Victor Hasselblad (företag)

Från Wikipedia
Version från den 31 juli 2017 kl. 13.40 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 8 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5beta))
Hasselblad 1600F.

Victor Hasselblad AB är ett svenskt företag med säte i Göteborg som blivit världsberömt genom tillverkning av kameran Hasselblad. Det fusionerades 2004 med det danska företaget Imacon A/S och fokuserar uteslutande på digital fotografi. Sedan juni 2011 ägs Hasselblad av det tysk-schweiziska rikskapitalbolaget Ventizz[1].

Historik

Grosshandlarfirma

Hasselbladhuset

Företaget grundades 1841 av Fritz Wictor Hasselblad (1816-1893) under namnet "Fritz W. Hasselblad & Co" (förkortat F.W.H & Co). F W Hasselblad & Co var från början en grosshandlarfirma som bland annat handlade med tyger, sybehörsartiklar, hushållsartiklar och vykort. 1871 övertog sonen Arvid Victor Hasselblad rörelsen och 1885 började företaget importera fotografiska produkter såsom kameror och film. Hasselbladhuset vid Lilla Bommen stod klart 1877.[2] På de översta våningarna fanns bostadslägenheter och i de nedre våningarna kontor och varuhus.[3]

År 1887 startade Arvid Victor Hasselblad en avdelning för fotografi. Orsaken ska ha varit hans egna stora intresse för fotografering. Avdelningen började med att producera och sälja vykort. Året därpå blev bolaget generalagentur för produkter från Eastman Kodak Co sedan Arvid Victor träffat George Eastman i England.[4] Bolaget sålde även kameror, bland annat modellerna Hasselblad Svenska Express och Hasselblad SVEA-kamera som tillverkades av Hugo Svensson och Co i Göteborg.[5] Avdelningen växte snabbt och 1908 grundades Hasselblads Fotografiska AB, som etablerades på Östra Hamngatan 41-43. Det nygrundade bolaget övertog all fotografisk verksamhet från F W Hasselblad & Co. och 1908 blev företaget Kodaks generalagent i Sverige. De sålde huvudsakligen kameror som var tillverkade av andra fabriker.

Spelfilmsproducent

I början av 1900-talet började Hasselblads Fotografiska AB att distribuera spelfilm i Sverige. Så småningom började man även producera egna biograffilmer. Sommaren 1915 bildades det en Cinematograf-avdelning inom Hasselblads Fotografiska AB, och 1916 byggde man en stor ateljé på Otterhällan i centrala Göteborg. Filmateljén var 9 meter bred och 19 meter lång och hade en takhöjd på mellan 5 och 8 meter och både taket och två av väggarna var av glas. I denna ateljé kom regissören Georg af Klercker (1877-1951) att spela in många framgångsrika spelfilmer. Under tre somrar ska de ha spelat in cirka 30 filmer. Skådespelare som Dagmar Ebbesen, Karl Gerhard, Ludde Gentzel, Artur Rolén och John Botvid filmdebuterade i Hasselblads filmer. 1918 slogs Hasselblads Cinematografiska avdelning samman med Pathé Frères svenska filial, Victorias Filmbyrå, Biograf AB Victoria, Svea films och Biograf AB Sverige. Det nya bolaget beslutade att förlägga all sin verksamhet till Stockholm.

Den 15 maj 1941 firade företaget sitt 100-årsjubileum och 117 trotjänare i företaget erhöll samtidigt Patriotiska sällskapets medaljer.[6]

Kameratillverkning

Hasselblad 500 CM
Huvudartikel: Hasselblad (kamera)

1937 lämnade Victor Hasselblad familjeföretaget och grundade det egna företaget Victor Foto vid Kungsportsplatsen i Göteborg.[7] Efter faderns död tog Victor Hasselblad 1942 över familjeföretaget F W Hasselblad & Co och fick därmed Kodakagenturen och tillgång till kontakter i USA.[8] Hasselblads egen kameratillverkning startade år 1941 efter en order från Försvarsmakten på en flygspaningskamera. Victor Hasselblad uppmärksammades i samband med Ulvenkatastrofen 1943, då han föreslog flygvapnet att göra seriebildtagningar över olycksområdet.[9] Totalt tillverkade Hasselblad 342 kameror åt den svenska militären 1941–1945.[10]

Den 6 oktober 1948 lanserade Hasselblad sin första egna kamera för civilt bruk, modellen 1600 F, på New York Athletic Club i New York. Det blev världens första enögda spegelreflexkamera i mellanformat (6x6 cm) med utbytbara objektiv och magasin.[11] Att kameran kom att heta Hasselblad var en idé som Kodak i Rochester kom på, då Victor Hasselblad berättade om sina svårigheter med att få ett namn inregistrerat.[12] Den följdes av flera andra modeller.[13] Den kameratyp som idag kallas Hasselblad konstruerades av Victor Hasselblad och formgavs av bland andra Sixten Sason.[8] Företaget blev redan under 1950-talet världsledande inom högklassiga mellanformatskameror, en position som man höll tills den digitala tekniken slog igenom. Än idag bygger de moderna digitala Hasselbladkamerorna på Victor Hasselblads grundidé.

År 1957 avvecklades grossistfirman F W Hasselblad & Co. Verksamheten Hasselblads Fotografiska som sålde fotoutrustning köptes år 1966 av Kodak.[14] Kodak fick därmed sitt svenska huvudkontor i Göteborg.

