and Investment Partnership eller Transatlantic Free Trade Area, förkortat TAFTA), är ett planerat frihandelsavtal mellan Europeiska unionen (EU) och USA med syftet att förenkla handel dem emellan genom att ta bort olika handelshinder. [1] Om handelsavtalet går igenom skulle det resultera i världens största regionala frihandelszon.[2]

TTIP berör USA (orange) och Europeiska unionen (grönfärgat).

I juni 2013 startade förhandlingarna och den första förhandlingsrundan hölls i juli. Ytterligare rundor hålls därefter var femte vecka. Avtalet förväntas vara klara i slutet av 2014.[2][Uppdatering behövs] Från EU:s sida hålls förhandlingarna av Europeiska kommissionen representerad av handelskommissionären Karel De Gucht.

Bakgrund och fördelar[redigera | redigera wikitext]

Förhandlingarna om TTIP är en följd av det ekonomiska läget och ett försök att få igång ekonomin igen. Att den ekonomiska krisen fortfarande hänger tung över EU och USA, och att de multilaterala handelsförhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO), Doharundan, kört fast[1] var tydliga tecken på att initiativ behövde tas för att förbättra handlingsmöjligheterna.

De främsta anledningarna till frihandelsavtalet är att det skulle stimulera både EU:s och USA:s ekonomier, detta på grund av både ökat utbud och efterfrågan när handel förenklas och minskade avgifter när tullar och omfattande byråkrati försvinner. För EU skulle det handla om en förtjänst på 119 miljarder euro och USA:s ekonomi skulle tjäna 95 miljarder euro.[1] För Sverige skulle ett omfattande avtal kunna öka exporten till USA med 17 procent och importen med 15, vilket skulle öka Sveriges BNP med 0,2 procent enligt beräkningar.[1] Tullarna är inte så stora som det är, men i och med de stora ekonomier det handlar om kan ett avskaffande ändå ha stor betydelse. Förenklandet av byråkratin utgör dock antagligen den största delen (upp till 80 procent) av de minskade utgifterna.[1]

Ytterligare en viktig drivkraft bakom förhandlingarna är storleken av EU:s och USA:s handel. EU investerar åtta gånger mer än de gör i Indien och Kina, och USA har tre gånger så stora investeringar inom EU som i Asien. Tillsammans spelar de två ekonomierna en stor roll också globalt: så gott som alla länder har antingen EU eller USA som sin största handelspartner.[3]

Omfattning[redigera | redigera wikitext]

Flag of Europe.svg
Flag of the United States.svg

TTIP-avtalet omfattar ett antal områden där bara det första är att ta bort tullar och andra handelsavgifter. För att ytterligare underlätta handel är tanken också att samarbeta mer kring regler och standarder,[2] men det handlar inte om att komma överens om nya gemensamma standarder utan snarare att godta varandras. Detta skulle exempelvis innebära att bilar som har genomgått tester i USA kan säljas inom EU utan att ännu fler tester först behöver genomföras.[1]

Ännu fler delar i samarbetet gäller bland annat handel med tjänster och möjlighet till offentlig upphandling mellan regionerna, vilket skulle innebära en mycket större marknad för europeiska företag till exempel.[1]

Ifall avtalet blir av kommer det också innefatta jordbruket med en ömsesidig öppning av marknaderna där USA hoppas sälja mer råvaror medan europeiska länder främst kan öka sin export av bearbetade livsmedel.[1]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritiken mot avtalet handlar först och främst om en oro för att miljö-, hälso- och djurskyddsstandarder anses behöva sänkas till förmån för frihandeln och att konsumenter kommer utsättas för produkter de nu är skyddade från.[4][5] Dessutom finns en oro för så kallade ISDS-klausuler (Investor State Dispute Settlement) som innebär att företag kan kräva kompensation av stater för utebliven vinst.[6] Detta skulle kunna betyda att företag kan stämma stater i speciella domstolar för sådant som de upplever vara för stränga lagar inom exempelvis miljö- och hälsoområdet.[4] En namninsamling mot TTIP har samlat över 22 800 underskrifter[7].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Frågor och svar Trade – European Commission. Läst 24 april 2014.
  2. ^ [a b c] TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership. Regeringskansliet, 19 februari 2014.
  3. ^ Countries and regions – United States Trade – European Commission, 19 november 2013.
  4. ^ [a b] Sverige och miljön i förhandlingarna om USA-EU-avtalet Interpellation, Sveriges riksdag, 4 april 2014.
  5. ^ Frihandelsavtalet TTIP Interpellation, Sveriges riksdag, 4 april 2014.
  6. ^ Frihandelsavtalet TTIP och företags möjlighet att stämma stater Interpellation, Sveriges riksdag, 2 april 2014.
  7. ^ ”Skiftets namninsamling mot TTIP”. http://skiftet.org/kampanj/ttip. Läst 24 februari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]