Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, förkortat TTIP (engelska: Transatlantic Trade and Investment Partnership eller Transatlantic Free Trade Area, förkortat TAFTA), är ett planerat frihandelsavtal mellan Europeiska unionen (EU) och USA med syftet att förenkla handel dem emellan genom att ta bort olika handelshinder.[1] Om handelsavtalet går igenom skulle det resultera i världens största regionala frihandelszon.[2]

TTIP berör USA (orange) och Europeiska unionen (grönfärgat).

I juni 2013 startade förhandlingarna och den första förhandlingsrundan hölls i juli. Ytterligare rundor hålls därefter var femte vecka. Avtalet förväntades från början vara färdigförhandlat i slutet av 2014,[2] men våren 2015 kom rapporter om att det kunde dröja ända till 2017.[3] Från EU:s sida hålls förhandlingarna av Europeiska kommissionen representerad av handelskommissionären Cecilia Malmström.[4] Europeiska kommissionen förhandlar på ett mandat fastställt av Europeiska rådet (EU-ländernas stats- eller regeringschefer). Europaparlamentet och EU-ländernas parlament och vissa delstatsparlament kommer vid ett färdigförhandlat avtal behöva ratificera avtalet för att det ska börja gälla.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP är en följd av det ekonomiska läget och ett försök att få igång ekonomin igen. Att den ekonomiska krisen fortfarande hänger tung över EU och USA, och att de multilaterala handelsförhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO), Doharundan, kört fast[1] var tydliga tecken på att initiativ behövde tas för att förbättra handlingsmöjligheterna[källa behövs].

De främsta anledningarna till frihandelsavtalet är att det skulle stimulera både EU:s och USA:s ekonomier, detta på grund av både ökat utbud och efterfrågan när handel förenklas och minskade avgifter när tullar och omfattande byråkrati försvinner. För EU skulle det handla om en förtjänst på 119 miljarder euro och USA:s ekonomi skulle tjäna 95 miljarder euro.[1] För Sverige skulle ett omfattande avtal kunna öka exporten till USA med 17 procent och importen med 15, vilket skulle öka Sveriges BNP med 0,2 procent enligt beräkningar.[1] Tullarna mellan EU och USA är i dagsläget inte nämnvärt höga men med de stora ekonomier det handlar om kan ett avskaffande ändå ha stor betydelse. Förenklandet av byråkratin - så kallad Trade Facilitation - utgör dock antagligen den största delen (upp till 80 procent) av de minskade utgifterna.[1]

Ytterligare en viktig drivkraft bakom förhandlingarna är storleken av EU:s och USA:s handel. EU investerar åtta gånger mer (i USA?)[förtydliga] än de gör i Indien och Kina, och USA har tre gånger så stora investeringar inom EU som i Asien. Tillsammans spelar de två ekonomierna en stor roll också globalt: så gott som alla länder har antingen EU eller USA som sin största handelspartner.[5]

Omfattning[redigera | redigera wikitext]

Flag of Europe.svg
Flag of the United States.svg

TTIP-avtalet omfattar ett antal områden där bara det första är att ta bort tullar och andra handelsavgifter. För att ytterligare underlätta handel är tanken också att samarbeta mer kring regler och standarder,[2] men det handlar inte om att komma överens om nya gemensamma standarder utan snarare att godta varandras. Detta skulle exempelvis innebära att bilar som har genomgått tester i USA kan säljas inom EU utan att ännu fler tester först behöver genomföras.[1]

Ännu fler delar i samarbetet gäller bland annat handel med tjänster och möjlighet till offentlig upphandling mellan regionerna, vilket skulle innebära en mycket större marknad för europeiska företag till exempel.[1]

Ifall avtalet blir av kommer det också innefatta jordbruket med en ömsesidig öppning av marknaderna där USA hoppas sälja mer råvaror medan europeiska länder främst kan öka sin export av bearbetade livsmedel.[1]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Anti-TTIP-graffiti i Malmö.

Kritiken mot avtalet handlar först och främst om en oro för att miljö-, hälso- och djurskyddsstandarder anses behöva sänkas till förmån för frihandeln och att konsumenter kommer utsättas för produkter de nu är skyddade från.[6][7] Dessutom finns en oro för de så kallade ISDS-regler (Investor State Dispute Settlement) som innebär att företag kan kräva kompensation av stater vid staters expropriering av företags egendom.[8] Detta skulle kunna betyda att företag kan stämma stater i skiljedomstol när förutsättningar inom vissa områden förändras från den ursprungliga investeringen – exempelvis genom expropriering. En svensk namninsamling mot TTIP har samlat över 47 400 underskrifter[9]. Svenskt Näringsliv har publicerat en forskningssammanställning som bland annat omfattar tankesmedjans Katalys kritik av TTIP.[10]

Läcka[redigera | redigera wikitext]

Trots den sekretess som det sägs har omslutit avtalet så fick Greenpeace i Nederländerna under 2016 tag på en stor del av innehållet i TTIP och i April presenterades materialet publikt på Internet[11]. Läckan ledde till kritik mot avtalet gällande bland annat miljö-, djur- och rättsskydd[12]. Frågan om huruvida avtalet omges av strikt sekretess är omstridd. Europeiska kommissionen publicerar löpande dokument från förhandlingarna, håller s.k. stakeholder-dialogues och har även offentliggjort mandatet man fått av Europeiska rådet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Frågor och svar Trade – European Commission. Läst 24 april 2014.
  2. ^ [a b c] TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership. Regeringskansliet, 19 februari 2014.
  3. ^ Handelsavtalet mellan EU och USA dröjer Sveriges radio, 29 mars 2015.
  4. ^ "Cecilia Malmström". ec.europa.eu. Läst 10 juli 2015.
  5. ^ Countries and regions – United States Trade – European Commission, 19 november 2013.
  6. ^ Sverige och miljön i förhandlingarna om USA-EU-avtalet Interpellation, Sveriges riksdag, 4 april 2014.
  7. ^ Frihandelsavtalet TTIP Interpellation, Sveriges riksdag, 4 april 2014.
  8. ^ (på en) Investor-state dispute settlement. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Investor-state_dispute_settlement&oldid=666469981. Läst 10 juli 2015. 
  9. ^ ”Skiftets namninsamling mot TTIP”. http://skiftet.org/kampanj/ttip. Läst 3 maj 2016. 
  10. ^ ”Samhällsekonomiska effekter av TTIP”. http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/samhallsekonomiska-effekter-av-ttip_621267.html. Läst 10 juli 2015. 
  11. ^ Nederland, Greenpeace. ”Read the secret #TTIP papers here”. www.ttip-leaks.org. https://www.ttip-leaks.org/. Läst 3 maj 2016. 
  12. ^ ”After leaks, this could really be the end for TTIP” (på en-GB). The Independent. 2 maj 2016. http://www.independent.co.uk/voices/ttip-leaks-shocking-what-are-they-eu-us-deal-a7010121.html. Läst 3 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]