Skeppsholmens bergrum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′36″N 18°4′55″Ö / 59.32667°N 18.08194°Ö / 59.32667; 18.08194

Det ombyggda bergrummet i oktober 2010

Bergrummet på Skeppsholmen är en underjordisk anläggning på Skeppsholmen i Stockholm, som ligger rakt under Östasiatiska museet och Skeppsholmskyrkan på Skeppsholmens norra sida. Bergrummet anlades i början på 1940-talet för att ge plats åt marinchefen och hans stab i händelse av krig. Anläggningen har en yta av 4800 m².

Sedan hösten 2010 har Östasiatiska museet utställningslokaler i bergrummet.

Krigsanvändning[redigera | redigera wikitext]

Bergrummets entré från Högvakten
Bergrummets ingångstunnel från Högvakten
Terrakottaarmén i bergrummet

Bergrummet utsprängdes i början på 1940-talet för att ge plats åt marinchefen och hans stab i händelse av krig. Det består av åtta tunnlar som är hoplänkade med tvärskepp och diverse gångar. Anläggningen har en yta av 4800 m² och är utrustad med sex in- och utgångar, de flesta mot norr. En av utgångarna är passerbar med fordon och en utgång mynnar vid sidan om Mindepartementet mot öst. I anläggningen fanns plats för en stor stridsledningscentral bemannad av officerare och marinlottor. Här fanns även övernattningsrum för befälen och sovsalar för de värnpliktiga, samt matsal, sjukavdelning, duschrum och andra utrymmen. Här genomfördes praktiska övningar ända in på 1960-talet. I händelse av krig hade även örlogsvarvschefen utrymme för sin stab, och från Min- och Torpeddepartementets sida användes bergrummet för bland annat förvaring av minor och torpeder.

Fredsanvändning[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget sköttes hela flottans personalhantering från Skeppsholmen. De stora slamrande hålkortsmaskinerna fick stå i berget och delar av kustflottans arkiv och hemliga sjökort förvarades här fram till 1970-talet. 1969 flyttade marinkommandochefen till Musköbasen och bergrummet på Skeppsholmen blev mobiliseringsförråd fram till mitten av 1980-talet. På 1990-talet revs all inredning. Därefter fick bergrummet vara kuliss för bland annat några Martin Beck-filmer och TV-serien Kommissionen.

Den 24 maj 2008 öppnades bergrummet för ett engångsbesök av allmänheten; 5 918 personer kom till bergrummet i samband med kampanjen Hemliga svenska rum som Statens fastighetsverk anordnade.

Museum i bergrummet[redigera | redigera wikitext]

År 2006 gav regeringen Statens fastighetsverk (SFV) i uppdrag att i samråd med Nobelstiftelsen, Stockholms stad och Riksantikvarieämbetet utreda frågan om placering av Nobelmuseet på Skeppsholmen, där Skeppsholmskyrkan, Amiralitetshuset, Högvakten och bergrummen tillsammans skulle kunna bli en bra lösning för Nobelmuseets framtida lokaler. För SFV:s studie föreslogs följande lokalprogram:

  • Amiralitetshuset - forskningsavdelning, bibliotek, arkiv och administration
  • Bergrummen - permanenta och tillfälliga utställningar
  • Skeppsholmskyrkan - flexibel användning som auditorium, konferenslokal och mottagningsrum
  • Högvakten - ny entré

SFV:s utredning som överlämnades i januari 2007 pekade på en rad svårigheter som bland annat att bergrummet inte kommer att räcka till, att kommunikationen mellan byggnaderna är svårlöst och att bergrummet saknar dagsljus. Torun Hammar, projektledare för förstudien säger bland annat ”för att det skall kunna genomföras så är det många frågor som måste lösas”. Utredningen ligger nu till grund för fortsatta diskussioner, och för närvarande (april 2009) är frågan inte avgjord.

Under tiden har Skeppsholmskyrkan fått ett annat användningsområde. Kyrkan heter sedan 2009 Eric Ericsonhallen och inrymmer Eric Ericson International Choral Centre.

Bergrummet gjordes i början av år 2010 i ordning som utställningslokal för specialutställningar. Under vinterhalvåret 2010/2011 visade Östasiatiska museet delar av Terrakottaarmén med 315 föremål, från elva museer, fem kejserliga gravanläggningar och över tio olika utgrävningsplatser i Shaanxi-provinsen. [1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Östasiatiska museet

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]