Vit (hudfärg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För "Den vita rasen", se Kaukasisk ras.

Vit är en mycket vid beteckning på människor som bland annat kännetecknas av ljust pigment i huden och med viss kännetecknande fenotypisk kropps- och ansiktsstruktur.[förtydliga] Låg pigmentering leder till att mer vitamin D kan bildas i huden,[1] men skyddar sämre mot solbränna,[2] och lämpar sig bäst för områden med svag solstrålning.[3][4]

Närliggande begrepp är europider eller kaukasoider, som framför allt syftar på människor som härstammar från Europa och Kaukasus-området (kaukasoider skall inte blandas ihop med begreppet kaukasier, som snarare är en benämning på de olika folk som lever i Kaukasusområdet idag), medan uttrycket "vit" kan tillämpas även på människor som härstammar från Nordafrika, Mellanöstern eller Indien.[5][6][trovärdig källa?] Ibland används kaukasisk som synonym, men detta är en felöversättning från (amerikansk) engelska. Den rätta benämningen är således kaukasoider [7]

Benämningen är numer föråldrad, då indelningen i människoraser inte överensstämmer med nyare forskning, uttrycket "vit" används dock än idag i demografiska sammanhang.[8][9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

"Den vita rasen i Europa" från New International Encyclopedia, USA 1902

Begreppet spreds i europeiska språk på 1600-talet, i samband med kolonialismen. Äldre tiders vetenskap ansåg att de vita ingick i en av mänsklighetens raser.[10] Carl von Linné delade t ex in människan i fyra raser: "vita", "gula", "svarta" och "röda". Rasteorin tillskrev den vita rasen diverse fördelaktiga mentala egenskaper som placerade denna högst i rangordningen av mänskligheten.[11][12]

Vilka som räknats som vita har skiftat genom åren utan någon egentlig koppling till hur mycket pigment personerna ifråga har haft. Till exempel ansåg Benjamin Franklin att de flesta europeiska folk var "svartmuskiga" (han räknar upp fransmän, ryssar, svenskar och tyskar förutom saxare) i motsats till de "rent vita" engelsmännen.[13] De välkänt bleka irländarna ansågs vara färgade när de först invandrade till USA.[14] Även italienare ansågs som färgade när de var nya i USA.

Kaukasoida (Europida) rasen[redigera | redigera wikitext]

Begreppet kaukasisk ras myntades av den tyske antropologen Johann Friedrich Blumenbach och ingick i hans studier om mänsklighetens fem raser.[12][15] Begreppet kaukasoider kommer ursprungligen från ordet Kaukasus (det stora geografiska området i nutidens södra Ryssland, Georgien, Azerbajdzjan), då forskare ansett det vara utrett att den "vita människan" (kaukasoiden) troligen härstammade som grupp från Kaukasusområdet innan folkvandringar och subgrupper uppstod.[ifrågasatt uppgift].

Den kaukasoida fysiotypen kännetecknades främst av låg pigmentering: ljus hud, rakt hår, smal nässtruktur, mindre läppar i jämförelse med den negroida rasen, ofta ljusare ögonfärg än svart dock inte nödvändigt, ljusare hårfärg än svart dock inget nödvändigt.[6] Just den ljusa hudfärgen lade dock inte grunden till inom vilken rasgrupp man placerades, utan även andra likheter i till exempel utseendet. Även mörkare folkslag ansågs ingå i den europida rasen. De områden vars befolkning fått definiera den europida rasen är Europa, västra Asien, norra Afrika och Indien.[5]

Rasindelningen av mänskligheten – i synnerhet sambandet mellan ras och mentala egenskaper som intelligens och personlighet – har frångåtts av modern vetenskap, eftersom den genetiska variationen är större inom de föreslagna raserna än mellan dem och det inte finns några distinkta genetiska gränser mellan de föreslagna "raserna".[16]

Delraser[redigera | redigera wikitext]

Förr var rasbiologin noga med att dela upp huvudraserna i separata delraser.[17] Den vita rasen delades exempelvis upp i tre stora delraser. Dessa tre raser var Nordisk ras, Alpin ras och Medelhavsras.[18][19][20] Dock kunde fler förekomma som exempelvis Östbaltisk ras, Dinarisk ras, Orientalisk ras, Turanider, Etiopider, Indidier och Armenoider. Idag anser forskningen att skillnaden mellan folkgrupper är liten och folkblandningarna har varit stora, vilket gör att det inte är meningsfullt att tala om delraser.[21] Delraserna har även gått under andra benämningar som exempelvis Arier, Semiter och Hamiter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.valio.se/node/177
  2. ^ http://www.vardguiden.se/Tema/Forsta-hjalpen/Undvik-skador/Solning/
  3. ^ http://www.fragadietisten.se/aktuellt/mediabevakning/d-vitaminbrist-hos-morkhyade-i-sverige
  4. ^ http://www.genteknik.se/bazment/229.aspx?p=141
  5. ^ [a b] http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/117/159.html
  6. ^ [a b] http://runeberg.org/nfbm/0693.html
  7. ^ Andersson, Lars-Gunnar & Ringarp, Anna Lena. Språket. Norstedts akademiska förlag. 2006.
  8. ^ http://www.ne.se/demografi
  9. ^ http://www.latinamerika.nu/l-nder/ecuador/befolkning-religion-och-kultur
  10. ^ http://www.arbetarmakt.com/1996/10/den-rasistiska-ideologin/
  11. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2880&artikel=1433155
  12. ^ [a b] http://runeberg.org/nfbs/0165.html
  13. ^ Ben Franklin on "Stupid, Swarthy Germans" Dialog International German-American Opinion: Politics and Culture
  14. ^ Noel Ignatiev How the Irish Became White
  15. ^ http://runeberg.org/nfab/0371.html
  16. ^ Ulf Pettersson i Dagens nyheter: Ny DNA-teknik visar att det inte finns raser "Resultaten har väsentligen bekräftat den amerikanska forskaren Lewontins slutsats från 1972 som utgått från ett litet antal individer och litet antal dna-bokstäver. Han hade visat att de genetiska skillnaderna mellan så kallade människoraser är små och uppgår till bara några få procent av all genetisk variation som finns hos människosläktet. Av den sammantagna genetiska variationen finner man att cirka 85 procent hos alla befolkningsgrupper är oberoende av geografiskt ursprung. --- genvarianterna uppvisar kontinuitet och ”rasernas” utbredning sammanfaller inte med några genetiska gränser. --- Jag anser att det finns tunga argument för att utmönstra begreppet ras för människans vidkommande."
  17. ^ Människoraser i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  18. ^ http://www.ne.se/nordisk-ras
  19. ^ http://www.ne.se/alpin-ras
  20. ^ http://www.ne.se/medelhavsras
  21. ^ http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser

Se även[redigera | redigera wikitext]