US-A

Från Wikipedia

Upravlyaemy Sputnik Aktivnyj (ryska: Управляемый Спутник Активный) eller US-A, i västvärlden känt som Radar Ocean Reconnaissance Satellite eller RORSAT, sovjetiskt satellitprogram för militär havsövervakning. Totalt sköts 38 satelliter upp mellan 1965 och 1988. Satelliterna använde radar för att följa både militär och civil fartygstrafik oavsett ljus- och väderförhållanden, syftet var att förse marinflygförband och ubåtar utrustade med sjömålsrobotar med måldata. Robotar som P-5 Pjatjorka hade så pass lång räckvidd att de robotbärande fartygen och ubåtarna inte kunde upptäcka mål på de avstånden med egna sensorer. De flesta av satelliterna hade en kärnreaktor som elektrisk kraftkälla.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Eftersom effekten som återreflekteras till en radar är omvänt proportionellt mot avståndet upphöjt i fyra så var satelliterna tvungna att ha en låg omloppsbana på cirka 250 kilometers höjd för att kunna fungera effektivt. Om dessa satelliter skulle ha drivits med solpaneler skulle luftmotståndet i den övre atmosfären krävt orimliga mängder raketbränsle för att hålla satelliten i omloppsbana, dessutom skulle satelliten ha varit oanvändbar under dygnets mörka timmar. Därför valde man att använda en BES-5-reaktor på 2 kW elektrisk effekt. Reaktorn är en snabb reaktor med höganrikat U-235 som bränsle, en kalium-natriumlegering som kylmedium och termoelektrisk generator som genererar elektricitet. Efter att satelliten hade tjänat ut och inte hade bränsle nog att hålla sig kvar i omloppsbana så sköts reaktorn upp i en högre begravningsbana med hjälp av en fastbränsleraket. Begravningsbanan på cirka 900 kilometers höjd som skulle säkerställa att det radioaktiva materialet skulle stanna i omloppsbana i mer än 400 år innan föll ner på jorden, på den tiden skulle radioaktiviteten i reaktorbränslet ha hunnit avklinga betydligt. Vid ett par tillfällen misslyckades dock begravningsmanövern och delar av reaktorn föll ner på jorden. Satelliterna vägde runt 3800 kg, var 10 meter långa och hade en diameter på 1,3 meter. Reaktorn och dess begravnings mekanism vägde 1 250 kg och upptog 5,8 meter av satellitens längd.[1]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen av US-A-satelliterna och den tillhörande flerfunktionsraketen UR-200 beställdes den 6 mars 1961 från Vladimir Tjelomejs konstruktionsbyrå OKB-52. Efter att Nikita Chrusjtjov avsattes 14 oktober 1964 omvärderades alla utvecklingsprogram som Chrusjtjov hade omhuldat såsom Tjelomejs projekt, detta ledde till att utvecklingen av UR-200 avbröts men utvecklingen av US-A satelliten fortsatte men överfördes till KB-1. Istället beställdes utvecklingen av Tsyklon-2 bärraketen baserad på den interkontinentala ballistiska roboten R-36 den 24 augusti 1965. Den första prototypsatelliten utan reaktor eller radarsystem sköts upp den 28 december 1965. Ytterligare tre prototyper utan reaktorer ombord sköts upp innan utvecklingen överfördes till KB Arsenal i maj 1969. 1975 godkändes satellitsystemet för militärt bruk.[2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

US-A satelliterna skulle tillsammans med signalspaningssatelliterna av typen US-P ge information vart större flottstyrkor tillhörande NATO befann sig. Denna målinformation sände satelliterna ut i realtid samt lagrade ombord för att kunna sända ner den till markstationen i Noginsk utanför Moskva. Fartyg utrustade med tunga sjömålsrobotar, som kryssare ur klasserna Projekt 1144 Orlan och Projekt 1164 Atlant eller ubåtar av typen Projekt 949 Granit var utrustade med satellitlänken Kasatka-B (svala, NATO-rapporteringsnamn: Punch Bowl) för att kunna ta emot målinformation direkt från satelliterna.[1]

