Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1987

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1987
Datum17 april - 3 maj 1987
Deltagare
Nationer i
huvudmästerskap
8
Värdskap
LandÖsterrike Österrike
SpelplatserWien
Placeringar
Gold medal world centered.svg Guld Sverige
Silver medal world centered.svg Silver Sovjetunionen
Bronze medal world centered.svg Brons Tjeckoslovakien
Övrigt
Matcher40
Mål280
(7,00 mål per match)
Flest mål
Vladimir Krutov, SOV (11 mål)

Världsmästerskapet i ishockey 1987 var det 52:a världsmästerskapet i ishockey, arrangerat av International Ice Hockey Federation, och matcherna europeiska lag emellan gällde samtidigt som det 63:e Europamästerskapet i ishockey. Mästerskapet avgjordes i fyra divisioner som A-, B-, C-VM och D-VM. De fyra turneringarna avgjordes som följer:

A-VM i Wien i Österrike under perioden 17 april - 3 maj 1987.
B-VM i Canazei i Italien under perioden 26 mars - 5 april 1987.
C-VM i Köpenhamn i Danmark under perioden 20 - 29 mars 1987.
D-VM i Perth i Australien under perioden 13 mars - 20 mars 1987.

Totalt var det 28 landslag anmälda till VM – ett nytt rekord. För första gången deltog lag från Nya Zeeland och Hongkong. Den enda förändringen i spelmodellen var införandet av D-världsmästerskapet, som avgjordes mellan 4 lag i en dubbelrunda där alla mötte alla. Fler lag, främst från Europa, var anmälda att delta i D-VM men på grund av kostnaden valde de att inte ställa upp.

För A-VM i Wien 1987 stod diskussioner och beslut kring tabeller mer i förgrunden än det rent sportsliga detta år. Orsaken till diskussionerna var uttagningen av Miroslav Sikora i Västtysklands landslag. Sikora var född i Polen och hade deltagit i spelat för Polen i juniorernas B-VM. [1] 1977 hade familjen dock flytt till dåvarande Västtyskland och fått västtysk nationalitet. Det västtyska ishockeyförbundet, DEB, hade innan VM fått klartecken att använda Sikora i truppen. Efter en succéinledning av det västtyska laget, med vinster över Finland och Kanada, lämnade de två lagen in en protest, tillsammans med Schweiz som hoppades på fördelar i nedflyttningsstriden, mot att Miroslav Sikora spelade trots att han spelat för Polen tidigare. IIHF godkände först protesten och drog in de poäng som Västtyskland lyckats spela ihop. Västtyskland kunde dock visa upp i domstol det godkännande som spelaren fick innan VM vilket gjorde att IIHF drog tillbaka sitt tidigare beslut. Västtyskland fick stort stöd från andra länder, speciellt från Sverige, som menade att om man fick göra så i olympiska sammanhang så borde det vara tillåtet i världsmästerskap[2], som om Västtysklands poäng drogs in och fördelades till Kanada och Finland, skulle hamna i nedflyttningsserien. Det västtyska laget lyckades dock inte att nå finalspelet, trots den fina inledningen, men var snubblande nära att för första gången gå vidare. Dessutom så uppdagades ett dopingfall under A-VM. Amerikanen Scott Young testades positivt efter matchen mot Tjeckoslovakien. Eftersom USA förlorade matchen med 4-2 ändrades resultatet till 4-0 och spelaren i fråga diskvalificerades.

