Vaxholmslinjen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Vaxholmslinjen (även Vaxholms inre befästningslinje) var mellan 1914 och 1925 huvudbefästningslinjen i Stockholms skärgård som sträckte sig från Värmdö i öst över Rindö, Vaxön, Edholma till Lillskär i väst.[1] Vaxholmslinjen bestod av en serie batteriplatser och minspärrar och skulle försvara farlederna till och från Stockholm mellan Värmdö i öst och Resarö i väst. Här fanns de viktiga sunden vid Oxdjupet och Kodjupet.

Vaxholmslinjens batteriplatser och spärrar. Batterierna 17 och 18 utrangerades redan 1903.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Linjen var från 1914 huvudförsvarslinje. Efter 1925 övertogs uppgiften av Vaxholms yttre befästningslinje och Vaxholmslinjen avvecklades.[2] Vaxholmslinjen bestod av 23 batteriplatser som sträckte sig från 1:a batteriet i öst (på norra Värmdö) till 16:e batteriet i väst (på den lilla ön Lillskär utanför Kullö). Linjen indelades i tre sektioner där sektion 1 även kallas Värmdölinjen med batteri 1 till 7.[1]

Bland de större forten längs linjen kan nämnas: Myttingefortet, Vretafortet och 7:e batteriet på Värmdö (samtliga byggda 1899-1903), Rindö redutt (byggd 1858-1863) med tillhörande 12:e batteriet (byggt i mitten av 1870-talet) och Byviksfortet (uppfört 1897-1900) samtliga på Rindö.

Även Vaxholms kastell (totalombyggnad 1833) och befästning Oskar-Fredriksborg (invigd 1877) var en del av Vaxholmslinjen. Inte alla batterier kvarstod i organisationen fram till 1925, en del utgick tidigare som exempelvis 17:e batteriet och 18:e batteriet som utrangeras redan 1903 och Kronuddens batteri (13:e batteriet) som utgick 1916.

Batterier i urval[redigera | redigera wikitext]

Bild Beteckning Geografiskt läge/koordinater Fler bilder Kort beskrivning
Värmdölinjen 1a batteri 2011b.jpg 1:a batteriet 59°23′29″N 18°27′36″Ö / 59.39139°N 18.46000°Ö / 59.39139; 18.46000 1:a batteriet Öppen ställning, ligger på Värmdö söder om Värmdövägen vid Myttingeviken. Beväpning: två 8 mm kulsprutor m/1894 på pansarkärror.
Värmdölinjen 2a batteri 2011b.jpg 2:a batteriet 59°23′43″N 18°27′50″Ö / 59.39528°N 18.46389°Ö / 59.39528; 18.46389 2:a batteriet Öppen ställning, ligger strax norr om Värmdövägen mellan Myttinge och Stenslätten. Beväpning: två 8 mm kulsprutor m/1894 på pansarkärror.
Myttingefortet 2011d.jpg Myttingefortet

(3:e batteriet)

59°23′54″N 18°27′42″Ö / 59.39833°N 18.46167°Ö / 59.39833; 18.46167 Myttingefortet Myttingefortet, även 3:e batteriet, ligger cirka 400 meter norr om batteri nr 2. Beväpning: sex 8,4 cm kanoner m/1881 i pansartorn.
Värmdölinjen 4e batteriet 2011d.jpg 4:e batteriet 59°24′20″N 18°27′20″Ö / 59.40556°N 18.45556°Ö / 59.40556; 18.45556 4:e batteriet Öppen ställning, ligger cirka 200 meter nordost om Vretafortet. Beväpning: två 8 mm kulsprutor m/1894 på pansarkärror.
Värmdölinjen 2011d.jpg Vretafortet

(5:e batteriet)

59°24′17″N 18°27′13″Ö / 59.40472°N 18.45361°Ö / 59.40472; 18.45361 Vretafortet Vretafortet, även 5:e batteriet, ligger cirka 800 meter norr om Myttingefortet. Beväpning: fyra 8,4 cm kanoner m/1881 i pansartorn.
Värmdölinjen 7e batteri 2011a.jpg 7:e batteriet 59°24′08″N 18°26′23″Ö / 59.40222°N 18.43972°Ö / 59.40222; 18.43972 7:e batteriet Ligger längst i väst på Värmdö, cirka 300 meter norr om Fredriksborgs fästning. Beväpning: fyra 12 cm kanoner m/1885 på hjullavett.
Byviksfortet 2011d.jpg Byviksfortet