I fredstid sköts US-A satelliterna vanligen upp i par som följdes åt i den närmaste identiska banor men med 20 till 30 minuters fördröjning, på så sätt kunde samman mål observeras med 20 till 30 minuters mellanrum varigenom målets kurs och hastighet kunde uppskattas. I Bajkonur fanns beredskapslager där 22 stycken Tsyklon-2 bärraketer med tillhörande satelliter lagrades, huvuddelen av satelliterna var antisatellit vapnet Istrebitel Sputnik men upp till sju satelliter i lagret uppskattades vara av typerna US-A och US-P av CIA. I kristid kunde man skjuta upp 6 till 10 Tsyklon-2 raketer per dag. I krigstid skulle ett nätverk av sju US-A satelliter och fyra US-P satelliter kunna ge en kontinuerlig målbild mellan de nordliga breddgraderna 50° och 70° som var högst två timmar gammal. Dessa satelliter skulle vara ett primärt mål för amerikanska antisatellitrobotar som ASM-135 ASAT.[1] Ett scenario som skildras i bland annat Tom Clancys bok Röd Storm.


Uppskjutningsdatum och satelliter i projektet[redigera | redigera wikitext]

Alla satelliter utom de två första i programmet sköts upp med Tsyklon-2 bärraketer från Kosmodromen i Bajkonur, de två första prototyperna sköts upp med en Sojuz 11A510 bärraket.