Nya världsmästare blev överraskande Sverige, som efter domstolsbeslutet tog sig till finalomgången. Sverige lyckades vinna med bättre målskillnad gentemot Sovjet. En huvudroll i detta fick Kanada som lyckades spela en mållös match mot Sovjet men sedan förlorade med hela 9-0 i sin slutmatch mot Sverige. Det svenska laget blev världsmästare i kavaj, då den sista matchen i turneringen spelades mellan Tjeckoslovakien mot Sovjetunionen. Vid vinst för Tjeckoslovakien skulle tjeckerna bli världsmästare och Sverige silvermedaljörer. Sovjetisk poängvinst, oavgjort eller vinst, skulle ge Sverige guldet. Tjeckoslovakien gjorde 1-0 och försvarade sig väl. Dock lyckades Vladimir Krutov göra 1-1 och Sverige var världsmästare. Igor Stelnov ökade på till 2-1 och Sverige för första gången på 25 år världsmästare. Denna, den fjärde mästerskapstiteln, var den hittills tyngsta då Sverige vid de övriga tre tillfällena lyckats vinna då VM-drabbats av bojkotter (VM 1953, VM 1957 och VM 1962). Sovjetunionen fick nöja sig med att för 25:e gången erövra europamästerskapstiteln. Ett nytt rekord noterades i världsmästerskapet då Australien i D-gruppen vann över Nya Zeeland med 58-0. Därmed var det tidigare rekordet från VM 1949 slaget då Kanada vann mot Danmark med 47-0.

A-VM[redigera | redigera wikitext]

Efter en inledande omgång, där de åtta lagen spelade alla-mot-alla, fortsatte de fyra bäst placerade lagen i mästerskapsomgången om placeringarna 1-4, medan de fyra övriga lagen spelade vidare i nedflyttningsomgången om placeringarna 5 till 8. Poäng och målskillnad från den inledande omgången fördes inte med till mästerskapsomgången, vilket det dock gjordes för och nedflyttningsomgången.

Inledande omgång[redigera | redigera wikitext]

Matcherna spelades i Wiener Stadthalle och Donauparkhalle i Wien, Österrike.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Sovjetunionen 7 7 0 0 48 12 +36 14
2  Tjeckoslovakien 7 5 1 1 24 15 +9 11
3  Sverige 7 4 0 3 30 17 +13 8
4  Kanada 7 3 1 3 25 17 +8 7
5  Finland 7 3 0 4 18 28 −10 6
6  Västtyskland 7 3 0 4 17 24 −7 6
7  USA 7 2 0 5 19 36 −17 4
8  Schweiz 7 0 0 7 17 49 −32 0

Matcher[redigera | redigera wikitext]









Nedflyttningsomgång[redigera | redigera wikitext]

De fyra sämst placerade lagen från den inledande omgången spelade alla-mot-alla om att undgå att flyttas ned i B-gruppen. De intjänade poängen och målskillnaden från den inledande omgången flyttas med till nedflyttningsomgången.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
5  Finland 10 5 1 4 32 34 −2 11
6  Västtyskland 10 4 1 5 31 37 −6 9
7  USA 10 4 0 6 36 49 −13 8
8  Schweiz 10 0 0 10 26 71 −45 0

Matcher[redigera | redigera wikitext]



Mästerskapsomgång[redigera | redigera wikitext]

De fyra bäst placerade lagen från den inledande omgången spelade alla-mot-alla om världsmästerskapstitel och placeringar 1 till 4. Poängen och målskillnad från den inledande omgången flyttades inte med till mästerskapsomgången, alla lag startade från noll poäng och 0-0 i målskillnad.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Sverige 3 1 2 0 14 5 +9 4
2  Sovjetunionen 3 1 2 0 4 3 +1 4
3  Tjeckoslovakien 3 1 1 1 8 7 +1 3
4  Kanada 3 0 1 2 2 13 −11 1

Matcher[redigera | redigera wikitext]



Slutställning[redigera | redigera wikitext]

VM 87 EM 87 Nation
Guld 4  Sverige
Silver Guld  Sovjetunionen
Brons Silver  Tjeckoslovakien
4 Deltar ej i EM  Kanada
5 Brons  Finland
6 5  Västtyskland
7 Deltar ej i EM  USA
8 6  Schweiz

B-VM[redigera | redigera wikitext]

B-världsmästerskapet spelades i Canazei, Italien. De åtta lagen spelade om en uppflyttningsplats till A-VM 1986 och om att undgå de två nedflyttningsplatserna till C-VM 1986.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Polen 7 6 0 1 39 11 +28 12
2  Norge 7 5 1 1 33 25 +8 11
3  Österrike 7 5 0 2 41 27 +14 10
4  Frankrike 7 4 1 2 37 26 +11 9
5  Östtyskland 7 2 2 3 25 31 −6 6
6  Italien 7 2 1 4 28 30 −2 5
7  Nederländerna 7 1 1 5 30 37 −7 3
8  Kina 7 0 0 7 14 60 −46 0

Som det bästa laget vid B-VM kvalificerade Polen sig till A-VM 1989. De blev ersatta av Schweiz, som flyttades ner från A-gruppen.