(8:e batteriet)

59°23′59″N 18°25′33″Ö / 59.39972°N 18.42583°Ö / 59.39972; 18.42583 Byviksfortet Ligger på östra Rindö, cirka 500 meter väst om Befästning Oskar-Fredriksborg. Fortet försågs med fyra 12 cm och tre 57 mm kanoner i pansartorn.
11e batteriet Rindö 2011.jpg 11:e batteriet 59°23′57″N 18°23′45″Ö / 59.39917°N 18.39583°Ö / 59.39917; 18.39583 11:e batteriet Ligger tillsammans med 9:e och 10:e batteriet i en grupp mitt på norra sidan av Rindö. 11:e batteriet användes även under andra världskriget som ställning för 10,5 cm luftvärnsartilleri.
Rindö redutt 2011e.jpg Rindö redutt

(12:e batteriet)

59°24′22″N 18°22′01″Ö / 59.40611°N 18.36694°Ö / 59.40611; 18.36694 Rindö redutt Ligger på västra Rindö, ritades av fortifikationsingenjören Johan af Kleen, uppfördes under åren 1858–1863 och var redan omodern vid invigningen. För att avhjälpa denna brist försågs anläggningen med nytt batteri beläget framför själva redutten (se 12:e batteriet, Rindö).
12e batteriet, Rindö 2011a.jpg 12:e batteriet

(tillhör Rindö redutt)

59°24′22″N 18°21′49″Ö / 59.40611°N 18.36361°Ö / 59.40611; 18.36361 12:e batteriet Ligger på västra Rindö ett hundratal meter väst om Rindö redutt. Beväpningen utgjordes av fyra 15,2 cm kanoner m/98B i tornlavettage m/1900A som 1933 flyttades till batteri LOLandsort där de ingick i Havsbandslinjen.
Kronuddens batteri 2011d.jpg Kronuddens batteri

(13:e batteriet)

59°24′19″N 18°21′13″Ö / 59.40528°N 18.35361°Ö / 59.40528; 18.35361 Kronuddens
batteri
Ligger på Kronudden inom orten Vaxholm. Kallas även "Portugisiska batteriet" och bestyckades 1904 med bland annat fyra 27 cm bakladdningskanoner av 1874 års modell, som var kustartilleriets grövsta pjäser.
Vaxholmslinjen batteri 17.jpg Pålsundsbatteriet

(17:e batteriet)

59°23′52″N 18°19′17″Ö / 59.39778°N 18.32139°Ö / 59.39778; 18.32139 Inga fler bilder Ligger på Bogesundslandet intill sydvästra landfäste av Pålsundsbron. Området har varit befäst sedan 1713. Kvarvarande anläggning består av två bunkrar murade i gråsten.
Fort Vaxholm.jpg Vaxholms kastell

(19:e batteriet)

59°24′11″N 18°21′34″Ö / 59.40306°N 18.35944°Ö / 59.40306; 18.35944 Vaxholms
kastell
År 1548 uppfördes den första anläggningen, 1604 tillkom ytterligare förstärkningar. 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende.
Oskar Fredriksborg 2011d.jpg Oskar-Fredriksborgs befästning

(23:e batteriet)

59°23′55″N 18°26′7″Ö / 59.39861°N 18.43528°Ö / 59.39861; 18.43528 Oskar-Fredriksborg Ligger på östra Rindö i vid Oxdjupet och uppfördes 1870-1877. Befästningen har gett namn åt den intilliggande tätorten Oskar-Fredriksborg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Enligt Erik Himmelstrand på Vaxholms Fästnings Museum.
  2. ^ Sobéus (2000), s. 13

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sobéus, Urban (2000). Havsbandslinjen i Stockholms skärgård 1933-1945. Militärhistoriska Förlaget. ISBN 91-85266-74-4 
  • Hansson, Lars A. (2013). Vaxholmslinjen. LAH Bunkertours. ISBN 978-91-977297-6-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]