Victor Hasselblad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För företaget, se Victor Hasselblad AB.
Victor Hasselblad
Staty av Victor Hasselblad på Götaplatsen i Göteborg
Född8 mars 1906
Göteborg
Död5 augusti 1978
Göteborg
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragKonstruktör
Känd förHasselbladkameran

Fritz Victor (Vicke) Hasselblad, född 8 mars 1906 i Göteborg, död 5 augusti 1978 i Göteborg, var en svensk industriledare, kamerakonstruktör och ornitolog. Han var grundare av och verkställande direktör för Victor Hasselblad AB samt initiativtagare till Hasselbladkameran 1948. Att kameran kom att heta Hasselblad var ett förslag av Kodak, efter det att Victor Hasselblad berättat om sina svårigheter med att få ett namn inregistrerat.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Victor Hasselblad var son till Karl Erik Hasselblad (1874–1942), chef för familjeföretaget Hasselblads Fotografiska AB, i dennes första äktenskap med Maria Hasselblad, född Carlander (1879–1966). Föräldrarna skilde sig 1915.[2]. Farfadern var gift med sin kusin Karolina Hasselbladh, och de var ättlingar till släkten Geijer.[3] Han gifte sig den 19 juni 1934 i Seglora kyrka i Stockholm med Erna Nathhorst (1914–1983), dotter till kapten Bertel Nathhorst och journalisten Mary T. Nathhorsth, född Tesch. Paret hade träffats under julen 1933 och bosatte sig efter giftermålet i Göteborg och senare i Onsala.[4]

Hasselblad växte upp med två systrar, Tyra (född 1904) och Margit (född 1913),[5] och en yngre broder, och var omvittnat blyg under uppväxtåren. Kusinen Bertil Viktor (1904–1986)[6] var hans bästa vän och de gjorde utflykter i naturen, där Victor Hasselblad gärna tecknade och gjorde anteckningar. Även kameror och film fanns tidigt med och Victor Hasselblad såg tidigt möjligheterna i dessa. Vid studierna på Latinläroverket hade han högsta betyg i biologi med botanik. Hans anteckningar från dessa år låg till grund för boken "Flyttfågelstråk" (1935).[7]

Efter studier vid Högre latinläroverket i Göteborg 1920–1923[8] praktiserade Hasselblad vid Kodak-Pathé i Paris 1923–1924, vid ICA Werken (Zeiss Ikon) i Tyskland 1924 och vid Eastman Kodak Company i Rochester i New York 1925. Han tillbringade åren 1923–1925 bakom disken i fotobutiker, i kamerafabriker, i laboratorier, men även i administration. Erfarenheterna var hårda och lärorika, och han försörjde sig med egna pengar.[9]

År 1926 konstruerade Victor Hasselblad en teknik för blixtljussynkronisering, vilken anses ha blivit introducerat i Sverige först flera år senare. Samma år fotograferade han med en stor och tung kamera, en Graflex 8 x 10,5 cm försedd med ett Goerz teleobjektiv. Den anlände Hasselblad i Lappland året därpå och senare även i Danmark och Nederländerna. På fickan hade han då ett intyg från intendenten vid Naturhistoriska museet i Göteborg, professor Leonard Jägerskiöld: "Min vän Herr Victor Hasselblad ämnar inom kort företaga en resa till Danmark och Holland för att fotografera fågellivet på därför lämpliga lokaler. Jag känner Herr Hasselblad sedan gammalt, icke blott som skicklig fotograf, utan även som en varm naturvän. Jag är övertygad om, att han kommer att uppträda med all hänsyn och ej på något sätt skada eller oroa djurlivet, varför jag på det bästa kan rekommendera honom. Göteborg, Naturhistoriska Museet, 11 maj 1929. L.A. Jägerskiöld. Professor. Intendent." Hasselblad var autodidakt även som fotograf, vilket sällan framkommit.[9]

