De nio deltagande lagen spelade först en inledande omgång uppdelade i tre grupper varifrån de två bäst placerade lagen från varje grupp gick vidare till en finalomgång för placeringarna ett till sex. De tre sämst placerade lagen ifrån den inledande omgången fick spela vidare i en placeringsomgång för att avgöra placeringarna sju till nio.
För första gången deltog Japan och Australien vid en olympisk ishockeyturnering. Två interna tyska kvalifikationsmatcher avgjorde att Västtyskland skulle representera Tyskland, som annars brukade ställa upp med ett gemensamt lag under denna period.
Värdlandet USA utnyttjade fördelen med hemmabana och vann överraskande OS-guld i ishockey för första gången. De två favoritlagen, före turneringens start, Kanada och Sovjetunionen, kom tvåa respektive trea. Detta var samtidigt USA:s andra världsmästartitel, 27 år efter deras första titel i världsmästerskapet 1933.
Kvalificeringsmatcher
Ett tyskt lag var kvalificerat att delta i turneringen, så de två tyska landslagen spelade två utslagsmatcher om OS-platsen. Den första matchen spelades den 9 december1959 i Garmisch-Partenkirchen i Västtyskland, där västtyskarna vann med 5-2. Returmatchen tre dagar senare i Weisswasser slutade med västtysk seger, denna gång med 5-3. Därmed vann västtyska landslaget rätten att representera Tyskland i den olympiska ishockeyturneringen.
Guld
USA
Silver.svg){kind=small}
Canada
Brons
Sovjet
Kanada.svg){kind=small}
.svg){kind=link}