Hoppa till innehållet

Tryggare kan ingen vara

Från Wikipedia
Tryggare kan ingen vara
OriginalspråkSvenska
TextförfattareLina Sandell
Publicerad1855
Publicerad iFrelsesarmeens sangbok, Familiesangboka Mandelblomsten, Evangelietoner, Glad sang, Norsk salmebok 2013, Evangeli basun, Lovsyng Herren, Sions harpe, Segertoner, Frälsningsarméns sångbok (1929), Svensk söndagsskolsångbok, Kristen Sang, Syng for Herren, Metodistkirkens Salmebok, Ære være Gud, Barnesangboka, Maran ata, Åndelige sanger, Søndagsskolebasunen, Evangeli Harpe, Lov Herren, Rop det ut, Nye salmer og sanger och Søndagsskolesangbok
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Tryggare kan ingen vara är en psalm skriven av Lina Sandell cirka 1850 som hon bearbetade 1855, då den trycktes i Andeliga daggdroppar som hon gav ut anonymt. Inspirationen kom då hon som liten flicka en gång kröp upp i ett träd och såg fåglarnas väl dolda bon (”kända nästet”). Kort efter att texten skrevs drunknade Lina Sandells far under en båtresa i hennes närvaro. Oscar Lövgren anger i sin bok om Lina Sandell att texten genom faderns oväntade död strax efter, symboliserade en slags föraning om vad som komma skulle, som kännetecknade Lina Sandell och även fadern vid flera tillfällen.

Tryggare kan ingen vara hette i den första versionen den Trygghet och i en andra version Guds barns trygghet. Enligt legenden satt hon upp i ett stort askträd intill prästgården när hon skrev sången.

Den publicerades i Herde-Rösten 1892 med fem verser, utan angiven författare. De i andra publikationer ingående sex verserna har kortats till fem från och med 1937 års psalmbok.

Psalmen är sannolikt den mest använda doppsalmen och den är också ganska vanlig som begravningspsalm.[1][2][3]

Melodin uppges vara en svensk variant av tysk folkmelodi, men i Koralbok för Nya psalmer, 1921 anges två olika melodier, en a-melodi av Ivar Widéen från 1919 och den andra som "folkmelodi".

1925 fick sången en text på engelska, som heter Children of the Heavenly Father.

Inspelningar

[redigera | redigera wikitext]

Sången finns insjungen av Carola Häggkvist på albumet "Blott en dag" 1998.[4]

Sången används som filmmusik i filmen "Mer om oss barn i Bullerbyn" från 1987 [5].

Missuppfattningar

[redigera | redigera wikitext]

Enligt boken Det är saligt att samla citron har en del barn trott att texten varit:

  • Bryggare kan ingen vara
  • Trygga räkan (kan) ingen vara [7][8]
  • Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barn i Skara
  1. ^ ”"Tryggare kan ingen vara..." Dopets psalmer”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/indalens-pastorat/tryggare-kan-ingen-vara-dopets-psalmer-. Läst 22 november 2018. 
  2. ^ ”Psalmer till begravning”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/krokom/psalmer-till-begravning. Läst 22 november 2018. 
  3. ^ ”Psalmer vid begravning”. Den sista vilan. https://densistavilan.se/planera-begravning/psalmer-vid-begravning/. Läst 22 november 2018. 
  4. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001518715. Läst 2 juni 2011. 
  5. ^ Information på Svensk Filmdatabas Arkiverad 10 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Hela familjens psalmbok. Örebro: Libris. 2013. Libris 14011849. ISBN 9789173872997 
  7. ^ Uttrycket "Trygga räkan" har lånats som titel till en sång av Sås och Kopp. Sås och Kopp: Låttexter Arkiverad 19 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., hänvisat 26.10 2007.
  8. ^ Trygga räkan Arkiverad 5 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. heter också en bok med felsjungningar som skrivits av Joakim Arhammar och ges ut på Kartago förlag 2011.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikisource
Wikisource
Texten till Tryggare kan ingen vara finns på Wikisource.