Projekt 1144 Orlan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


För fartygsklassen från andra världskriget med samma namn, se Kirov-klass (kryssare).


Naval Ensign of the Soviet Union.svg Projekt 1144 Orlan
Slagkryssaren Frunze
Slagkryssaren Frunze
Allmänt
Design Baltiysky örlogsvarv
Fartyg tillhörande klassen Kirov, Frunze, Kalinin, Yury Andropov, Dzerzjinskij (skrotad innan färdigställning)
Tekniska data
Deplacement 24 300 ton (standard)
28 000 ton (fullastad)
Längd 252 meter
Bredd 28,5 meter
Djupgående 9,1 meter
Framdrift
Framdrift 2 × GT3A-688 ångturbiner
Kraftkälla 2 × KN-3 kärnreaktorer
Maskinstyrka 140 000 shp[1]
Prestanda
Hastighet 32 knop
Maxfart 20 knop (enbart atomkraft)
Räckvidd 1 000 NM vid 30 knop
obegränsad vid 20 knop
Lastförmåga
Besättning 710
Beväpning
Helikoptrar 3 helikoptrar
Sensorer Radar: (NATO-rapporteringsnamn): Voskhod MR-800 (Top Pair) 3D sökradar, fockmast Fregat MR-710 (Top Steer) 3D sökradar, stormast 2 × Palm Frond navigationsradar, fockmast
Ekolod: Horse Jaw LF skrovekolod Horse Tail VDS (Variable Depth Sonar)

Kirov-klass är en klass av militära örlogsfartyg i den ryska flottan och den största och tyngsta ytstridsfartygen (dvs inte ett hangarfartyg, anfallsfartyg eller ubåt) för närvarande i aktiv drift i världen. Klassen byggdes ursprungligen för den sovjetiska flottan. I Ryssland är de vanligtvis känd under beteckningen Projekt 1144 Orlan (havsörn).

Till storlek är bara hangarfartyg större och är ungefär lika stor som slagskeppen under första världskriget. På grund av detta kallas fartygen ibland för slagkryssare i väst. Det är lämpligare att benämna Kirov-klassen för en ”tung atomdriven robotkryssare”[2], vilket även överensstämmer med den ryska beteckningen тяжёлых атомных ракетных крейсеров. Närmast jämförbar är de stora kryssarna i Alaska-klassen i amerikanska flottan, som hade deplacement och beväpningen av en slagkryssare men som annars var närmare en tung kryssare till användning och konstruktion. Uppkomsten av Kirov-klassen spelade en stor roll i drifttagandet av slagskeppen i Iowa-klassen i amerikanska flottan under 1980-talet.[3][4][5]

Kirov-klassens skrovform användes också för den atomdrivna signalspaningsfartyget SSV-33 Ural.

Bestyckning[redigera | redigera wikitext]

Kirov-klassen är tungt bestyckad med både tunga sjömålsrobotar, luftvärnsrobotar, luftvärnskanoner och artilleri. Först och främst finns tolv sexställiga B-203A vertikallavettage (totalt 96 S-300F Fort (SA-N-6 Grumble) robotar med en räckvidd mot inkommande robotar på 25 meters höjd av 25 kilometer; mål på 2000 meters höjd och högre kan bekämpas ut till 90 kilometer), och sedan ett dubbeltorn med 130-millimeters 70-kalibrig AK-130 allmålskanon med 840 granater och en eldhastighet av 60 (AR-32 influence eller DVM-60M time-fuzed) granater per minut och eldrör. Maximal räckvidd mot ytmål är 28 kilometer, mot luftmål avsevärt kortare.

Kortdistansluftförsvarssystemen består dels av 16 åttaställiga 3K95 Kinzhal (SA-N-9 Gauntlet) luftvärnsrobotsystem (totalt 128 robotar med en räckvidd av 1 till 12 kilometer och möjlighet att insättas mot mål på en höjd från 9 till 6000 meter), och dels av sex 3K87 Kortik CIWS (SA-N-11 Grison), vardera med åtta robottuber (totalt 192 robotar med en räckvidd av 1 till 10 kilometer och förmåga att insättas mot mål på en höjd från 10 till 6000 meter; 48 missiler per CIWS)) och två 30-millimeters Gatlingkanoner (totalt 24 000 granater) med en eldhastighet av 2 500 granater per minut och eldrör och en räckvidd på mellan 500 och 1500 meter och med en topphöjd på 3000 meter.

Fartyget har som huvudbestyckning 20 stycken P-700 Granit (SS-N-19 Shipwreck). Roboten har en räckvidd på 625 km och kan förses med vanlig stridsspets på 750 kg eller en kärnladdning på 500 kiloton.

Enheter[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsnamn Omdöpt I tjänst Status
Kirov Admiral Usjakov 30 december 1980 Planeras att byggas om och återgå i drift 2020.[6]
Frunze Admiral Lazarev 31 oktober 1984 Planeras att byggas om och återgå i drift 2020.[6]
Kalinin Admiral Nachimov 30 december 1988 Översyn[7][8] (På översyn sedan 1999, beräknas vara i drift år 2012 efter översyn)
Jurij Andropov Pjotr Velikij 18 april 1998 Aktiv[9] (Operationer i Indiska oceanen 2010)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Janes.com
  2. ^ Armi da guerra, De Agostini, Novara, 1985.
  3. ^ Middleton, Drew (13 mars 1981). ”Pentagon likes budget proposal, but questions specifics” (på engelska). The New York Times: s. A14. 
  4. ^ Bishop, s. 80
  5. ^ Miller & Miller, s. 114
  6. ^ [a b] http://en.rian.ru/mlitary_news/20100725/159939020.html
  7. ^ Barents Observer, Sevmash ready to modernize nuclear cruiser, 2009-11-16, [1]
  8. ^ May2010 TV21 [2]
  9. ^ http://www.warfare.ru/?lang=&linkid=1739&catid=268

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]