Vaxholms kastell

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Vaxholms fästning)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vaxholms kastell / fästning
Vaxholms fästning från luften (cropped).jpg
Kastellet sedd från luften sydösterifrån.
Vaxholm Castle.jpg
Kastellet sedd söderifrån via Strandgatan i Vaxholm.
PlatsVaxholm
TypFästning
Byggd1548–1863
I brukNej
GarnisonKustförsvaret
Förvaltas/ägs avStatens fastighetsverk
Kastellet sedd från österifrån.
Kastellet sedd västerifrån.
Kastellet sedd söderifrån.

Vaxholms kastell (lokalt: "Kastellet"),[1] även Vaxholms fästning, är en numera uttjänt (tagen ur bruk) fästning i Stockholms skärgård belägen på en holme i sundet mellan öarna Vaxön och Rindö i Vaxholms kommun, ibland kallad "Vaxholmen". År 1548 uppfördes den första anläggningen för skydd av inloppet till Stockholm och efterhand tillkom ytterligare utbyggnader. År 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Sedan 1935 är Vaxholms fästning ett statligt byggnadsminne och sedan 2003 finns Vaxholms fästnings museum på ön.

Vaxholms fästning var från 1916 även namnet på den befästningslinje som sträckte sig från Värmdö över Rindö, Vaxholms kastell, Vaxö, Edholma till Lillskär och som även går under namnet Vaxholmslinjen.[2]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt Vaxholms kommuns hemsida 'vaxholm.se' kommer prefixet Vax i namnet Vaxholm från det fornsvenska ordet "vax" (väx, växa, växt) vilken kan översättas till "stark grönska" eller "god jordmån". Vaxholm bör därför ungefär betyda "väx-holmen" ("växtholmen", "odlingsholmen", etc).[3]

Detta motsägs dock av uppslagsverket "Gleerupska biblioteket, Geografien i skildringar och bilder, första bandet", utgiven 1912 av Gleerups förlag. Den berättar att staden "Vaxholm" på "Vaxön" är uppkallat efter den fästning som 1549 anlades på "Vaxholmen", ursprungligen kallad "Vaksholmen" ("bevakningsholmen", "övervakningsholmen", etc). Det vill säga, prefixet "vax" är en omstavning av "vaks" ("att vaka").[4]

På historiska kartor benämns holmen dock sällan om inte alls "Vaxholmen".[5][6][7][8][9][10] Från 1600-talet fram till mitten av 1700-talet benämns holmen "Skantzen" (äldre svensk stavning för försvarsanläggningen skansen),[5][7][8] vilket ändrades till "Castellet" nån gång mellan 1739 och 1779.[9][10] Namnet "Vaxholmen" förekommer dock ursprungligen för ön som senare döptes till "Vaxön"[5] (historisk stavning: waxholmen med liten bokstav, senare waxöön, waxön, waxöhn, etc).[7][8][9] Anledningen för namnbytet är inte känt men möjligen döptes ön om från "waxholmen" till "waxön" när öns lokala kyrkby fick stadsrättigheter 1652 och antog namnet Waxholm som stadsnamn (sedermera Vaxholms stad).[6][7][8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Tidigt insåg man platsens strategiska betydelse vid farleden in till Stockholm. I början av 1500-talet lät riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) därför uppföra ett blockhus på holmen. Vid Västerås riksdag 1544 genomdrev Gustav Vasa en landsomfattande försvarsplan. I denna ingick en permanent befästning på holmen, till skydd för inloppet till Stockholm och för att man skulle kunna undersöka och kräva tull av passerande fartyg. År 1548 byggdes därför den första befästningen som bestod av ett enkelt blockhus i trä på en plats som kungen Gustav Vasa själv utsett. Under Johan III:s styre (1556 – 1563) ersattes sedan blockhuset med ett runt stentorn.

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

År 1604 tillkom ytterligare förstärkningar och 1612 bestämdes det att "Vaxholms hus" skulle förstärkas med vallar och en del andra försvarsverk runt tornet, sedan kallad "Skantzen" (Skansen). Samma år hejdade fästningen danska flottan från att ta sig in i Stockholm, under ledning av fortifikationsofficeren Johan (Jean) van Monickhouen.[11][12]

Under de två följande seklen påbörjades ett antal förstärkningar och utbyggnader varav många aldrig slutfördes. Anläggningen användes under denna tid mestadels som tullstation.

