Hoppa till innehållet

Turinge socken

Turinge socken
Socken
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradÖknebo härad
KommunNykvarns kommun
Bildadmedeltiden
Area123 kvadratkilometer
Upphov tillTuringe landskommun
Turinge församling
MotsvararTuringe distrikt
TingslagSödertörns domsagas tingslag (–)
Svartlösa och Öknebo tingslag ()
Öknebo tingslag (–)
Karta
Turinge sockens läge i Stockholms län.
Turinge sockens läge i Stockholms län.
Turinge sockens läge i Stockholms län.
Koordinater59°11′45″N 17°26′28″Ö / 59.19583333°N 17.44111111°Ö / 59.19583333; 17.44111111
Koder, länkar
Sockenkod0101
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Turinge distrikt
Redigera Wikidata

Turinge socken i Södermanland ingick i Öknebo härad, ingår sedan 1999 i Nykvarns kommun och motsvarar från 2016 Turinge distrikt.

Socknens areal är 122,50 kvadratkilometer, varav 106,11 land.[1] År 2000 fanns här 7 112 invånare.[2] Tätorten Nykvarn med Nykvarns herrgård, säteriet Sundsör, gården Bommersvik samt sockenkyrkan Turinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Turinge socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Turinge församling och för de borgerliga frågorna till Turinge landskommun. Landskommunen ingick 1971-1998 i Södertälje kommun och ingår från 1999 i Nykvarns kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Turinge-Taxinge församling.[3]

1959 överfördes den obebodda fastigheten Lövdal 1:2, med en areal av 0,47 kvadratkilometer, varav allt land, till Taxinge socken.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Turinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Öknebo härad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[5][6]

Gården Bommersvik.

Turinge socken ligger nordväst om Södertälje med Mälaren i nordväst sjö Yngern i söder. Socknen har odlingsbygd i sin mellersta del och är i övrigt en kuperad skogsbygd.[7][1][8]

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]
Runstenen Sö 338 i kyrkan.

Boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen, skärvstenshögar och skålgropar. Från järnåldern finns 45 gravfält och fyra fornborgar. En runsten Sö 338 är inmurad i kyrkan.[8][7][9][10]

Namnet (1200-talets senare del Thorungi) är ett bygdenamn med efterleden inbyggarbeteckningen inge/unge. Förleden kommer från sjön Turingen som innehåller thor(a), 'den bergiga sjön, sjön med höglänta stränder'.[11]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Turinge socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 1 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 186 anm. till Stockholms län not 15
  5. ^ Administrativ historik för Turinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Turinge socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Turinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf  ==Bildgalleri==

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]