Ludde Gentzel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ludde Gentzel
Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman
Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman
Född Frans Ludvig Gentzel
17 januari 1885
Jönköping
Död 5 mars 1963 (78 år)
Göteborg
Aktiva år 1905-1955
Maka Karin Gentzel
IMDb
Ludde Gentzel (till vänster) med sin parhäst i många revyer, Rulle Bohman.

Frans Ludvig "Ludde" Gentzel, född 17 januari 1885 i Jönköping, död 5 mars 1963 i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare och sångare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gentzel utbildade sig till frisör men bytte yrke efter att ha medverkat i ett turnerande operettsällskap 1905. Han engagerades 1909 av Axel Engdahl som komediaktör, revyartist och karaktärsskådespelare. Han kom senare att verka vid Göteborgs stadsteater där han framträdde i Ingmar Bergmans uppsättning av Macbeth. Han filmdebuterade 1916 i Georg af Klerckers film Nattens barn, senare kom han att gestalta Kronblom i två filmer.

Utöver teater och film medverkade han även i radioserien Optimisten och pessimisten där han i Helge Härnemans dialog var den glada optimisten medan Eric Abrahamsson var den ständigt klagande pessimisten.

Gentzel fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 5 juni 1950, med följande motivering: "Jag erinrar mig ännu min första teaterupplevelse i en liten landsortsteater. Det var Knut Lindroth, som gav Ernst Didrings skådespel »Högt spel». Efter mer än fyra årtionden minns jag ännu flera scenbilder och en och annan av replikerna. Den konst, som kan göra ett så starkt intryck på ett outvecklat pojksinne, måste vara något stort. Senare har jag upplevt praktiskt taget alla stadsteaterns program. Jag kan inte tänka mig tillvaron utan dem. Därmed har jag också sagt min mening om Ludde Gentzels konst och skådespelargärning. Ludde Gentzel, Ni har framför allt givit oss i flödande rikedom av den humorns gåva, som en givmild natur slösat på Er. Då jag härmed ber Er mottaga stadens förtjänsttecken, är det främst en personlig hyllning men samtidigt även stadens erkänsla till den institution Ni tjänar."[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift med Karin Gentzel och är farfar till TV-kommentatorn Bo Gentzel samt farfarsfar till handbollsmålvakten Peter Gentzel.
Hans far, sadelmakaren Karl Ludvig Gentzel, föddes 1834 i Varberg [3] och hans mor, Kristina Persdotter, föddes 1843 i Färlöv i Kristianstads län.[4]

Ludde Gentzel gravsattes den 15 maj 1963 på Östra kyrkogården i Göteborg.[5]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
  3. ^ Varbergs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13443/C I/5 (1826-1846), 15 april 1834
  4. ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  5. ^ Svenska kyrkan, gravsatta i Göteborg
  6. ^ 'Sympatiska Simon' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-10/214/8. Läst 29 augusti 2015. 
  7. ^ Ord och Bild 1932 s. 120
  8. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gentzel, Ludvig (1951). Ludde berättar: minnen från landsortsteatern och Folkan på Axel Engdahls tid. Göteborg: Gumpert. Libris 1451564 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]