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Under Rysshärjningarna på ostkusten 1719 blev fästningen attackerad av ryska galärer som blev bemötta av ett starkt bombardemang från fästningen och örlogsfartyg som tillsammans med bomstängslen spärrade farleden till Stockholm. Stockholmseskadern bestående av fyra linjeskepp, fem fregatter och tolv galärer skulle blockera leden och därmed utgöra ett betryggande lås för huvudstaden. Ryssarna gav sig iväg och gjorde inga mer försök att inta Stockholm.

Under 1700-talet började kastellet även användas som fängelse, något som varade fram till 1940-talet.[13] Några kända personer som varit inlåsta under denna period var "stortjuven" Jacob Guntlack, publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe och generalen Georg Carl von Döbeln.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Modell som visar Vaxholms fästning under början av 1800-talet.

I februari 1808 gick ryssarna över gränsen till Finland, finska kriget, och genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avträddes Finland och Åland till Ryssland. Detta ökade fästningens strategiska betydelse igen, och 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Ansvarig var fortifikationsofficeren Carl Fredrik Meijer. Den gamla skansen med tornet revs 1833 och en helt ny fästning anlades i dess ställe enligt det moderna system vilket inspirerats av de franska ingenjörerna Marc René Montalbert (1714-1800) och Lazare Carnot (1753-1823), och som även tillämpades vid byggandet av Karlsborgs fästning.

Centralt i befästningssystemet var torn och byggnader i flera våningar, med kanoner uppställda i bombsäkra kasematter. Kastellets släta murverk gjordes 2,2 meter tjockt och det centrala tornet i fem våningar byggdes in i den så kallade norra linjen som var de anslutande byggnadslängor (linjer) som skulle tjäna som kaserner för fästningens besättning på 1 200 man. Tornets nyklassicistiska stil anslöt i viss mån till Meijers slutvärn på Karlsborgs fästning. Framför och vid sidan om tornet anlades utanverk, donjoner och kaponjärer. Som en del i försvarsverket uppfördes även Rindö redutt på ön Rindö nordöst om kastellet.[14]

Vaxholms fästning i sitt slutgiltiga utförande. Vaxholm till vänster i bild. I förgrunden en vägfärja på Vaxholmsleden.

Ombyggnaden var helt genomförd 1863 men under tiden hade de tekniska landvinningarna inom artilleriet gjort fästningen föråldrad, 1872 gjordes ett prov där pansarbåten Hildur med sina nya räfflade kanoner med spetsiga projektiler sköt igenom en av murarna. Samtidigt hade de allt större fartygen vuxit sig för stora för Kodjupet och vägen förbi fästningen, varför man muddrade det försänkta Oxdjupet och byggde Oskar-Fredriksborg vid den nya farleden. Vaxholms kastell tappade därefter gradvis sin militärstrategiska betydelse.

Den 11 augusti 1887 inträffade Krutolyckan på Vaxholms fästning, vid vilken 19 artillerister ur Svea och Göta artilleriregementen omkom.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Det gemensamma namnet för alla försvarsanordningarna vid inloppet till Stockholm var fram till 1942 Vaxholms fästning.[15] Vaxholm var en mellanstation i den strategiska optiska telegraflinjen mellan Söderarm och Stockholms slott. I Vaxholms fästnings museum finns regeringen bevarad, den del varifrån Edelcrantz optiska telegraf manövrerades.

Kastellet idag[redigera | redigera wikitext]

Kanoner på borggården.

Fästningen innehåller i dag Vaxholms fästnings museum med utställningar om bland annat Sveriges kustförsvar under 500 år, livet i fästningen förr, fängelsehålorna och beredskapen i skärgården under andra världskriget. Vaxholms fästning är statligt byggnadsminne sedan 1935 och förvaltas av Statens fastighetsverk. Förutom museum bedrivs det på kastellet bland annat kulturarrangemang, aktiviteter inspirerade av Fångarna på fortet, och ett Bed and Breakfast.[16][1] Ett fåtal privatpersoner har även sin bostad på kastellet.