Hasselblad i rymden

Fotografi taget med en Hasselbladskamera ute i rymden

1957 lanserades Hasselblad 500C.[15] 1962 utsåg den amerikanska rymdstyrelsen NASA Hasselbladkameran till sin officiella ”rymdkamera”. 1962 användes Hasselbladkameror för första gången i rymden. På Hasselblad i Göteborg skapades en specialavdelning som tog fram speciella rymdkameror.[16] En av de specialanpassade versionerna av Hasselbladkameran tappades 1966 ofrivilligt av astronauten Michael Collins under en rymdpromenad.[17] Hasselblad användes i stor omfattning av NASA och var bland annat den första kameran på månen.[18]

Ägarskiften

År 1976 köptes Victor Hasselblad AB av investmentbolaget Säfveåns AB och noterades 1984 på Stockholms fondbörs med Säfveån som majoritetsägare.[19] 1985 övertog Incentive (nuvarande Gambro) företaget och bildade dotterbolaget Hasselblad Electronic Imaging AB, för att utveckla digitala bildsystem.

UBS Capital B.V. från Nederländerna och riskkapitalbolaget CINVen från Storbritannien tog 1996 över aktiemajoriteten i företaget.[14] 2003 blev Hongkong-baserade Shriro Group ny majoritetsägare.[14] Efter flera ägarbyten och en djupgående kris fusionerades Victor Hasselblad AB i augusti 2004 med det danska företaget Imacon A/S. Imacon utvecklar och tillverkar produkter för digital fotografi, till exempel digitala bakstycken och scannrar. Fusionen innebär att Hasselblad fokuserar uteslutande på digital fotografi.

Lokaler

Företaget har sedan starten funnits i Göteborg och låg ursprungligen på Kyrkogatan, men flyttade 1874 till kvarteret Lilla Bommen. Mellan åren 1874 och 1971 kom de att uppföra alla kvarterets byggnader. 2003 flyttade företaget till ett nybygge på Lundby Strand som emellertid snart övergavs och såldes. Sommaren 2007 flyttade Sveriges Television, Sveriges Radio och UR in i lokalerna.[20] Hasselblad har idag sitt huvudkontor i stadsdelen Lindholmen på Hisingen.

Hasselblad nybyggda kontor 2004 (nu SVT)

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [1] Pressmeddelande från Ventizz
  2. ^ Beskrivning över Göteborg med omnejd, B. Wendel, Fournir förlag, Stockholm 1939, s. 743
  3. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 578f
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230234028/http://www.hasselbladusa.com/about-hasselblad/history/have-camera-will-travel.aspx. Läst 6 januari 2015. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 december 2014. https://web.archive.org/web/20141231114559/http://www.hasselbladfoundation.org/our-cameras?lang=sv. Läst 30 december 2014. 
  6. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952, s. 484
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230232738/http://www.hasselbladfoundation.org/viktor-hasselblad-100-year/sv/. Läst 30 december 2014. 
  8. ^ [a b] http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.130385-kameran-bakom-mannen
  9. ^ Karlsten (1981), s. 26
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230233336/http://www.hasselbladusa.com/about-hasselblad/history/a-man-with-small-hands.aspx. Läst 30 december 2014. 
  11. ^ Svensk industridesign, en 1900-talshistoria, sida 113
  12. ^ Karlsten (1981), s. 61.
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230234819/http://www.hasselbladusa.com/about-hasselblad/history/a-new-age-camera.aspx. Läst 30 december 2014. 
  14. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230232425/http://www.hasselbladfoundation.org/the-history/sv/. Läst 30 december 2014. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230235042/http://www.hasselbladusa.com/about-hasselblad/history/one-small-step.aspx. Läst 30 december 2014. 
  16. ^ Dr. Victor Hasselblad, Lori Oden, IPHF
  17. ^ Michael Collins beskriver händelsen i sina memoarer Carrying the Fire, an Astronauts Journeys, Cooper Square Press 2001
  18. ^ http://www.foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Victor-Hasselblad-/
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230234911/http://www.hasselbladusa.com/about-hasselblad/history/the-dream-lives-on.aspx. Läst 30 december 2014. 
  20. ^ http://www.vbk.se Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

  • Bjursén Carlberg, Mia (2003). ”Victor Hasselblad: (1906-1978)”. Kungl. Gustav Adolfs akademiens minnesbok 1973-1987 (2003): sid. 75.  Libris 10040626
  • Gunnarsson, Sören (2006). Victor Hasselblad: mannen bakom kameran. Stockholm: Journal. Libris 10112842. ISBN 91-975770-1-4 (inb.) 
  • Hasselblad 25: 1949-1974. [S.l.]: [s.n.]. 1974. Libris 10385009 
  • (på engelska) Hasselblad 50, 1941-1991.. Göteborg: Victor Hasselblad. 1991. Libris 2358530 Hydén, Holger (1979). ”Victor Hasselblad: 1906-1978 : minnesteckning”. Årsbok / Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1979,: sid. [53]-65 : ill.. 0436-113X. ISSN 0436-113X.  Libris 10034591
  • Karlsten, Evald; Hasselblad Victor (1981). Hasselblad: en bok tillägnad Victor Hasselblad. Stockholm: Gullers international. Libris 7746735. ISBN 91-85228-59-1 (inb.) 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Victor_Hasselblad_(företag)&oldid=40630106”