Nummer 7 och 8, Nederländerna och Kina, flyttades ned till C-gruppen till VM 1989. Upp från C-gruppen kom Danmark och Japan.

Matcher[redigera | redigera wikitext]











C-VM[redigera | redigera wikitext]

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Japan 7 5 1 1 61 13 +48 11
2  Danmark 7 5 1 1 47 23 +24 11
3  Rumänien 7 5 1 1 48 22 +26 11
4  SFR Jugoslavien 7 3 4 0 60 23 +37 10
5  Ungern 7 3 0 4 33 28 +5 6
6  Nordkorea 7 2 0 5 13 45 −32 4
7  Bulgarien 7 1 1 5 21 40 −19 3
8  Belgien 7 0 0 7 8 87 −79 0

Japan och Danmark flyttades upp till B-gruppen i VM 1989 och ersattes av Nederländerna och Kina. Rumänien valde av ekonomiska skäl, då C-VM 1989 skulle avgöras i Australien och Rumänien gjorde bedömningen att reskostnaderna skulle bli för höga, att frivilligt degraderas till D-VM.

Matcher[redigera | redigera wikitext]








D-VM[redigera | redigera wikitext]

D-världsmästerskapet spelades i Perth i Australien. De fyra lagen spelade om två uppflyttningsplatser till C-VM 1989.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Australien 6 5 1 0 177 6 +171 11
2  Sydkorea 6 4 1 1 130 16 +114 9
3  Nya Zeeland 6 2 0 4 42 143 −101 4
4  Hongkong 6 0 0 6 1 185 −184 0

Australien och Sydkorea flyttades upp till C-gruppen i VM 1989 och ersattes av Belgien och Rumänien.

Matcher[redigera | redigera wikitext]






Total slutställning[redigera | redigera wikitext]

A-VM 1987
Guld  Sverige
Silver  Sovjetunionen
Brons  Tjeckoslovakien
4  Kanada
5  Finland
6  Västtyskland
7  USA
8  Schweiz
B-VM 1987
9  Polen
10  Norge
11  Österrike
12  Frankrike
13  Östtyskland
14  Italien
15  Nederländerna
16  Kina
C-VM 1987
17  Japan
18  Danmark
19  Rumänien
20  SFR Jugoslavien
21  Ungern
22  Bulgarien
23  Nordkorea
24  Spanien
D-VM 1987
25  Australien
26  Sydkorea
27  Nya Zeeland
28  Hongkong

Skytteliga[redigera | redigera wikitext]

Plac. Namn Land Mål Pass Poäng
1 Vladimir Krutov Sovjetunionen 11 4 15
2 Sergej Makarov Sovjetunionen 4 10 14
3 Igor Larionov Sovjetunionen 4 8 12
4 Vjatjeslav Bykov Sovjetunionen 5 6 11
  Aron Broten USA 5 6 11
6 Gerd Truntschka Västtyskland 3 8 11
  Bengt-Åke Gustafsson Sverige 3 8 11
8 Helmut Steiger Västtyskland 5 5 10
9 Tomas Sandström Sverige 5 5 10
  Vjatjeslav Fetisov Sovjetunionen 5 5 10

IIHF:s val av bästa spelare[redigera | redigera wikitext]

All star team[redigera | redigera wikitext]

Laguppställningar[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (på svenska)Hockey (CEWE) (4). 1995. 
  2. ^ Norlin, Arne. Hockey - de tuffa lirarnas spel. Rabén & Sjögren