Waxholmsbolagets Storskär framför fästningen.

Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar (en del av Stockholms läns kollektivtrafiknät) trafikerar ön regelbundet. Mellan maj och september trafikeras sträckan mellan Vaxholm och kastellet också av en linfärja, överfarten tar några minuter.[1]

Kommendanter[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefen titulerades kommendant och hade tjänstegraden överste. Åren 1902–1935 var kommendanten även chef för Vaxholms kustartilleriregemente.[17]

  • 1555-1572 Pelts von Norden (Hövitsman)
  • 1572-1575 Anders Björnsson (Befallningsman)
  • 1575-1585 Erik Larsson Hård av Segerstad till Hjällö och Hårdeholm
  • 1585-1587 Sivard Jakobsson (Befallningsman)
  • 1587-1592 Hans Larsson (Befallningsman)
  • 1592-1595 Hans Fellerman (Befallningsman)
  • 1595-1596 Hans Johansson av Tre löv (Befallningsman)
  • 1596-1596 Göran Larsson
  • 1596-1597 David Danielsson Hund (Befallningsman)
  • 1597-okänt) Nils Kijl
  • (okänt-1604) Vilhelm Petersson Dantzeville (Befallningsman)
  • 1604-1606 Staffan Mickelsson (Befallningsman)
  • 1606-1609 Erik Oluffsson (Befallningsman)
  • 1609-1612 Henrik Nulcke (Befallningsman)
  • 1612-1612 Mårten Krakou (eller Cracou, Krakow)
  • 1612-1612 Erik Olovsson (Ståthållare)
  • 1612-1614 Tideman Skro (eller Schrou) (Ståthållare)
  • 1614-1624 Hans Nilsson Benick (Hövitsman)
  • 1624-1640 Olov Larsson
  • 1640-1647 Karl Olovsson Rosing
  • 1647-1653 Lars Olsson
  • 1653-1673 Hans Vilhelmsson Clerck
  • 1673-1676 Hans Hansson Clerck
  • 1673-1676 Mårten Hök (Underkommendant till Clerck)
  • 1665–1685: Per Lilje
  • 1676-1676 Erik Eriksson (Underkommendant till Per Lilje)
  • 1685–1707: Hans Olovsson
  • 1707–1719: Magnus Gabriel Sparrman
  • 1719–1720: Lars Adlerhjelm
  • 1720–1728: Johan Abraham Lillje av Aspenäs
  • 1728–1747: Didrik Blomcreutz d.ä.
  • 1743–1757: Gabriel Olderman Cronstedt (Överkommendant)
  • 1747–1759: Karl Ehrensvärd
  • 1757–1757: Didrik Blomcreutz d.y. (Vice kommendant)
  • 1759–1770: Karl Jakob Staël von Holstein
  • 1770–1772: Reinhold Anrep
  • 1772–1777: Vilhelm Julius Coyet
  • 1777–1792: Johan Gustav von Drake
  • 1792–1792: Sven Palmstjerna
  • 1792–1799: Nils Albert Ehrenström
  • 1799–1810: Harald Ehrenhjelm
  • 1810–1810: Samuel Elfving
  • 1810–1810: Gustav Aminoff
  • 1811–1821: Vilhelm Mauritz von Post
  • 1821–1827: Per Martin
  • 1827–1842: Anders Israel Panchéen
  • 1842–1853: Nils Harald Joachim Åkerstein
  • 1843–1844: Echard av Klercker (Tillförordnad under Åkerstein)
  • 1844–1844: Lars August Sandels (Tillförordnad under Åkerstein)
  • 1845–1845: Fredrik Vilhelm Edelsvärd (Tillförordnad under Åkerstein)
  • 1849–1851: Reinhold Ulrik Nauckhoff (Tillförordnad under Åkerstein)
  • 1851–1854: Karl Abraham Westman (Delvis tillförordnad under Åkerstein)
  • 1854–1854: Samuel August Sandels
  • 1854–1854: Alexis Erland Colliander
  • 1854–1856: Filip Verner von Schwerin (samtidigt som Nauckhoff)
  • 1854–1856: Reinhold Ulrik Nauckhoff (igen)
  • 1856–1868: Ludvig Strålenhjelm
  • 1868–1875: Krister Henrik d'Albedyll
  • 1875–1879: Otto Christian Sylwan
  • 1879–1896: Teodor Wennerholm
  • 1896–1904: Oskar Sylvander
  • 1904–1914: Karl Wilhelm Wirgin
  • 1914–1924: Herman Gustaf Mauritz Wrangel
  • 1924–1926: Sam Bolling
  • 1926–1929: Tor Carl Nicolaus Wahlman
  • 1929–1935: Theodor Hasselgren
  • 1935–1942: Harald Engblom