Vid en utställning i Göteborg 1929, som omfattade cirka 1 800 fotografier av 280 fotografer från hela världen, fick den blott 23-åriga Victor Hasselblad med tio bilder. Juryn bestod av professorerna Torgny Segerstedt och Axel Romdahl samt av Henry B. Goodwin och Birger Baeckström. För verket "Naturens liv i ord och bild" skrev Hasselblad en rad rikt illustrerade artiklar, med fotografier som publicerades 1930–1931. Sin allra första artikel fick han publicerad i den tyska tidskriften Photo-Technik, nr 1 1926, tryckt i Dresden. Fem bilder av häger, stork, knölsvan och ugglor samt tre och en halv sidor text, med rubriken "Wie photographiere ich Vögel?" ("Hur fotograferar jag fåglar?")[10]

Victor Hasselblad anställdes vid Hasselblads fotografi AB 1925, samt grundade 1937 butiken Victor foto AB, och ungefär samtidigt även ett fotolaboratorium för framkallning, kopiering och förstoring. Hustrun Erna Hasselblad skötte butikens och laboratoriets bokföring.[11] Victor Hasselblad lämnade 1937 det gamla familjeföretaget F.W. Hasselblad & Co., grundat 1841 av hans namne och farfarsfar 1841. Med sin fotobutik, sitt laboratorium och längre fram sin kameraverkstad blev han istället sin egen. Efter faderns bortgång 1942 lyckades han låna nödvändigt kapital och förvärvade aktiemajoriteten i F.W. Hasselblad & Co.[12]

Han grundade och var VD för Victor Hasselblad AB i Göteborg från 1941, grundare och VD för Igete AB från 1941, VD för Hasselblad fotograf AB 1944-1966, VD för F W Hasselblad & Co 1958-1977 samt ordförande i Säfveåns AB från 1977. Han var styrelseledamot i Bäckhammars bruk och i Investment AB Skansen Lejonet.[13] Han var styrelseordförande för Kodak AB och ledamot av Handelsföreningen i Göteborg samt ledamot av Photograpic Soc of America (1951).[14] Mot slutet av sitt liv blev han förmögen och instiftade 1978 Erna och Victor Hasselblads stiftelse, som sedan 1980 delar ut Hasselbladpriset.

För att kunna testa den elmotordrivna Hasselblad 500EL for makarna Hasselblad till Brasilien i januari 1963. Han träffade då på en dittills okänd ananasväxt, som kom att få det latinska namnet Vriesia Hasselbladi Ruschi sp. nov. efter paret Hasselblad. I den latinska bulletin som utfärdades om fyndet står att läsa: "Blommorna har urnupna kronblad, som distinkt skiljer sig från övriga arters. Det är en av de vackraste Vriesiaarter som hittills är kända. Blommar oktober-april. Den har tillägnats det svenska paret Victor och Erna Hasselblad, stora naturälskare, som besökte Museu de Biologia under en studieresa i januari 1963."[15]

Hasselbladskamerorna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hasselblad (kamera)

Idén till sin kamera fick Victor Hasselblad då han under ungdomsåren reste land och rike runt för att fotografera fåglar. Han publicerade även sina tankar om en ny kameratyp. Andra världskriget bröt ut, och i ett av tyskarnas spaningsplanen som sköts ner över Sverige, påträffades en spaningskamera, vilket det svenska flygvapnet var i akut behov av. Hasselblads namn var väl känt i Stockholm av flygvapnets experter. Han berättar själv: "Jag fick en förfrågan som löd ungefär: 'Kan Ni tillverka en sån här kamera?' han tyckte inte att kameran var speciellt avancerad, och svarade sanningsenligt: 'Nej, det kan jag inte, men jag kan göra en som är bättre.', och fick omedelbart klartecken". Hasselblad hade vid denna tidpunkten en inregistrerad firma, Ross AB, men ingen verkstad. I april 1940 startade han sin verkstad[11] i ett garage vid Järntorget i Göteborg. Åke Tranefors blev Hasselblads första fast anställde medarbetare "nr 1". Han blev kvar i närmare fyrtio år och avgick med pension 1980. På nyåret 1941 flyttade man verksamheten från "skjulet" till mer ändamålsenliga verkstadslokaler. Den första kameran ur serien "Flyghandkamera HK7" var då levererad till flygvapnet. Några data HK7: Format 7X9 cm; Film 80 mm perforerad; antal exponeringar 30 st med dagsljusförpackning, 50 st med mörkrumsförpackning; objektiv 1 Zeiss Biotessar 1:2,8 f = 13,5 cm; Objektiv 2 Meyer Tele-Megor 1:5,5 f = 25 cm eller på Schneider Tele-Xenar 1:4,5 f = 24 cm; exponeringstid 1/150, 1/250 och 1/400 sekunder; filter orange- och rödfilter; vikt kamera utan objektiv 3,8 kg; normalobjektiv 1,0 kg; filter 0,1 kg; axelrem 0,2 kg; teleobjektiv 1,25 kg; förvaringslåda 8,5 kg. Kameran tillverkades i cirka 240 exemplar. Flygvapnet kom med nya beställningar "Vi önskar en ny med större negativformat för fast montering i spaningsplanen." Firman hette nu Victor Hasselblad AB och en större kameramodell kom till med negativformatet 12 x 12 cm. Idén med utbytbara magasin och kikarsikte med lupp kom nu till. Modellen, för fast montering, fick heta "SKa4".[16]