Satelliterna i projektet med uppskjutningsdatum och bandata.[2][3]
Namn COSPAR Uppskjutning Uppskjutning till
begravningsbana
Banelement Notering
Spaningsbana Begravningsbana Banlutning
Perigeum Apogeum Omloppstid Perigeum Apogeum Omloppstid
Kosmos 102 1965-111A 22:19 28 december 1965 205 km 267 km 89,20 min 64,9° Prototyp utan reaktor
Kosmos 125 1966-067A 09:07 20 juli 1966 204 km 260 km 89,10 min 64,9° Prototyp utan reaktor
Kosmos 198 1967-127A 11:28 27 december 1967 28 december 1967 266 km 270 km 89,86 min 907 km 927 km 103,40 min 65,1° Prototyp utan reaktor
Kosmos 209 1968-023A 09:30 22 mars 1968 24 mars 1968 250 km 250 km 89,5 min 876 km 927 km 103,00 min 65,3° Prototyp utan reaktor
Kosmos 367 1970-079A 10:26 3 oktober 1970 3 oktober 1970 241 km 267 km 915 km 1 022 km 104,50 min 65,3° Reaktor ombord
Kosmos 402 1971-025A 11:29 1 april 1971 240 km 264 km 951 km 1035 km 104,90 min 65,0°
Kosmos 469 1971-117A 11:30 25 december 1971 4 januari 1972 259 km 276 km 89,65 min 948 km 1 006 km 104.60 min 65°
Kosmos 516 1972-066A 10:36 21 augusti 1972 21 september 1972 256 km 277 km 89,65 min 906 km 1 038 km 104,50 min 64,8000°
? 25 april 1973 Misslyckad uppskjutning
Kosmos 626 1973-108A 20:19 27 december 1973 11 februari 1974 257 km 280 km 89,7 min 907 km 982 km 103,90 min 65,4000°
Kosmos 651 1974-029A 07:30 15 maj 1974 25 juli 1974 256 km 276 km 89,6 min 890 km 946 km 103,40 min 65,0000°
Kosmos 654 1974-032A 06:53 17 maj 1974 30 juli 1974 261 km 277 km 89,7 min 924 km 1 006 km 104,40 min 64,9000°
Kosmos 723 1975-024A 11:00 2 april 1975 16 maj 1975 256 km 277 km 89,6 min 899 km 961 km 103,60 min 64,7000°
Kosmos 724 1975-025A 11:00 7 april 1975 12 juni 1975 258 km 276 km 89,7 min 852 km 943 km 102,90 min 65,6000°
Kosmos 785 1975-116A 12:45 12 december 1975 13 december 1975 259 km 278 km 89,7 min 907 km 1 004 km 104,20 min 65,1000°
Kosmos 860 1976-103A 18:06 17 oktober 1976 10 november 1976 260 km 278 km 89,6 min 923 km 995 km 104,30 min 64,7000°
Kosmos 861 1976-104A 16:53 21 oktober 1976 20 december 1976 256 km 280 km 89,6 min 928 km 987 km 104,20 min 64,9000°
Kosmos 952 1977-088A 14:25 16 september 1977 258 km 278 km 89,7 min 911 km 990 km 104,10 min 64,9000°
Kosmos 954 1977-090A 13:48 18 september 1977 251 km 265 km 89,70 min 65,0000° Störtade i Kanada
Kosmos 1176 1980-034A 11:40 29 april 1980 10 september 1980 260 km 265 km 89,6 min 873 km 962 km 103,40 min 64,8000°
Kosmos 1249 1981-021A 18:09 5 mars 1981 19 juni 1981 258 km 282 km 89,6 min 904 km 976 km 103,90 min 65,0000°
Kosmos 1266 1981-037A 03:45 21 april 1981 29 april 1981 259 km 278 km 89,65 min 911 km 941 km 103,60 min 64,8000°
Kosmos 1299 1981-081A 16:37 24 augusti 1981 5 september 1981 250 km 281 km 89,7 min 926 km 962 km 103,90 min 65,1000°
Kosmos 1365 1982-043A 19:39 14 maj 1982 27 september 1982 259 km 276 km 89,6 min 881 km 979 km 103,60 min 65,1000°
Kosmos 1372 1982-052A 13:58 1 juni 1982 11 augusti 1982 258 km 277 km 89,6 min 919 km 966 km 103,90 min 64,9000°
Kosmos 1402 1982-084A 10:06 30 augusti 1982 250 km 266 km 89,60 min 65,0000° Störtade i Södra atlanten
Kosmos 1412 1982-099A 00:01 2 oktober 1982 10 november 1982 255 km 280 km 89,6 min 886 km 998 km 103,90 min 64,8000°
Kosmos 1579 1984-069A 00:21 29 juni 1984 27 september 1984 257 km 281 km 89,6 min 914 km 970 km 103,90 min 65,1000°
Kosmos 1607 1984-112A 12:29 31 oktober 1984 1 februari 1985 256 km 280 km 89,6 min 908 km 994 km 104,10 min 65,0000°
Kosmos 1670 1985-064A 05:36 1 augusti 1985 22 oktober 1985 248 km 626 km 89,6 min 893 km 1 007 km 104,10 min 64,9000°
Kosmos 1677 1985-075A 22:33 23 augusti 1985 23 oktober 1985 248 km 626 km 89,6 min 880 km 1 001 km 103,90 min 64,7000°
Kosmos 1736 1986-024A 10:05 21 mars 1986 20 juni 1986 248 km 261 km 89,6 min 936 km 995 km 104,40 min 65,0000°
Kosmos 1771 1986-062A 12:58 20 augusti 1986 15 oktober 1986 89,6 min 909 km 1 000 km 104,20 min 65,0000°
Kosmos 1860 1987-052A 21:33 18 juni 1987 28 juli 1987 255 km 283 km 89,7 min 900 km 992 km 104,00 min 65,0000°
Kosmos 1900 1987-101A 05:40 12 december 1987 30 september 1988 263 km 287 km 89,8 min 696 km 735 km 99,10 min 66,1000°
Kosmos 1932 1988-019A 14:21 14 mars 1988 20 maj 1988 256 km 279 km 89,7 min 920 km 1 008 km 104,40 min 65,1000°

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Asif Siddiqi (1999). ”Staring at the Sea: The Soviet RORSAT and EORSAT programmes”. Journal of the British Interplanetary Society (British Interplanetary Society) 52: sid. 397-416. ISSN 0007-084X. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103225054/http://faculty.fordham.edu/siddiqi/writings/p14_siddiqi_jbis_rorsat_1999.pdf. Läst 6 mars 2017. 
  2. ^ [a b] ”US-A”. Encyclopedia Astronautica. http://www.astronautix.com/u/us-a.html. Läst 27 februari 2017. 
  3. ^ Sven, Grahn. ”The US-A program (Radar Ocean Reconnaissance Satellites - RORSAT) and radio observations thereof”. http://www.svengrahn.pp.se/trackind/RORSAT/RORSAT.html. Läst 27 februari 2017.