Ungersk vizsla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ungersk vizsla
Vizsla.jpg
Korthårig vizsla
Rasgrupp (FCI) Grupp 7, sektion 1 Kontinentala stående fågelhundar (av braquetyp)
Rasgrupp (SKK) Grupp 7 Stående fågelhundar
Ursprungsland  Ungern
Rasklubb Svenska Vorstehklubben
Varianter korthårig
strävhårig
Andra namn Vizsla, Hungarian Pointer
Rasstandard korthårig, FCI 57 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
strävhårig, FCI 239 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
Färg djupt gulröd (semmelgelb)
Mankhöjd
Hanhund 58-64 cm
Tik 54-60 cm

Ungersk vizsla är en ungersk jakthund, som gärna används som fågelhund eftersom den inte har något emot vatten. Den kan även användas som familjehund. Rasen är en kontinental stående fågelhund av braquetyp. Ungersk viszla finns med två hårlag; korthårig eller strävhårig. Strävhårig ungersk vizsla är nära besläktad med vorsteh. I Sverige tillhör ungersk vizsla Svenska Vorstehklubben och det finns cirka 300 individer av rasen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Profil av en 5 månader gammal korthårig vizsla med den karakteristiska djupt gulröda färgen

Stående fågelhundar finns avbildade och beskrivna i Képes Krónika, den ungerska kungakrönikan från 1358–1370. Före gevärens införande på 1700-talet användes stående fågelhundar vid jakt med nät eller vid falkenering. Den varmgula färgen tros ha kommit med turkiska hundar efter Osmanska rikets invasion 1526. Namnet vizsla nämns första gången 11 juni 1569 då en Tomas Nadasdy skickar ett brev till sin mor, den ungerska lordkanslerns fru. [1]

Under 1800-talet importerades både brittiska och tyska jakthundar för att förbättra den inhemska stammen. Bland raser som kan ha inkorsats nämns irländsk setter, engelsk setter, korthårig vorsteh, blodhund, foxhound och t.o.m. vinthundsrasen sloughi. Trots inkorsningarna behöll vizslan sitt främsta kännetecken, den djupt gulröda färgen. Vid denna tid användes vizslan inte bara till fågeljakt på land och i vatten, utan även till annan småviltjakt och t.o.m. till jakt i koppel (pack) på vildsvin. Vizslan anses stå nära den silvergrå weimaranern och det råder fortfarande delade meningar om vilken av raserna som är originalet.

Det var först 1920 som den målmedvetna renaveln av vizslan inleddes. Den strävhårgia varianten togs fram på 1930-talet genom inkorsning av strävhårig vorsteh. 1936 erkändes vizslan av den internationella hundorganisationen FCI. Både första och andra världskriget innebar att stammen reducerades starkt och rasen fick restaureras med ett fåtal kvarvarande individer.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Vizslan är en mångsidig jakthund. Förutom som stående fågelhund kan vizslan användas både som apportör på land och i vatten, som stötande hund och som eftersökshund. Den håller spontant kontakt med jägaren under jakten och har ett tydligt stånd. Vizslan är livlig, vänlig och mycket lättlärd. Den är känslig för omild behandling.

För att få högre utmärkelser på hundutställning måste en vizsla ha meriter från jaktprov för stående fågelhund.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Strävhårig vizsla.

Enligt rasstandarden skall hunden vara medelstor, korthårig med utpräglade drag och hållning. Den ska vara robust, men hellre lätt byggd. Pälsen ska helst vara skuggad rostig guld. På grund av att det är en arbetshund skall framhävda och muskulösa muskler, ärr eller blekt päls aldrig inverka på resultat i tävlingar Mankhöjden skall vara lite kortare än kroppslängden, bröstkorgens djup lite kortare än halva mankhöjden och nospartiets längd skall vara något kortare än längden av halva huvudet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Robert L. White: Vizsla, Allenhurst, New Jersey 2004, sid 11, ISBN 1-59378-270-5

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Ungersk vizsla.