Ulf Torell

Från Wikipedia
Ulf Torell, som student i Lund på 1940-talet.

Ulf Per Erik Torell, född 27 augusti 1925 i Stockholm, död 10 juni 2013 i Göteborg, var en svensk historiker, lärare och författare.[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ulf Torell var son till överläraren Erik Torell och Viva Liljewall. Modern dog när Ulf Torell var ett halvt år gammal. När fadern gifte om sig med Tora Widström fick han sex halvsyskon.

Ulf Torell var sedan 1961 gift med Lilian, född Brun, (1931–2015). Han hade barnen Torbjörn född 1954, Katarina född 1956, Viveka född 1961 och Torsten född 1963.[1]

Ulf Torell är gravsatt i minneslundenÖstra kyrkogården i Göteborg.[2]

Släktens äldste stamfar var bonden Håkan Persson (1620~1673) från Söraskog, Ramkvilla i Småland.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lilian och Ulf Torell vid sommarhuset i norra Skåne, hösten 2012.

Familjen Torell flyttade 1932 till Sollefteå där Ulf Torell tog realexamen. Han flyttade till Lund för att gå i gymnasiet och bodde då hos sin faster Ruth och farbror Hugo Fröderberg, som var barnlösa och bodde i den stora överläkarvillan på Vipeholms sjukhus. Efter studentexamen läste Ulf Torell historia och statskunskap vid universitetet i Lund.

Som många i släkten blev Torell lärare och tjänstgjorde som lektor vid olika skolor i Helsingborg och Landskrona. Han ville forska och kom med i projektet ”Sverige under andra världskriget”. Här skrev han 1973 avhandlingen Hjälp till Danmark. Det danska temat återkom i böckerna Fönster till den fria världen om den danska motståndsrörelsen och samarbetet med svenskarna och Sverige under den tyska ockupationen samt Nordiskt persongalleri med fokus på andra världskriget, som innehåller intressanta kortbiografier.

Familjen ärvde släktgården "Ullebo" i Nygård, Ramkvilla. Där upptäckte Ulf Torell ett rikt material i form av brev från farmors bror Claës Håkanson (1855–1924), som var läkare i Paris i slutet av 1800-talet. Av detta blev det boken Breven berätta – Vem var Claës Håkanson? – En kulturhistorisk läkarbiografi. Claës Håkanson hade i Paris lärt känna skulptören Per Hasselberg och i denne fann Torell ytterligare en intressant personlighet att fördjupa sig i och skriva om. Han kom 2007 ut med Per Hasselberg – den nakna sensualismens skulptör.

Ulf Torell var en flitig besökare på Göteborgs konstmuseum. Här fann han ytterligare intressanta personligheter, som han ägnade en bok: Målaren Olof Sager-Nelson och meccenaten Pontus Fürstenberg.[4]

Han färdigställde 2012 boken om Benedict Arnold och West Point under Amerikanska frihetskriget 1775–1783 med underrubriken ”Förräderi av svartaste färg”. Det är en historia om generalen Arnold, som byter sida i krigets slutskede och sviker alla sina tidigare vänner.[1]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • "Hjälp till Danmark : militära och politiska förbindelser 1943–1945", Allmänna förlaget, Stockholm 1973, Serie: Sverige under andra världskriget, [ISSN: 99-0108326-5], Diss. Stockholms universitet, ISBN 91-38-01693-1
  • "Breven berätta : Vem var Claës Håkanson? : En kulturhistorisk läkarbiografi", TOR förlag, Göteborg 1999, ISBN 91-630-8892-4
  • "Claes Håkanson, smålänning, lundensare, Parissvensk, läkare (1855–1924) : en kort, kulturhistorisk biografi", Ingår i: Personhistorisk tidskrift : Personhistoriska samfundet, Krylbo 1999, s. 29-41, ISSN 0031-5699
  • "Jag är en stackare... - Ur en brevväxling mellan Per Hasselberg, August Strindberg och Claës Håkanson", Ingår i: Blekingeboken, 2004, s. 61-83, ISSN 0348-9639
  • "Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten Pontus Fürstenberg : Breven berättar", Warne, Partille 2004, ISBN 91-86425-67-6
  • "Per Hasselberg : Den nakna sensualismens skulptör", Ronneby hembygdsförening, Ronneby 2007, ISBN 978-91-9750-923-7
  • "Fönster till den fria världen : Den danska motståndsrörelsen och dess verksamhet i Sverige under ockupationstiden 1940–1945", Warne, Partille 2008, ISBN 978-91-8559-715-4
  • "Nordiskt persongalleri med fokus på andra världskriget", Recito, Norsborg 2011. Om: Gustaf MannerheimTrygve LieChristian GüntherCarl August EhrensvärdJohn Christmas MöllerFrode Jakobsen. ISBN 978-91-7517-044-2
  • "Benedict Arnold och West Point under Amerikanska frihetskriget 1775–1783 : Förräderi av svartaste färg", Recito, Norsborg 2012, ISBN 978-91-7517-197-5
  • "Olof Sager-Nelson", artikel i "Värmländsk kultur", Föreningen Värmländsk kultur, Nr 5-2012, s. 7-10, ISSN 0282-5856

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] "Minnesord", Hervor Sjödin [syster], Göteborgs-Posten den 19 juli 2013.
  2. ^ "Ulf Torell", graven.gbg.svenskakyrkan.se.
  3. ^ "Breven berätta : Vem var Claës Håkanson? : En kulturhistorisk läkarbiografi", TOR förlag, Göteborg 1999, ISBN 91-630-8892-4. s. 8.
  4. ^ "Torell, Ulf: Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten pontus Fürstenberg", Recension av Håkan Sandell i Kristianstadsbladet den 6 juni 2005.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Minnesord, Hervor Sjödin [syster], Göteborgs-Posten den 19 juli 2013.
  • Breven berätta : Vem var Claës Håkanson? : En kulturhistorisk läkarbiografi, TOR förlag, Göteborg 1999, ISBN 91-630-8892-4. s. 8.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]