Vitlök

Från Wikipedia
Vitlök
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljLökväxter
Alliaceae
SläkteLöksläktet
Allium
ArtVitlök
A. sativum
Vetenskapligt namn
§ Allium sativum
AuktorCarl von Linné

Vitlök (Allium sativum), är en lökväxt. Den kommer troligen ursprungligen från sydvästra Asien och har varit känd i Egypten i över 5 000 år.[1] Vitlöken används främst som en krydda i matlagningen.

Till vänster: Hel vitlök, till höger: vitlök i klyftor

Vitlöksodling

Vitlöken lär ha odlats i Sverige redan under vikingatiden, men runt 1500-talet blev den impopulär på grund av sin starka lukt. Vitlök kan odlas i Sverige, bäst resultat får man med franska sorter som Thermidrome, Messidrome, Printanor, med flera. Vitlöken klyftas upp och därefter sätter man klyftorna med 40 cm radavstånd och ca 10 cm avstånd i raden. Sättdjupet bör vara 3 - 4 cm. Vissa sorter sätts på hösten, andra tidigt på våren. Färsk vitlök med grön blast kan skördas redan från början av juni. Vitlöken slutskördas för torkning och lagring i juli eller början av augusti. Mindre yrkesodlingar finns på Öland, i Östergötland och i Skåne.

Innehåll

Löken innehåller bland annat eterisk olja, kalcium, fosfor, järn, selen, vitaminerna A, B1, B2, C samt niacin. Det mest aktiva ämnet är det antibakteriella ämnet allicin, som kan döda vissa bakterier.[2]

Lukten

En hel/oskadad vitlök luktar i sig själv inte anmärkningsvärt mycket,[2] men pressad eller skuren sprider den en kraftigare lukt.[2] I vitlöken finns från början ett ämne vid namn allicin, som inte luktar mycket, men när löken exempelvis pressas så frigörs enzymet allinas som omvandlar alliinet till allicin, som utgör den typiska aromatiska, kraftiga vitlöksdoften vid matlagning.[2] (Har man sedan vitlöken i rumstemperatur har det mesta av allicinet efter ett par dagar brutits ner till i stort sett luktlösa föreningar.[2]) I munnen omvandlas allicinet till främst mentantiol, som är ett starkt luktande ämne, och 2-propentiol och en del diallyldisulfid, vilka tillsammans påverkar andedräkten.[2] Efter några timmar ändras lukten något på grund av att allylmetylsulfid bildats.[2] Allylmetylsulfiden utsöndras från matspjälkningsapparaten som en gas via lungorna.[2] Detta ämne ger sig sedan till känna med sin lukt i andedräkt och svett.[2]

Vitlök som medicinalväxt och i folktron

Vitlöken har länge fungerat som medicinalväxt och har än idag rykte om sig att kunna motverka sjukdomar, främst förkylningssjukdomar. Vitlök har emellertid inte bevisats hjälpa mot förkylning, däremot har en del upplevt en lindring av symptomen.[1]

Förr i tiden ansåg man att vitlök hade en allmänt apotropeisk effekt. Vitlöken har påståtts skydda mot exempelvis häxor, varulvar och vampyrer.[1]

Det är känt att vitlök stimulerar vissa enzymer att bildas i levern.[källa behövs]

Vitlök och testosteronnivåer

Vitlök har visat sig - i försök på råttor - ge "betydande högre nivå" av det manliga könshormonet testosteron vid regelbundet intag.[3]

Kuriosa

Världens längsta vitlöksfläta (124 meter enligt Guinness rekordbok) gjordes på Solberga Gård på Öland i september 2005.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] vitlök i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 maj 2014.
  2. ^ [a b c d e f g h i] Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. ISBN 978-91-86061-30-2.
  3. ^ http://jn.nutrition.org/content/131/8/2150.full (engelska)

Externa länkar