Ludde Gentzel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ludde Gentzel
Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman
Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman
Född Frans Ludvig Gentzel
17 januari 1885
Jönköping
Död 5 mars 1963 (78 år)
Göteborg
Aktiva år 1905-1955
Maka Karin Gentzel
IMDb
Ludde Gentzel (till vänster) med sin parhäst i många revyer, Rulle Bohman.

Frans Ludvig "Ludde" Gentzel, född 17 januari 1885 i Jönköping, död 5 mars 1963 i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare och sångare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gentzel utbildade sig till frisör men bytte yrke efter att ha medverkat i ett turnerande operettsällskap 1905. Han engagerades 1909 av Axel Engdahl som komediaktör, revyartist och karaktärsskådespelare. Han kom senare att verka vid Göteborgs stadsteater där han framträdde i Ingmar Bergmans uppsättning av Macbeth. Han filmdebuterade 1916 i Georg af Klerckers film Nattens barn, senare kom han att gestalta Kronblom i två filmer.

Utöver teater och film medverkade han även i radioserien Optimisten och pessimisten där han i Helge Härnemans dialog var den glada optimisten medan Eric Abrahamsson var den ständigt klagande pessimisten.

Gentzel fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 5 juni 1950, med följande motivering: "Jag erinrar mig ännu min första teaterupplevelse i en liten landsortsteater. Det var Knut Lindroth, som gav Ernst Didrings skådespel »Högt spel». Efter mer än fyra årtionden minns jag ännu flera scenbilder och en och annan av replikerna. Den konst, som kan göra ett så starkt intryck på ett outvecklat pojksinne, måste vara något stort. Senare har jag upplevt praktiskt taget alla stadsteaterns program. Jag kan inte tänka mig tillvaron utan dem. Därmed har jag också sagt min mening om Ludde Gentzels konst och skådespelargärning. Ludde Gentzel, Ni har framför allt givit oss i flödande rikedom av den humorns gåva, som en givmild natur slösat på Er. Då jag härmed ber Er mottaga stadens förtjänsttecken, är det främst en personlig hyllning men samtidigt även stadens erkänsla till den institution Ni tjänar."[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift med Karin Gentzel och är farfar till TV-kommentatorn Bo Gentzel samt farfarsfar till handbollsmålvakten Peter Gentzel.
Hans far, sadelmakaren Karl Ludvig Gentzel, föddes 1834 i Varberg [3] och hans mor, Kristina Persdotter, föddes 1843 i Färlöv i Kristianstads län.[4]

Ludde Gentzel gravsattes den 15 maj 1963 på Östra kyrkogården i Göteborg.[5]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1919 Medverkande Kaos eller Ta't lätt, revy
Axel Engdahl
Folkteatern, Göteborg/
Folkteatern, Stockholm[6]
1930 Simon Jönsson Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin och Henning Ohlsson
Nils Johannisson Vasateatern[7]
1931 Hovmästare Vickberg Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Vasateatern[8][9]
1931 Karl Strömberg Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin och Henning Ohlson
Fridolf Rhudin Södra Teatern
1932 Medverkande Här va' de'!, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[10]
1935 Kannstöpargesällen Den politiska kannstöparen
Ludvig Holberg
Knut Ström Göteborgs stadsteater[11]
1944 Livet är ju härligt
William Saroyan
Per Knutzon Oscarsteatern[12]
1946 Den gamle Patriciern Caligula
Albert Camus
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[13]
1947 Dekanus för teologiska fakulteten Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Göteborgs stadsteater,
13 september 1947
1947 Erneman Mig till skräck
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[14]
1948 Portvakten Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[15]
1950 Sylvester Andreasen Kärlek
Kaj Munk
Torsten Hammarén Göteborgs stadsteater,
24 november 1950
1951 Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
november 1951
1952 Kvitten, timmerman En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
1952 Första mjölkkunden Den yttersta dagen
Stig Dagerman
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
11 oktober 1952
1953 Leonard, Vielgeschreis bror Den jäktade
Ludvig Holberg
Josef Halfen Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
1953 Eriksson Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Kurt-Olof Sundström Göteborgs stadsteater,
15 oktober 1953

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater
1932 Nicklasson & Co.
Ernst Berge
Vanadislundens friluftsteater[16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
  3. ^ Varbergs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13443/C I/5 (1826-1846), 15 april 1834
  4. ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  5. ^ Svenska kyrkan, gravsatta i Göteborg
  6. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016. 
  7. ^ 'Sympatiska Simon' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-10/214/8. Läst 29 augusti 2015. 
  8. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 120
  9. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  10. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  11. ^ Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016. 
  12. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 26 april 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-26/112/24. Läst 7 februari 2016. 
  13. ^ ”Caligula”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/caligula. Läst 17 oktober 2015. 
  14. ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015. 
  15. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015. 
  16. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-06-05/150/5. Läst 3 januari 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gentzel, Ludvig (1951). Ludde berättar: minnen från landsortsteatern och Folkan på Axel Engdahls tid. Göteborg: Gumpert. Libris 1451564 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]