Vattenkraftens miljöpåverkan
Vattenkraftens miljöpåverkan är flerfaldig. Den är dock förnybar och ger i drift inga utsläpp till miljön. Däremot förstörs natur- och estetiska värden genom förändringar i landskapet, när kraftverk, dammar och regleringsmagasin byggs. Områden som ligger uppströms dammar och kraftverk sätts under vatten. Nedströms kraftverket blir vattenföringen lägre och flodfåran ibland helt torrlagd. Miljöförstöringen yttrar sig på olika sätt, dels direkt på de berörda ekosystemen, dels som samhällseffekter för de närboende i form av försämrade utkomstmöjligheter i fiske och markförstöring. Härtill kommer risken för översvämningar vid dammbyggnader.
Projektens tillåtlighet och ersättningskrav från berörda prövades i Sverige tidigare av vattendomstolar. När den nya miljöbalken trädde i kraft 1999, så ersattes vattendomstolarna av miljödomstolar. Då skärptes även kraven på 1991 års miljökonsekvensbeskrivning ar, som skall upprättas innan någon gör ett ingrepp i vattendrag.
Kraftverksdammar fungerar som vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar (vanligast lekvandring). Detta gäller till exempel asp, vimma, id, ål, lax, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr, öring, röding och elritsa. Dammar stoppar fiskarna från att nå sina reproduktionsområden eller uppväxtområden, vilket gör att bestånden minskar eller utrotas. Dammarna förändrar även vattendragens naturliga flödesvariationer. Vattendragen svämmar till exempel inte över, vilket är en viktig process för att föra ut näring från vattendragen till de omgivande markerna. Vattenregleringen av dammarna leder genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten till ett kraftigt stört ekosystem.
Andra former av vattenkraft som vågkraft och tidvattenkraftverk har sin påverkan i marina miljöer.
Kraftverksdammen
Under tiden för själva uppförandet av ett vattenmagasin för vattenkraft uppstår konsekvenser i proportion till projektens omfattning.
En jättedamms effekter på samhället kan vara betydande. Exempelvis kommer De tre ravinernas damm vid Yangtze i Kina att skapa en reservoar som är 600 km lång. Byggandet av dammen tvingade över en miljon människor att flytta, och reservoaren kommer dränka många arkeologiska lämningar.[1] Det uppskattas att 40-80 miljoner människor världen över har tvingats lämna sina hem på grund av dammbyggen.[2]
Itaipu-dammen och Yacyretá-dammen mellan Paraguay och Brasilien respektive Argentina har också skapat omfattande miljöskador i form förstörelse av naturliga habitat för vilda djur och fisk. Den höjda vattennivån har också genom översvämningar skadat delar av den paraguayska staden Encarnación. En politisk knäckfråga uppstod kring den del av inkomsterna som Paraguay erhåller från de huvudsakliga energianvändarna Brasilien och Argentina.
Bygget av Assuandammen i Egypten skapade Nassersjön, vilket gjorde att en fornlämning som Abu Simbels klipptempel måste flyttas till en högre nivå. För lokalbefolkningen fick det konsekvensen att 50 000 egyptier och 40 000 sudaneser tvingades flytta. Problem med malaria och bilharzia har ökat efter fördämningens tillkomst. Den orsakar även erodering av flodbäddarna.
En kollaps eller ett dammbrott kan ha katastrofala konsekvenser på stora områden nedströms dammen, men regelbunden övervakning av deformationer och läckage i och runt dammen kan förhindra de flesta olyckor. Många dammar är konstruerade så att vattennivån kan sänkas betydligt för att kunna utföra underhåll på erosionsskydd, tätskikt eller tätning av berget under dammen.
Möjlig positiv påverkan
Ett exempel på att nya naturvärden kan skapas, är Järnporten i Donau som blivit en stor turistattraktion.
Dammar kan reducera utsläpp av växthusgaser, om de ersätter en annan kraftkälla baserad på fossila bränslen. Om det finns mycket vegetation i det område som översvämmas av dammen, och denna vegetation inte röjs, kan dock utsläppen bli större än från ett oljeeldat kraftverk med samma effekt.[3] Detta beror på att vegetationen dör och då börjar avge det kol som finns bundet i växten. Om nedbrytningen är anaerob, så bildas metan som är en växthusgas.
