Vaxholms fästning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vaxholms fästning.
Vaxholms fästning, med Vaxholm till vänster i bild. I förgrunden en vägfärja på Vaxholmsleden.
Fästningen sedd från Vaxholm
Vaxholms fästning.
Kanoner på innergården.
Waxholmsbolagets Storskär framför fästningen.

Vaxholms fästning eller Vaxholms kastell, är en numera uttjänt befästning som upptar ön Vaxholmen i sundet mellan staden Vaxholm och Rindö i Stockholms skärgård. 1548 uppfördes den första anläggningen för skydd av inloppet till Stockholm och efterhand tillkom ytterligare utbyggnader. 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Sedan 1935 är Vaxholms fästning ett statligt byggnadsminne.

Vaxholms fästning var från 1916 även namnet på den befästningslinje som sträckte sig från Värmdö över Rindö, Vaxholms kastell, Vaxö, Edholma till Lillskär och som även går under namnet Vaxholmslinjen.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidigt insåg man platsens strategiska betydelse vid farleden in till Stockholm. I början av 1500-talet lät riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) därför uppföra ett blockhus på Vaxholmen. Vid Västerås riksdag 1544 genomdrev Gustav Vasa en landsomfattande försvarsplan. I denna ingick en permanent befästning på Vaxholmen, till skydd för inloppet till Stockholm och för att man skulle kunna undersöka och kräva tull av passerande fartyg. 1548 byggdes därför den första befästningen som bestod av ett enkelt blockhus i trä på en plats som kungen Gustav Vasa själv utsett. Under Johan III:s styre ersattes sedan blockhuset med ett runt stentorn. 1604 tillkom ytterligare förstärkningar och 1612, samma år som fästningen hejdade ett danskt anfall, förstärktes "Vaxholms hus" med vallar och en del andra försvarsverk runt tornet.

Under de två följande seklen påbörjades ett antal förstärkningar och utbyggnader varav många aldrig slutfördes. Anläggningen användes under denna tid mestadels som tullstation. Under Rysshärjningarna på ostkusten 1719 blev fästningen attackerad av ryska galärer som blev bemötta av ett starkt bombardemang från fästningen och örlogsfartyg som tillsammans med bomstängslen spärrade farleden till Stockholm. Stockholmseskadern bestående av fyra linjeskepp, fem fregatter och tolv galärer skulle blockera leden och därmed utgöra ett betryggande lås för huvudstaden. Ryssarna gav sig iväg och gjorde inga mer försök att inta Stockholm.

Kastellet[redigera | redigera wikitext]

I februari 1808 gick ryssarna över gränsen till Finland, finska kriget, och genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avträddes Finland och Åland till Ryssland. Detta ökade fästningens strategiska betydelse igen, och 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Ansvarig var fortifikationsofficeren Carl Fredrik Meijer. Den gamla skansen med tornet revs 1833 och en helt ny fästning anlades i dess ställe enligt det moderna system vilket inspirerats av de franska ingenjörerna Marc René Montalbert (1714-1800) och Lazare Carnot (1753-1823), och som även tillämpades vid byggandet av Karlsborgs fästning. Centralt i befästningssystemet var torn och byggnader i flera våningar, med kanoner uppställda i bombsäkra kasematter. Kastellets släta murverk gjordes 2,2 meter tjockt och det centrala tornet i fem våningar byggdes in i den så kallade norra linjen som var de anslutande byggnadslängor (linjer) som skulle tjäna som kaserner för fästningens besättning på 1 200 man. Tornets nyklassicistiska stil anslöt i viss mån till Meijers slutvärn på Karlsborgs fästning. Framför och vid sidan om tornet anlades utanverk, donjoner och kaponjärer. Som en del i försvarsverket uppfördes även Rindö redutt på ön Rindö nordöst om kastellet.[2]

Ombyggnaden var helt genomförd 1863 men under tiden hade de tekniska landvinningarna inom artilleriet gjort fästningen föråldrad, 1872 gjordes ett prov där pansarbåten Hildur med sina nya räfflade kanonerna med spetsiga projektiler sköt igenom en av murarna. Samtidigt hade de allt större fartygen vuxit sig för stora för Kodjupet och vägen förbi fästningen, varför man muddrade det försänkta Oxdjupet och byggde Oskar-Fredriksborg vid den nya farleden. Vaxholms kastell tappade därefter gradvis sin militärstrategiska betydelse. Det gemensamma namnet för alla försvarsanordningarna vid inloppet till Stockholm var fram till 1942 Vaxholms fästning.[3]

Vaxholm var en mellanstation i den strategiska optiska telegraflinjen mellan Söderarm och Stockholms slott. I museet finns regeringen bevarad, den del varifrån Edelcrantz optiska telegraf manövrerades.

Fängelse[redigera | redigera wikitext]

Fästningen användes under 1700- och 1800-talen som fängelse. Några av de inlåsta var "stortjuven" Jacob Guntlack, publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe och generalen Georg Carl von Döbeln. Som kuriosa kan nämnas att även Pippi Långstrumps pappa suttit här, i filmen Pippi Långstrump på de sju haven där fästningen fick agera sjörövarfort.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Ursprunget till namnet Vaxholm är oklart. Den mest troliga teorin är härledningen Vaktsholm - en holme där man håller vakt. En annan teori är Vaksholm - en holme där man vakar in rätt vindar - vilket passar bra med det geografiska läget.

Idag[redigera | redigera wikitext]

Fästningen innehåller idag Vaxholms fästnings museum med utställningar om bland annat Sveriges kustförsvar under 500 år, livet i fästningen förr, fängelsehålorna och beredskapen i skärgården under andra världskriget. Vaxholms fästning är statligt byggnadsminne sedan 1935 och förvaltas av Statens fastighetsverk. Vaxholms fästning bebos av familjen Himmelstrand. Det finns även rum och frukost till uthyrning i kastellet.[4]

Kommendanter[redigera | redigera wikitext]

Intill år 1935 chefen för Vaxholms kustartilleriregemente:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt Erik Himmelstrand på Vaxholms Fästnings Museum.
  2. ^ Thomas Roth: Det senare 1900-talets svenska befästningskonst
  3. ^ SFV - Siaröfortet
  4. ^ ”Välkommen till Kastellet Bed & Breakfast”. Kastellet Bed & Breakfast. http://www.kastelletvaxholm.se/se/hem. Läst 28 mars 2015. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]