Ursholmen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ursholmen syd
Yttre Ursholmen med fyrtornen från 1891.
Yttre Ursholmen med fyrtornen från 1891.
LägeStrömstads kommun[1], Sverige
Svenskt fyrnummer860800
Internationellt fyrnummerC 0304
FyrkaraktärLFl(2) WRG 15s
Koordinater58.83262°N,10.990081°E
Lyshöjd33 meter ö.h.
Tornets höjd13 meter
Byggår1891
Färgvit med svart band
Lysvidd10 nautiska mil
Nuvarande optik3:e ordningens dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona
Yttre Ursholmen med de båda fyrtornen varav det södra har kvar sin lanternin och fortfarande är i drift. Berggrunden på holmen består av gnejs med inslag av svart diabas.
Fyrvaktarbostället på Yttre Ursholmen.

Ursholmen är en ö i Kosterarkipelagen i Strömstads kommun, Bohuslän, Västra Götalands län. Ön är en tidigare bemannad fyrplats och Sveriges västligaste bebyggda ö.

Ursholmen ligger 4 kilometer sydväst om Sydkoster och drygt 4 kilometer väster om Ramsö.

Öster om Ursholmen, som även kallas Yttre Ursholmen, ligger ön Inre Ursholmen. Avståndet mellan öarna är bara cirka fyrtio meter där sundet är som smalast.

Ursholmarna ligger inom Kosterhavets nationalpark.

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Ursholmarnas berggrund består huvudsakligen av gnejs. Gnejsen är genombruten av parallella gångar av svart diabas. De väl synliga diabasgångarna kallas ”Hin Håles (Djävulens) Harvedrag”. Mellan 1890 och 1903 bröts diabas på Inre Ursholmen bland annat för förädling till gravstenar. Tyvärr var järnhalten i diabasen så hög att gravstenarna rostade, varför brytningen upphörde.

Fyrarna[redigera | redigera wikitext]

Fyrplatsen på Yttre Ursholmen är en så kallad dubbelfyr med två 13 meter höga torn. Den etablerades år 1891 och ersatte de misslyckade dubbelfyrarna på Nordkoster. När fyrarna uppfördes blev de Sveriges första fyrar med betongtorn.

År 1931 släcktes en av de två fyrarna och dess överdel togs bort. Den kvarvarande fyren automatiserades och elektrifierades 1965. År 2000 togs elkabeln bort och istället installerades solpaneldrift. Samtidigt reducerades också fyrens ljusstyrka väsentligt. År 2008 överlät Sjöfartsverket fyrtornen till Naturvårdsverket, som tidigare ägde den övriga bebyggelsen på ön. Sjöfartsverket betalade även en summa pengar till reparationer, då skicket på de båda tornen var eftersatt.

När fyrpersonalen var som störst fanns det en skola på Ursholmen under en del av året. Bebyggelsen på Ursholmen består av de två fyrtornen, tre bostäder, ett museum (tidigare förrådsbod), fyra ladugårdar samt ved- och fäbodar.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ursholmarna har uppkallats efter sina, på läsidan, steniga stränder, med klappersvallar med rundade stenar (stenmalar på bohuslänska). Ur eller or är fornvästnordiska för sten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Knapp, Ted; Söderlund Miko (2008). Längs kusten i Bohuslän: skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare (3., omarb. uppl.). Göteborg: Tre böcker. Libris 11278157. ISBN 9789170296604 
  • Källgård, Anders; Ahlborg Johnny G. R. (2013). Sveriges öar (3., utök. uppl.). Stockholm: Carlsson. Libris 13560679. ISBN 9789173315739 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bebyggelseregistret, läs online.[källa från Wikidata]