Uppströms dammen
Dämningen av ett vattendrag skapar en reservoar uppströms dammen. Marker svämmas över och förstör de livsmiljöer som fanns innan dammen anlades. Det gäller både vattenekosystem och landekosystem. Vattenytan i dammen är större än vad ytan av floden skulle ha varit, vilket gör att avdunstningen ökar. När landytor översvämmas, kommer växtmaterial att brytas ned, vilket leder till koldioxidavgång till atmosfären. I det stillastående vattnet finns risk för syrgasbrist, vilket kan skada vattenlevande organismer som fisk. Vid syrgasbrist finns även risk att nedbrytningen skapar metan, vilket är en potent växthusgas.
Fragmenteringen av ekosystemet
Dammvallen bildar en mur tvärs över vattendraget. Muren hindrar vandrande fiskar som asp, lax, öring, flodnejonöga, vimma och ål från att nå sina reproduktions- eller uppväxtområden. Dessa vandringshinder kan skada fiskpopulationerna allvarligt. Beräkningar har gjorts, som visar att dammar är huvudorsaken till minskningar av populationerna hos 50% av de hotade fiskarterna i Europa.[4]. Ofta minskar populationen eller så utrotas den helt. Organismer som blev fast på uppströmssidan av dammen kan ha ett för litet habitat för att populationen ska vara långsiktigt stabil. Har de väl försvunnit från området uppströms dammen, kan nya individer inte återkolonisera från nedströms liggande partier.[5]
Anläggandet av fisktrappor kan hjälpa fisk att passera dammen. Studier har dock visat att dödligheten för laxungar och föräldrafiskar som ska vandra ut är hög. Ska de passera många kraftverk kan dödligheten vara så hög som 85%.[6]
Vattentemperatur
Vattnet i en reservoar är vanligen varmare på vintern och svalare på sommaren, än vad det skulle vara utan en damm. Detta påverkar organismer både i och nedströms dammen. Om dammen har ett bottenutskov, kommer vattnet på sommaren vara kallare än vanligt och under vintern varmare än normalt. Detta medför att organismer växer långsammare på sommaren och att deras ämnesomsättning är högre än normalt under vintern. Den högre ämnesomsättningen resulterar i ökad energiförbrukning med svält som följd.
Effekter av reglering
Många dammar regleras under året. Detta innebär att vattennivån i dammen varierar, i vissa fall med ett 20-tal meter. Regleringen orsakar påverkan på stränderna. Näringsrikt finsediment transporteras bort från stranden ut till djupare delar. Då stranden är den produktiva delen av sjöar och dammar, leder detta till att vattenmagasinen blir näringsfattigare med dvärgbestånd av röding och öring som följd.[7]
Nedströms dammen orsakar regleringen på årsbasis ett omvänt flöde. I Sverige behövs mest elkraft under vintern. Därför tappar man mest vatten under vintern. Vattenmagasinen samlar sedan på sig vatten under sommaren och hösten, vilket resulterar i låga flöden under denna period. Ett naturligt vattendrag har de högsta flödena under snösmältningen om våren och under hösten. Arter som är anpassade till detta får problem, om deras lekområden är torrlagda eller har låga flöden.[8]
Snabb reglering av flödet genom kraftverket på kort tid, så kallad korttidsreglering, orsakar kraftiga svängningar i vattenflöde och vattenstånd. Förändringarna i flödet gör att fåror ömsom torrläggs och ömsom översvämmas. Fisk stängs in när flödet stängs av eller så torrläggs rommen, varvid leken spolieras.
Referenser
- ^ ”Three Gorges dam wall completed”. Kinas embassad. 20 maj 2006. http://www.china-embassy.org/eng/zt/sxgc/t36502.htm. Läst 21 maj 2006.
- ^ World Commission on Dams Report
- ^ Hydroelectric power's dirty secret revealed - earth - 24 February 2005 - New Scientist
- ^ Northcote T. 1998. Migratory behaviour of fish and its significance to movement through riverine fish passage facilities. In Migration and Fish Bypasses, M, Jungwirth S, Schmutz S Weiss (eds). Fishing News Books: Cambridge; 3–18.
- ^ Rapport om vandringshinder av Länsstyrelsen i Stockholms län.
- ^ Calles, O. & Greenberg, L.A.; Connectivity is a two-way street - The need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers, River Research & Applications, (2009).
- ^ Tobias Vrede, Emil Rydin och Göran Milbrink; Habitatförstärkning i näringsutarmade regleringsmagasin, Avdelningen för limnologi, Institutionen för ekologi och evolution, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet samt Avdelningen för zooekologi, Institutionen för ekologi och evolution, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet (2007).
- ^ Birgitta Renöfält och Christer Nilsson; Miljöanpassade flöden - Sammanställning av forskning och utveckling med avseende på ”flödesregimer”, Landskapsekologigruppen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet (2005).