Mindre sångsvan

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tundrasvan)
Hoppa till: navigering, sök
Mindre sångsvan
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Cygnus bewickii 01.jpg
Mindre sångsvan (C. c. bewickii)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Änder
Anatidae
Underfamilj Anserinae
Tribus Svanar
Cygnini
Släkte Cygnus
Art Mindre sångsvan
C. columbianus
Vetenskapligt namn
§ Cygnus columbianus
Auktor Yarrell, 1830
Synonymer
Tundrasvan
Hitta fler artiklar om fåglar med

Mindre sångsvan[2] (Cygnus columbianus) är en fågelart som tillhör svanarna.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mindre sångsvan är den minsta holarktiska svanen. Den mäter 115-150 centimeter på längden. Den nordamerikanska underarten är något större. Sibley 2000 uppger att den har en genomsnittlig längd på 132 centimeter, ett vingspann på 168 centimeter och en vikt på 6,6 kilogram.[4] Mindre sångsvanen (bewickii) uppvisar en liten klinal storleksskillnad, då den blir större längre österut i sitt häckningsområde. Bra uppmätta specimen finns dock bara från den västliga populationerna. Svensson et al. 2009 uppger att den mäter 115-127 centimeter och har ett vingspann på 170-195 centimeter.[5]

Till utseendet liknar den sångsvanen. I adult dräkt har den en helvit fjäderdräkt, svarta ben och gul näbbrot. Den är dock mindre, har kortare hals och har en rundare kroppsform. Näbben är färgad svart mot spetsen. Till skillnad från sångsvanen överväger den svarta delen alltid över den gula och hos den nordamerikanska underarten columbianus är näbben nästan helt svart.[5]

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Mindre sångsvan häckar cirkumpolärt på arktisk tundra. Den förekommer i två distinkta underarter. Nominatformen har en nearktisk utbredning och bewickii en palearktisk.

Vissa auktoriteter behandlar de båda underarterna som två skilda arter.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Mindre sångsvan häckar i sumpmarker på arktiska tundra. I övervintringsområdet håller den sig ofta nära kusten. Mindre sångsvan livnär sig av vattenväxter och gräs. När ungarna matas spelar i början också insekter en viktig roll. Utanför häckningstiden är mindre sångsvanen mycket sällskaplig, men under häckningen avgränsar de sina revir.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fåglarna bildar i tre- till fyraårsåldern par som håller ihop för resten av livet. De brukar börja häcka i fem- till sexårsåldern. Honan lägger fyra till sex ägg och ruvar dem ungefär en månad. Ungfåglarna blir flygfärdiga efter sju till tio veckor.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 317.000-336.000 individer.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Cygnus bewickii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-03-14.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2000). National Audubon Society: The Sibley Guide to Birds. New York: Alfred A. Knopf. sid. 73. ISBN 0-679-45122-6 
  5. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 14-15. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]