Vit (hudfärg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

För "Den vita rasen", se Kaukasisk ras.

På denna amerikanska plansch från 1920 över "Fördelningen av huvudraserna" i världen är områdena for «den vita rasen» markerade med rött.

Vit användes tidigare i en mycket vid beteckning på människor som bland annat kännetecknades av ljust pigment i huden och ljusare hår- och ögonfärg.[1] Benämningen som senare förändrades till kaukasoider är numer föråldrad, då indelningen i människor utifrån yttre kännetecken, inte överensstämmer med nyare forskning, uttrycket "vit" används dock än idag i demografiska sammanhang.[2][3]

Låg pigmentering leder till att mer vitamin D kan bildas i huden,[4] men skyddar sämre mot solbränna,[5] och lämpar sig bäst för områden med svag solstrålning.[6][7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

"Den vita rasen i Europa" från New International Encyclopedia, USA 1902

Begreppet spreds i europeiska språk på 1600-talet, i samband med kolonialismen. Äldre tiders vetenskap ansåg att de vita ingick i en av mänsklighetens raser.[8] Carl von Linné delade t.ex. in människan i fyra raser: "vita", "gula", "svarta" och "röda". Rasteorin tillskrev den vita rasen diverse fördelaktiga mentala egenskaper som placerade denna högst i rangordningen av mänskligheten.[9][1]

Vilka som räknats som vita har skiftat genom åren utan någon egentlig koppling till hur mycket pigment personerna ifråga har haft. Till exempel ansåg Benjamin Franklin att de flesta europeiska folk var "svartmuskiga" (han räknar upp fransmän, ryssar, svenskar och tyskar förutom saxare) i motsats till de "rent vita" engelsmännen.[10] De välkänt bleka irländarna ansågs vara färgade när de först invandrade till USA.[11] Även italienare ansågs som färgade när de var nya i USA.

Begreppet kaukasisk ras myntades av den tyske antropologen Johann Friedrich Blumenbach i slutet av 1700-talet och ingick i hans studier om mänsklighetens fem raser.[1][12]

Förr var rasbiologin noga med att dela upp huvudraserna i separata delraser.[13] Den vita rasen delades exempelvis upp i tre stora delraser. Dessa tre raser var nordisk ras, alpin ras och medelhavsras.[14][15][16] Dock kunde fler förekomma som exempelvis östbaltisk ras, dinarisk ras, orientalisk ras, turanider, etiopider, indidier och armenoider. Idag anser forskningen att skillnaden mellan folkgrupperna alltid varit liten och det genetiska flödet i populationen har varit stora, vilket gör att det inte är meningsfullt att tala om delraser.[17] Delraserna gick även under andra benämningar som exempelvis arier, semiter och hamiter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] http://runeberg.org/nfbs/0165.html
  2. ^ http://www.ne.se/demografi
  3. ^ http://www.latinamerika.nu/l-nder/ecuador/befolkning-religion-och-kultur
  4. ^ http://www.valio.se/node/177
  5. ^ http://www.vardguiden.se/Tema/Forsta-hjalpen/Undvik-skador/Solning/
  6. ^ http://www.fragadietisten.se/aktuellt/mediabevakning/d-vitaminbrist-hos-morkhyade-i-sverige
  7. ^ http://www.genteknik.se/bazment/229.aspx?p=141
  8. ^ http://www.arbetarmakt.com/1996/10/den-rasistiska-ideologin/
  9. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2880&artikel=1433155
  10. ^ Ben Franklin on "Stupid, Swarthy Germans" Dialog International German-American Opinion: Politics and Culture
  11. ^ Noel Ignatiev How the Irish Became White
  12. ^ http://runeberg.org/nfab/0371.html
  13. ^ Människoraser i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  14. ^ http://www.ne.se/nordisk-ras
  15. ^ http://www.ne.se/alpin-ras
  16. ^ http://www.ne.se/medelhavsras
  17. ^ http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser

Se även[redigera | redigera wikitext]