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Hitta till oss på Vaxholms Kastell och Badholmen”. Kastellet Vaxholm. https://www.kastellet.com/hitta-hit/. Läst 25 november 2020. 
  2. ^ Enligt Erik Himmelstrand på Vaxholms Fästnings Museum.
  3. ^ ”Vaxholms hemsida.”. Arkiverad från originalet den 29 september 2019. https://web.archive.org/web/20190929200314/https://www.vaxholm.se/externwebb-startsida/kommun-och-politik/fakta-om-vaxholm/historia.html. Läst 29 september 2019. 
  4. ^ ”Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet / 6”. Lund, C. W. K. Gleerups förlag. runeberg.org. http://runeberg.org/gleg/1/0012.html. Läst 16 juni 2022. 
  5. ^ [a b c d] ”Waxholm karta A3”. historiskakartor.lantmateriet.se. Waxholms kyrka utmärkt (1644) men inte Waxholms stad (1652). https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/A3/4c4d535f4133/lms2/LMS/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden. Läst 16 juni 2022. 
  6. ^ [a b c] ”Waxholm karta A4”. historiskakartor.lantmateriet.se. Waxholm utmärkt (1652) men kartan är äldre än A35 kartan (1739). https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/A4/4c4d535f4134/lms2/LMS/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden. Läst 16 juni 2022. 
  7. ^ [a b c d e] ”Waxholm karta A5”. historiskakartor.lantmateriet.se. Waxholm utmärkt (1652) men kartan är äldre än A35 kartan (1739). https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/A5/4c4d535f4135/lms2/LMS/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden. Läst 16 juni 2022. 
  8. ^ [a b c d e] ”Waxholm karta A6”. historiskakartor.lantmateriet.se. Waxholm utmärkt (1652) men kartan är äldre än A35 kartan (1739). https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/A6/4c4d535f4136/lms2/LMS/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden/Del%20av%20sk%C3%A4rg%C3%A5rden. Läst 16 juni 2022. 
  9. ^ [a b c d] ”Waxholm karta A35”. historiskakartor.lantmateriet.se. 1739. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/A35/4c4d535f413335/lms2/LMS/Sk%C3%A4rg%C3%A5rden/Sk%C3%A4rg%C3%A5rden. Läst 16 juni 2022. 
  10. ^ [a b c] ”Waxholm karta A36”. historiskakartor.lantmateriet.se. 1779. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/A36/4c4d535f413336/lms2/LMS/Sk%C3%A4rg%C3%A5rden/Sk%C3%A4rg%C3%A5rden. Läst 16 juni 2022. 
  11. ^ ”Vaxholms fästning”. https://kulturbilder.wordpress.com/2017/03/14/vaxholms-fastning/. Läst 27 juni 2022. 
  12. ^ ”Johan (Jean) Monickhouen, van”. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9445. Läst 27 juni 2022. 
  13. ^ ”Historien om Kastellet”. https://www.destinationvaxholm.se/sv/historiska-vaxholms-kastell/. Läst 27 juni 2022. 
  14. ^ Thomas Roth: Det senare 1900-talets svenska befästningskonst Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”SFV - Siaröfortet”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729023652/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/fastningar/siaro-fort-ljustero/. Läst 20 juli 2014. 
  16. ^ ”Välkommen till Kastellet Bed & Breakfast”. Kastellet Bed & Breakfast. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://archive.is/20150328125746/http://www.kastelletvaxholm.se/se/hem. Läst 28 mars 2015. 
  17. ^ Allan Cyrus (1927). Vaxholms Fästnings Kommendanter 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]