Hasselblad uppmärksammades i samband med Ulvenkatastrofen 1943, då han föreslog flygvapnet att göra seriebildtagningar över olycksområdet. Han lät flygvapnet förfoga över en av sina medarbetare som fotograf, och genom att använda polarisationsfilter fick man fram skuggbilder av ubåten på havsbottnen. Kameran hade Hasselblad själv tillverkat.[17]

Den första civila kameran lanserades tre år efter kriget slut och blev direkt en succé bland professionella fotografer. Än idag bygger de moderna digitala Hasselbladkamerorna på Victor Hasselblads grundidé. År 1962 utsåg den amerikanska rymdstyrelsen NASA Hasselbladskameran till sin officiella ”rymdkamera” och de användes senare av astronauterna på månen.[18]

Den snabba kameramodellen med beteckningen 2000FC, var den sista i sitt system som Victor Hasselblad hann med att prova.[19]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Victor Hasselblad var medlem av Royal Bachelors' Club i Göteborg 1947–1978.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karlsten (1981) sid:61.
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  3. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1970, sid:324
  4. ^ Karlsten (1981), sid:21&32
  5. ^ Svenska släktkalendern 1943, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1942, sid:392
  6. ^ Svenska Släktkalendern (1913) s:485
  7. ^ Karlsten (1981) sid:14
  8. ^ Högre Latinläroverkets i Göteborg katalog: Höstterminen 1922, Göteborg 1922, sid:24
  9. ^ [a b] Karlsten (1981) sid:14
  10. ^ Karlsten (1981) sid:17
  11. ^ [a b] Karlsten (1981) sid:22
  12. ^ Karlsten (1981), sid:21&35
  13. ^ Vem är vem : Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, [Andra upplagan], huvudred. Paul Harnesk, Bokförlaget Vem är vem, Stockholm 1965Vem är vem : Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, [Andra upplagan], huvudred. Paul Harnesk, Bokförlaget Vem är vem, Stockholm 1965 sid:453
  14. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1975, red. Eva Löwgren, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1974 ISBN 91-1-746002-6 sid:399
  15. ^ Karlsten (1981) sid:46
  16. ^ Karlsten (1981) sid:23
  17. ^ Karlsten (1981) sid:26
  18. ^ http://www.foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Victor-Hasselblad-/
  19. ^ Karlsten (1981) sid:48
  20. ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Victor Hasselblad Arkiverad 3 april 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst den 14 april 2009
  21. ^ Karlsten (1981) sid:66

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sören Gunnarsson (2006) Victor Hasselblad, mannen bakom kameran, utgiven av Journal, Stockholm, ISBN 91-975770-1-4
  • Ulf Andersson (1994) The Royal Bachelors' Club 1769–1994 : Jubileumsskrift, Royal Bachelors' Club (Göteborg), Göteborg. "Biografisk matrikel", s. 176
  • Evald Karlsten (1981) HASSELBLAD : En bok tillägnad Victor Hasselblad, Gullers International, Stockholm, ISBN 91-85228-59-1